Advanced

Prognostisering av svensk inflation - en jämförande studie av prognosmodeller

Bjärlestam, Rebecca (2008)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som... (More)
Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.
Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering. Uppsatsen kommer att minska den nuvarande avvikelsen mellan teori och praktik och därtill ge ökad förståelse för hur svensk inflation i allmänhet ska prognostiseras. För jämförelsen av prognosmodellerna används kvartalsvis data för svensk inflation från 1993:1 till 2006:4 samt kvartalsvis data för svensk real BNP från 1980:1 till 2006:4. Prognoserna från de olika modellerna genereras genom tekniken expanderande informationsfönster i programmet RATS och utifrån utvärderingskriterier avgörs vilken modell som ger det bästa utfallet. Den empiriska analysen leder fram till slutsatsen att inflationsprognoserna försämras genom att inkludera BNP-gap i modellen samt att interceptjustering kan leda till bättre inflationsprognoser när BNP-gap och inflation ingår i modellen. Vidare ger den univariata indirekta modellen bäst prognoser när prognoshorisonten är åtta kvartal medan den univariata direkta modellen ger minst prognosfel när prognoshorisonten är fyra kvartal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1336559,
  abstract     = {Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.
Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering. Uppsatsen kommer att minska den nuvarande avvikelsen mellan teori och praktik och därtill ge ökad förståelse för hur svensk inflation i allmänhet ska prognostiseras. För jämförelsen av prognosmodellerna används kvartalsvis data för svensk inflation från 1993:1 till 2006:4 samt kvartalsvis data för svensk real BNP från 1980:1 till 2006:4. Prognoserna från de olika modellerna genereras genom tekniken expanderande informationsfönster i programmet RATS och utifrån utvärderingskriterier avgörs vilken modell som ger det bästa utfallet. Den empiriska analysen leder fram till slutsatsen att inflationsprognoserna försämras genom att inkludera BNP-gap i modellen samt att interceptjustering kan leda till bättre inflationsprognoser när BNP-gap och inflation ingår i modellen. Vidare ger den univariata indirekta modellen bäst prognoser när prognoshorisonten är åtta kvartal medan den univariata direkta modellen ger minst prognosfel när prognoshorisonten är fyra kvartal.},
  author       = {Bjärlestam, Rebecca},
  keyword      = {Sverige,inflationsprognoser,interceptjustering,univariat,bivariat,Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy,Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Prognostisering av svensk inflation - en jämförande studie av prognosmodeller},
  year         = {2008},
}