Advanced

Kriminalisering av insiderhandel – En undersökning av lagstiftningens effektivitet

Sleman, Hanna (2009)
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
I svensk rätt är området insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot påverka individer att avstå från handel baserad på icke offentliggjord kurspåverkande information. Bakomliggande avsikt är att skapa en tillförlitlig och trovärdig värdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring är uppdelat på flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen är att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv på, och bakgrunden till, kriminalisering av insiderhandel. Vidare redogörs för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att belysa problematiken ur kvantitativ synvinkel och möjliggöra jämförelse med andra ekobrott har aktuell data samlats in och sammanställts. Varken... (More)
I svensk rätt är området insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot påverka individer att avstå från handel baserad på icke offentliggjord kurspåverkande information. Bakomliggande avsikt är att skapa en tillförlitlig och trovärdig värdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring är uppdelat på flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen är att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv på, och bakgrunden till, kriminalisering av insiderhandel. Vidare redogörs för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att belysa problematiken ur kvantitativ synvinkel och möjliggöra jämförelse med andra ekobrott har aktuell data samlats in och sammanställts. Varken Ekobrottsmyndigheten eller BRÅ kan dock tillhandahålla fullständig statistik. Slutsatser avseende antalet beivrade insiderbrott jämfört med andra ekobrott kan därför inte dras. Insiderlagstiftningen är otydligt utformad och det straffvärda beteendet är svårt att urskilja för såväl individer som myndigheter. Detta strider mot legalitetsprincipen. Finansinspektionens och Ekobrottsmyndighetens roller är oklara och regleringen öppnar upp för olika tolkningar. För åklagare föreligger betydande bevissvårigheter. En följd av ovanstående är att åtskilliga insiderbrott inte identifieras, ett ökande antal misstänkta fall anmäls, få leder till åtal och ännu färre till fällande domar. Den brottsförebyggande effekten är således liten. Uppsatsförfattaren menar att insiderproblematiken kräver noggrannare analys och fler överväganden – dagens situation är långt ifrån optimal. Kriminalisering verkar vara ett ineffektivt instrument och är måhända inte en adekvat lösning på problemet. En administrativ tillsynsmyndighet som har olika sanktioner och andra tvingande rättsliga medel skulle kunna vara mer lämpligt. Regleringar som registreringskontrakt och noteringsavtal eller uteslutning från vidare handel är alternativ värda att beakta. Ett sådant system kan ha en etikstärkande funktion och skulle kunna leda till en mer effektiv, och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mindre kostsam, bekämpning av insiderhandel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sleman, Hanna
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Finansinspektionen, Insiderbrott, kriminalisering, värdepappersmarknaden, Ekobrottsmyndigheten, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
language
Swedish
id
1337943
date added to LUP
2009-01-21 00:00:00
date last changed
2010-08-03 10:52:02
@misc{1337943,
  abstract     = {I svensk rätt är området insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot påverka individer att avstå från handel baserad på icke offentliggjord kurspåverkande information. Bakomliggande avsikt är att skapa en tillförlitlig och trovärdig värdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring är uppdelat på flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen är att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv på, och bakgrunden till, kriminalisering av insiderhandel. Vidare redogörs för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att belysa problematiken ur kvantitativ synvinkel och möjliggöra jämförelse med andra ekobrott har aktuell data samlats in och sammanställts. Varken Ekobrottsmyndigheten eller BRÅ kan dock tillhandahålla fullständig statistik. Slutsatser avseende antalet beivrade insiderbrott jämfört med andra ekobrott kan därför inte dras. Insiderlagstiftningen är otydligt utformad och det straffvärda beteendet är svårt att urskilja för såväl individer som myndigheter. Detta strider mot legalitetsprincipen. Finansinspektionens och Ekobrottsmyndighetens roller är oklara och regleringen öppnar upp för olika tolkningar. För åklagare föreligger betydande bevissvårigheter. En följd av ovanstående är att åtskilliga insiderbrott inte identifieras, ett ökande antal misstänkta fall anmäls, få leder till åtal och ännu färre till fällande domar. Den brottsförebyggande effekten är således liten. Uppsatsförfattaren menar att insiderproblematiken kräver noggrannare analys och fler överväganden – dagens situation är långt ifrån optimal. Kriminalisering verkar vara ett ineffektivt instrument och är måhända inte en adekvat lösning på problemet. En administrativ tillsynsmyndighet som har olika sanktioner och andra tvingande rättsliga medel skulle kunna vara mer lämpligt. Regleringar som registreringskontrakt och noteringsavtal eller uteslutning från vidare handel är alternativ värda att beakta. Ett sådant system kan ha en etikstärkande funktion och skulle kunna leda till en mer effektiv, och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mindre kostsam, bekämpning av insiderhandel.},
  author       = {Sleman, Hanna},
  keyword      = {Finansinspektionen,Insiderbrott,kriminalisering,värdepappersmarknaden,Ekobrottsmyndigheten,Juridical science,Rättsvetenskap, juridik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kriminalisering av insiderhandel – En undersökning av lagstiftningens effektivitet},
  year         = {2009},
}