Advanced

Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadsläget påverkar fruktsamheten på individ- och samhällsnivå i Sverige

Thorsen, Yvonne (2006)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan på individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka som föder färre barn när arbetsmarknadsläget försämras. Syftet är också att ta reda på om de minskade fruktsamhetstalen leder till en långvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner återhämta sig då det är bättre tider. För att analysera efterfrågan på barn används teorier om den totala efterfrågan på barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn. För att analysera barnafödandet i Sverige används data över kvinnor från åren 1985-1996. Dessa år började med... (More)
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan på individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka som föder färre barn när arbetsmarknadsläget försämras. Syftet är också att ta reda på om de minskade fruktsamhetstalen leder till en långvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner återhämta sig då det är bättre tider. För att analysera efterfrågan på barn används teorier om den totala efterfrågan på barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn. För att analysera barnafödandet i Sverige används data över kvinnor från åren 1985-1996. Dessa år började med en kraftig högkonjunktur som förbyttes till en omfattande ekonomisk svacka i svensk ekonomi. Till följd av detta varierade även fruktsamheten kraftigt. Slutsatserna som kunde dras av datamaterialet var att samtliga grupper på arbetsmarknaden minskade sin fruktsamhet under 1990-talet. I de olika grupperna; arbetande, arbetslösa, studerande och utanför arbetsmarknaden var det främst de unga som minskade sitt barnafödande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1335498,
  abstract     = {Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan på individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka som föder färre barn när arbetsmarknadsläget försämras. Syftet är också att ta reda på om de minskade fruktsamhetstalen leder till en långvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner återhämta sig då det är bättre tider. För att analysera efterfrågan på barn används teorier om den totala efterfrågan på barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn. För att analysera barnafödandet i Sverige används data över kvinnor från åren 1985-1996. Dessa år började med en kraftig högkonjunktur som förbyttes till en omfattande ekonomisk svacka i svensk ekonomi. Till följd av detta varierade även fruktsamheten kraftigt. Slutsatserna som kunde dras av datamaterialet var att samtliga grupper på arbetsmarknaden minskade sin fruktsamhet under 1990-talet. I de olika grupperna; arbetande, arbetslösa, studerande och utanför arbetsmarknaden var det främst de unga som minskade sitt barnafödande.},
  author       = {Thorsen, Yvonne},
  keyword      = {arbetslöshet,barnafödande,periodfruktsamhet,kohortfruktsamhet,Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy,Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadsläget påverkar fruktsamheten på individ- och samhällsnivå i Sverige},
  year         = {2006},
}