Arbetstagares kritikrätt - Skillnader mellan offentlig och privat sektor samt implikationer av Europadomstolens praxis
(2007)Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande. Det innebär att offentliganställda har stora möjligheter att ostraffat framföra kritik. Inom den privata sektorn beror... (More)
- Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande. Det innebär att offentliganställda har stora möjligheter att ostraffat framföra kritik. Inom den privata sektorn beror begränsningar i kritikrätten av den allmänna lojalitetsplikt som anses följa av anställningsavtalet. Privata arbetsgivare får i vissa fall vidta åtgärder mot en överträdelse av denna skyldighet. Om syftet med den anställdes kritik är att skada arbetsgivaren, eller annars är att anse som illojalt, kan detta utgöra saklig grund för uppsägning eller avskedande. Den största skillnaden mellan sektorerna på arbetsmarknaden är alltså att offentliganställda har ett avsevärt större skydd för sin yttrandefrihet, medan fokus inom den privata sektorn snarare ligger på arbetsgivarens rätt att inte bli utsatt för illojalt beteende. Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är inkorporerad i svensk lag sedan 1995. Därför är den direkt tillämplig mellan enskilda och staten. Det finns en pågående debatt om tredjepartsverkan, ”Drittwirkung”, av konventionen, vilket innebär möjligheten att tillämpa konventionen i relationer mellan enskilda. Ett fall från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien, väcker frågan om Drittwirkung av artikel 10, om yttrandefrihet, i konventionen. En möjlig konsekvens av domen skulle kunna vara att privatanställdas kritikrätt borde utökas för att likna den som tillkommer offentliganställda. Slutsatserna i det här arbetet tyder på att den här domen troligtvis inte bör innebära några avgörande förändringar av svensk rätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1335109
- author
- Allström, Björn
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Lojalitetsplikt, kritikrätt, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Drittwirkung, Fuentes Bobo mot Spanien, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
- language
- Swedish
- id
- 1335109
- date added to LUP
- 2007-07-04 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:50:39
@misc{1335109,
abstract = {{Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande. Det innebär att offentliganställda har stora möjligheter att ostraffat framföra kritik. Inom den privata sektorn beror begränsningar i kritikrätten av den allmänna lojalitetsplikt som anses följa av anställningsavtalet. Privata arbetsgivare får i vissa fall vidta åtgärder mot en överträdelse av denna skyldighet. Om syftet med den anställdes kritik är att skada arbetsgivaren, eller annars är att anse som illojalt, kan detta utgöra saklig grund för uppsägning eller avskedande. Den största skillnaden mellan sektorerna på arbetsmarknaden är alltså att offentliganställda har ett avsevärt större skydd för sin yttrandefrihet, medan fokus inom den privata sektorn snarare ligger på arbetsgivarens rätt att inte bli utsatt för illojalt beteende. Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är inkorporerad i svensk lag sedan 1995. Därför är den direkt tillämplig mellan enskilda och staten. Det finns en pågående debatt om tredjepartsverkan, ”Drittwirkung”, av konventionen, vilket innebär möjligheten att tillämpa konventionen i relationer mellan enskilda. Ett fall från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien, väcker frågan om Drittwirkung av artikel 10, om yttrandefrihet, i konventionen. En möjlig konsekvens av domen skulle kunna vara att privatanställdas kritikrätt borde utökas för att likna den som tillkommer offentliganställda. Slutsatserna i det här arbetet tyder på att den här domen troligtvis inte bör innebära några avgörande förändringar av svensk rätt.}},
author = {{Allström, Björn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetstagares kritikrätt - Skillnader mellan offentlig och privat sektor samt implikationer av Europadomstolens praxis}},
year = {{2007}},
}