Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Stabilitetspaktens effekter på BNP; en kontrafaktisk simulering

Henriksson, Martin (2007)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen. Den exogena variabeln i de två ekvationerna är budgetbalansen kallad fiscal impulse som är ett mått på den politikberoende... (More)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen. Den exogena variabeln i de två ekvationerna är budgetbalansen kallad fiscal impulse som är ett mått på den politikberoende delen av finansiellt sparande.
Med hjälp av de två ekvationerna simuleras en kontrafaktisk serie för BNP-gapet under antagandet att 3 %-regeln i stabilitetspakten hade varit bindande. Den simulerade serien jämförs sedan med den ursprungliga för att se om stabilitetspakten hade gett ett större eller mindre BNP-gap. Simuleringen utförs på fyra länder, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien.
Resultaten visar att stabilitetspakten hade varit bindande historiskt men att effekterna på BNP-gapet i allmänhet hade varit små. Negativa effekter kan observeras för Storbritannien och Frankrike medan positiva effekter kan observeras för Tyskland. Italien upplever negativa effekter om BNP-gapet simuleras fram till 1995 och positiva effekter om det simuleras fram till 2007. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Henriksson, Martin
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
EU, EMU, BNP-gap, tillväxt- och stabilitetspakten, Maastricht, VAR-modell, Budgetbalans, Finanspolitikens inriktning, EDP, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
language
Swedish
id
1337904
date added to LUP
2007-02-05 00:00:00
date last changed
2010-08-03 10:49:33
@misc{1337904,
  abstract     = {{Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen. Den exogena variabeln i de två ekvationerna är budgetbalansen kallad fiscal impulse som är ett mått på den politikberoende delen av finansiellt sparande.
Med hjälp av de två ekvationerna simuleras en kontrafaktisk serie för BNP-gapet under antagandet att 3 %-regeln i stabilitetspakten hade varit bindande. Den simulerade serien jämförs sedan med den ursprungliga för att se om stabilitetspakten hade gett ett större eller mindre BNP-gap. Simuleringen utförs på fyra länder, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien.
Resultaten visar att stabilitetspakten hade varit bindande historiskt men att effekterna på BNP-gapet i allmänhet hade varit små. Negativa effekter kan observeras för Storbritannien och Frankrike medan positiva effekter kan observeras för Tyskland. Italien upplever negativa effekter om BNP-gapet simuleras fram till 1995 och positiva effekter om det simuleras fram till 2007.}},
  author       = {{Henriksson, Martin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Stabilitetspaktens effekter på BNP; en kontrafaktisk simulering}},
  year         = {{2007}},
}