Advanced

En diabetikers val- En ekonomisk analys utifrån Grossmans teori om hälsoinvestering

Arnetorp, Sofie (2006)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och... (More)
Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin. Det empiriska materialet består av fyra diabetes- relaterade artiklar som skrivits av ekonomer och redogör olika ekonomiska konsekvenser som den kroniska sjukdomen diabetes kan medföra. Resultat:
Diabetikern måste beakta sjukdomens komplikationer som tidsbundenhet och följdsjukdomar i de ifrågavarande valen. Diabetikern har själv inflytande på de aktuella valen men påverkas av yttre faktorer som individen inte direkt kan styra över såsom teknologi, samhällets struktur och hälsochocker. Med nya tekniska innovationer och bättre kunskap om sjukdomen har diabetikerns livslängd och livskvalitet ökat. Därmed har skillnaden mellan diabetiker och ickediabetiker minskat. Arbetskraftsdeltagandet för personer med diabetes har tilltagit men de bakomliggande faktorer till ökningen kan inte enbart förklaras av bättre behandlingar. Orsakande faktorer kan vara andra förändringar i samhället och att nya typer av arbete som gynnar diabetikerns krav har uppstått. Individens egen investering i hälsa kan fördröja, förhindra och mildra diabetes och dess följdsjukdomar. Den egna hälsoinvesteringen minskar hälsans depreciering med åldern upp till en given nivå och då påverkas valen av utbildning, yrke, pension och fritid genom att fler möjligheter finns tillgängliga. Slutdiskussion: Vem bär ansvaret över ökningen av diabetes, samhället eller individen? De personer som har befogenheter att påverka och de som har kunskap om diabetes och hälsa måste informera individerna om hur de kan påverka sin egen hälsa och styra samhället mot sundare vanor. Det kan ge stor effekt på omfattningen av typ 2 vilket medför minskad kostnad för samhället och individens val blir inte påverkade av sjukdomen. Ny teknik som ger bättre behandling kan kompenserar en ohälsosammare livsstil och reducera den individuella hälsoinvesteringen eftersom individen förlitar sig på medicinska innovationer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1335246,
  abstract     = {Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin. Det empiriska materialet består av fyra diabetes- relaterade artiklar som skrivits av ekonomer och redogör olika ekonomiska konsekvenser som den kroniska sjukdomen diabetes kan medföra. Resultat:
Diabetikern måste beakta sjukdomens komplikationer som tidsbundenhet och följdsjukdomar i de ifrågavarande valen. Diabetikern har själv inflytande på de aktuella valen men påverkas av yttre faktorer som individen inte direkt kan styra över såsom teknologi, samhällets struktur och hälsochocker. Med nya tekniska innovationer och bättre kunskap om sjukdomen har diabetikerns livslängd och livskvalitet ökat. Därmed har skillnaden mellan diabetiker och ickediabetiker minskat. Arbetskraftsdeltagandet för personer med diabetes har tilltagit men de bakomliggande faktorer till ökningen kan inte enbart förklaras av bättre behandlingar. Orsakande faktorer kan vara andra förändringar i samhället och att nya typer av arbete som gynnar diabetikerns krav har uppstått. Individens egen investering i hälsa kan fördröja, förhindra och mildra diabetes och dess följdsjukdomar. Den egna hälsoinvesteringen minskar hälsans depreciering med åldern upp till en given nivå och då påverkas valen av utbildning, yrke, pension och fritid genom att fler möjligheter finns tillgängliga. Slutdiskussion: Vem bär ansvaret över ökningen av diabetes, samhället eller individen? De personer som har befogenheter att påverka och de som har kunskap om diabetes och hälsa måste informera individerna om hur de kan påverka sin egen hälsa och styra samhället mot sundare vanor. Det kan ge stor effekt på omfattningen av typ 2 vilket medför minskad kostnad för samhället och individens val blir inte påverkade av sjukdomen. Ny teknik som ger bättre behandling kan kompenserar en ohälsosammare livsstil och reducera den individuella hälsoinvesteringen eftersom individen förlitar sig på medicinska innovationer.},
  author       = {Arnetorp, Sofie},
  keyword      = {Diabetes mellitus,humankapital teori,Michael Grossman,Gary Becker,hälsoinvestering,individuella val,Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy,Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En diabetikers val- En ekonomisk analys utifrån Grossmans teori om hälsoinvestering},
  year         = {2006},
}