Piratverksamheten i Sverige och EU - Särskilt om varumärkesintrång
(2006)Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats behandlar ett antal åtgärder som har vidtagits inom gemenskapen för att försöka stävja den allt mer växande varumärkesförfalskningen och pirattillverkningen inom Sverige och EU. Denna olagliga verksamhet har funnits under en lång tid, och inledningsvis sågs det inte som ett större problem då det mest handlade om harmlösa t-tröjor och solglasögon utan någon skyddande verkan. Men denna syn har dock successivt ändrats med tiden. Numera kan det vara förfalskningar och kopior som är så pass välgjorda att det inte längre går att se någon direkt skillnad. Utbudet av de olagliga varorna är dessutom avsevärt mycket större i dagsläget än förr, som exempel kan nämnas drycker, möbler, läkemedel och frimärken. Inte ens de... (More)
- Denna uppsats behandlar ett antal åtgärder som har vidtagits inom gemenskapen för att försöka stävja den allt mer växande varumärkesförfalskningen och pirattillverkningen inom Sverige och EU. Denna olagliga verksamhet har funnits under en lång tid, och inledningsvis sågs det inte som ett större problem då det mest handlade om harmlösa t-tröjor och solglasögon utan någon skyddande verkan. Men denna syn har dock successivt ändrats med tiden. Numera kan det vara förfalskningar och kopior som är så pass välgjorda att det inte längre går att se någon direkt skillnad. Utbudet av de olagliga varorna är dessutom avsevärt mycket större i dagsläget än förr, som exempel kan nämnas drycker, möbler, läkemedel och frimärken. Inte ens de skyddsanordningar som skapats för att skilja original från kopia har fungerat, då även skyddet kopierats. Undersökningar har visat att problemet är otroligt stort och det nämns siffror uppemot 600 miljarder dollar som går förlorat varje år. Dessutom har denna handel ofta anknytning till den organiserade brottsligheten och terroristorganisationer. För att försöka bekämpa piratverksamhet inom den Europeiska gemenskapen lade kommissionen år 1998 fram en Grönbok med ett antal viktiga frågor rörande varumärkesintrång och pirattillverkning. Dessa frågor besvarades aktivt och presenterades av kommissionen ca 2 år senare i en ambitiös handlingsplan, som framförallt var inriktad på att få fram ett nytt direktiv där skyddet av de immateriella rättigheterna skulle säkerställas. Förslaget till direktivet kom den 30 januari 2003, men brister fanns och först den 29 april 2004 kom själva direktivet, som dock av vissa karaktäriserats som urvattnat då en rad kompromisser ligger bakom. Då det gäller den svenska tullmyndigheten så finns det ett antal lagar och förordningar att använda sig av då ingripande mot olagliga varor blir aktuellt. En av de senaste bestämmelserna på detta område är Rådets förordning (EG) nr 1383/2003 om tullmyndigheters ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter. Problem kan dock uppkomma då det gäller parallellhandel av varor, det finns nämligen inga nationella eller gemenskapsrättsliga instrument som tullen kan använda sig av för att ingripa mot just dessa varor, utan gällande bestämmelser är bara inriktade på varumärkesförfalskningar och pirattillverkningar. Detta kan te sig lite bekymmersamt då parallellhandel ofta är förknippat med förfalskade och piratkopierade produkter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1338459
- author
- Ekdahl, Patrik
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Varumärkesförfalskning, pirattillverkning, counterfeiting, Grönbok, tullbestämmelser, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
- language
- Swedish
- id
- 1338459
- date added to LUP
- 2006-01-19 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:49:00
@misc{1338459,
abstract = {{Denna uppsats behandlar ett antal åtgärder som har vidtagits inom gemenskapen för att försöka stävja den allt mer växande varumärkesförfalskningen och pirattillverkningen inom Sverige och EU. Denna olagliga verksamhet har funnits under en lång tid, och inledningsvis sågs det inte som ett större problem då det mest handlade om harmlösa t-tröjor och solglasögon utan någon skyddande verkan. Men denna syn har dock successivt ändrats med tiden. Numera kan det vara förfalskningar och kopior som är så pass välgjorda att det inte längre går att se någon direkt skillnad. Utbudet av de olagliga varorna är dessutom avsevärt mycket större i dagsläget än förr, som exempel kan nämnas drycker, möbler, läkemedel och frimärken. Inte ens de skyddsanordningar som skapats för att skilja original från kopia har fungerat, då även skyddet kopierats. Undersökningar har visat att problemet är otroligt stort och det nämns siffror uppemot 600 miljarder dollar som går förlorat varje år. Dessutom har denna handel ofta anknytning till den organiserade brottsligheten och terroristorganisationer. För att försöka bekämpa piratverksamhet inom den Europeiska gemenskapen lade kommissionen år 1998 fram en Grönbok med ett antal viktiga frågor rörande varumärkesintrång och pirattillverkning. Dessa frågor besvarades aktivt och presenterades av kommissionen ca 2 år senare i en ambitiös handlingsplan, som framförallt var inriktad på att få fram ett nytt direktiv där skyddet av de immateriella rättigheterna skulle säkerställas. Förslaget till direktivet kom den 30 januari 2003, men brister fanns och först den 29 april 2004 kom själva direktivet, som dock av vissa karaktäriserats som urvattnat då en rad kompromisser ligger bakom. Då det gäller den svenska tullmyndigheten så finns det ett antal lagar och förordningar att använda sig av då ingripande mot olagliga varor blir aktuellt. En av de senaste bestämmelserna på detta område är Rådets förordning (EG) nr 1383/2003 om tullmyndigheters ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter. Problem kan dock uppkomma då det gäller parallellhandel av varor, det finns nämligen inga nationella eller gemenskapsrättsliga instrument som tullen kan använda sig av för att ingripa mot just dessa varor, utan gällande bestämmelser är bara inriktade på varumärkesförfalskningar och pirattillverkningar. Detta kan te sig lite bekymmersamt då parallellhandel ofta är förknippat med förfalskade och piratkopierade produkter.}},
author = {{Ekdahl, Patrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Piratverksamheten i Sverige och EU - Särskilt om varumärkesintrång}},
year = {{2006}},
}