Advanced

Granskningsavgifter – En gökunge i boet?

Af Ugglas, Louise (2008)
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen. Granskningsavgifterna blev godkända av Arbetsdomstolen men i Europadomstolen förlorade Sverige då Byggnads hade ett alltför otydligt... (More)
Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen. Granskningsavgifterna blev godkända av Arbetsdomstolen men i Europadomstolen förlorade Sverige då Byggnads hade ett alltför otydligt redovisningssystem. Arbetstagarna fick inte en tillräckligt tydlig inblick i till vad deras inbetalade avgifter användes. Genom detta beslut har Byggnads fått ändra sitt system och numera är istället medlemsavgiften högre och de generella granskningsarvodena borttagna. Dock granskas fortfarande samtliga arbetstagare, detta genom en klausul som togs med i Byggnadsavtalet i april 2007. I december, samma år, dök dock nästa problem upp. Enligt en anonym tipsare stred granskningen mot Personuppgiftslagen (1998:204) då Byggnads kontinuerligt fick tillgång till personuppgifter från samtliga arbetstagarna. Datainspektionen underkände efter en utredning att Byggnads skulle få fortsatt tillgång till uppgifterna och i dagsläget inväntas en överklagan från Byggnads som troligtvis leder till en rättegång i länsrätten.
Jag har i min uppsats belyst granskningsarvodenas utveckling och ifrågasatt de syften som ligger bakom användningen av dem utifrån svensk rätt. Jag har genomfört detta genom att analysera granskningen utifrån olika perspektiv. Jag har även intervjuat parterna för att få en tydligare bild av deras inställning till tillämpningen av granskningsavgifter.
Resultatet visar att det finns en viss förståelse för granskningen och att den har ett gott syfte då den vill pressa upp arbetstagarnas löner. Dock ska inte den negativa föreningsrätten underskattas och arbetstagare bör få möjligheten att stå utanför. Granskningen har förändrats då den inte längre har samma starka syfte som den hade för 30 år sedan, då lönespecifikationerna var mer otydliga. I dagsläget har de flesta arbetstagare tidlön vilket är en enklare och stabilare löneform. Detta gör att arbetstagaren idag lättare kan läsa av och förstå deras lönespecifikationer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Af Ugglas, Louise
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
negativ föreningsrätt, personuppgiftslagen, Granskningsarvode, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
language
Swedish
id
1335685
date added to LUP
2008-11-24
date last changed
2010-08-03 10:52:01
@misc{1335685,
  abstract     = {Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen. Granskningsavgifterna blev godkända av Arbetsdomstolen men i Europadomstolen förlorade Sverige då Byggnads hade ett alltför otydligt redovisningssystem. Arbetstagarna fick inte en tillräckligt tydlig inblick i till vad deras inbetalade avgifter användes. Genom detta beslut har Byggnads fått ändra sitt system och numera är istället medlemsavgiften högre och de generella granskningsarvodena borttagna. Dock granskas fortfarande samtliga arbetstagare, detta genom en klausul som togs med i Byggnadsavtalet i april 2007. I december, samma år, dök dock nästa problem upp. Enligt en anonym tipsare stred granskningen mot Personuppgiftslagen (1998:204) då Byggnads kontinuerligt fick tillgång till personuppgifter från samtliga arbetstagarna. Datainspektionen underkände efter en utredning att Byggnads skulle få fortsatt tillgång till uppgifterna och i dagsläget inväntas en överklagan från Byggnads som troligtvis leder till en rättegång i länsrätten.
Jag har i min uppsats belyst granskningsarvodenas utveckling och ifrågasatt de syften som ligger bakom användningen av dem utifrån svensk rätt. Jag har genomfört detta genom att analysera granskningen utifrån olika perspektiv. Jag har även intervjuat parterna för att få en tydligare bild av deras inställning till tillämpningen av granskningsavgifter.
Resultatet visar att det finns en viss förståelse för granskningen och att den har ett gott syfte då den vill pressa upp arbetstagarnas löner. Dock ska inte den negativa föreningsrätten underskattas och arbetstagare bör få möjligheten att stå utanför. Granskningen har förändrats då den inte längre har samma starka syfte som den hade för 30 år sedan, då lönespecifikationerna var mer otydliga. I dagsläget har de flesta arbetstagare tidlön vilket är en enklare och stabilare löneform. Detta gör att arbetstagaren idag lättare kan läsa av och förstå deras lönespecifikationer.},
  author       = {Af Ugglas, Louise},
  keyword      = {negativ föreningsrätt,personuppgiftslagen,Granskningsarvode,Juridical science,Rättsvetenskap, juridik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Granskningsavgifter – En gökunge i boet?},
  year         = {2008},
}