Mötet med det svenska samhället : fem bosniensvenskars upplevelser och erfarenheter
(2002)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Majoriteten av de invandrare som har sökt sig till Sverige sedan 1970-talet är flykting- och anhöriginvandrare. Denna uppsats handlar om fem personer som kom till Sverige som flyktinginvandrare från Bosnien åren 1992-1993. Jag har studerat hur det har gått för dem sedan de steg i land i Sverige till idag. Uppsatsens syfte är att upptäcka och kartlägga dessa fem personers upplevelser och erfarenheter av mötet med det svenska samhället och att ur ett sociologiskt perspektiv försöka förklara deras upplevelser och erfarenheter. Syftet är också att jämföra den svenska integrationspolitikens mål och intentioner med de intervjuades erfarenheter och upplevelser. Tonvikten ligger på deras möte med flyktingmottagandet, arbetsmarknaden och... (More)
- Majoriteten av de invandrare som har sökt sig till Sverige sedan 1970-talet är flykting- och anhöriginvandrare. Denna uppsats handlar om fem personer som kom till Sverige som flyktinginvandrare från Bosnien åren 1992-1993. Jag har studerat hur det har gått för dem sedan de steg i land i Sverige till idag. Uppsatsens syfte är att upptäcka och kartlägga dessa fem personers upplevelser och erfarenheter av mötet med det svenska samhället och att ur ett sociologiskt perspektiv försöka förklara deras upplevelser och erfarenheter. Syftet är också att jämföra den svenska integrationspolitikens mål och intentioner med de intervjuades erfarenheter och upplevelser. Tonvikten ligger på deras möte med flyktingmottagandet, arbetsmarknaden och utbildningssystemet. För att nå syftet har jag genomfört kvalitativa intervjuer och utifrån dessa intervjuer har jag kommit fram till begrepp, teman och analyser som utgör uppsatsens resultat. På grund av begränsningarna i underlaget när det gäller antal personer går det inte att göra allmängiltiga generaliseringar utifrån studiens resultat men den visar upp erfarenheter och aspekter som man kan arbeta vidare på. Studiens resultat visar att de intervjuades möjligheter att göra egna livsstilsval de första 6-8 åren i Sverige har varit begränsade. De har till största del varit hänvisade till en färdigutstakad väg som myndigheter och andra offentliga verksamheter stakat ut åt dem. Detta har i sin tur lett till att de varit delaktiga i vissa delar av det svenska samhället och det är dessa delar av samhället som de till viss del kunnat påverka. Samtidigt sägs det att Sverige är ett mångkulturellt land och jag ställer i uppsatsen frågan, mångkulturellt för vem? Jag ställer också frågan, vem är svensk? Jag kommer fram till att jag ser de intervjuade som svenskar med kulturella element från två länder integrerade inom sig och att de i Sverige bör ses som svenskar. Studiens resultat visar också att svensk integrationspolitik genom offentliga myndigheter och verksamheter lyckats med att stödja de intervjuade genom att erbjuda dem denna färdiga väg men denna färdiga lösning har också begränsat individernas handlingsutrymme. Därmed har målet om att kunna hjälpa individerna att förverkliga sina individuella mål delvis misslyckats. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355313
- author
- Harju, Anne
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355313
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355313,
abstract = {{Majoriteten av de invandrare som har sökt sig till Sverige sedan 1970-talet är flykting- och anhöriginvandrare. Denna uppsats handlar om fem personer som kom till Sverige som flyktinginvandrare från Bosnien åren 1992-1993. Jag har studerat hur det har gått för dem sedan de steg i land i Sverige till idag. Uppsatsens syfte är att upptäcka och kartlägga dessa fem personers upplevelser och erfarenheter av mötet med det svenska samhället och att ur ett sociologiskt perspektiv försöka förklara deras upplevelser och erfarenheter. Syftet är också att jämföra den svenska integrationspolitikens mål och intentioner med de intervjuades erfarenheter och upplevelser. Tonvikten ligger på deras möte med flyktingmottagandet, arbetsmarknaden och utbildningssystemet. För att nå syftet har jag genomfört kvalitativa intervjuer och utifrån dessa intervjuer har jag kommit fram till begrepp, teman och analyser som utgör uppsatsens resultat. På grund av begränsningarna i underlaget när det gäller antal personer går det inte att göra allmängiltiga generaliseringar utifrån studiens resultat men den visar upp erfarenheter och aspekter som man kan arbeta vidare på. Studiens resultat visar att de intervjuades möjligheter att göra egna livsstilsval de första 6-8 åren i Sverige har varit begränsade. De har till största del varit hänvisade till en färdigutstakad väg som myndigheter och andra offentliga verksamheter stakat ut åt dem. Detta har i sin tur lett till att de varit delaktiga i vissa delar av det svenska samhället och det är dessa delar av samhället som de till viss del kunnat påverka. Samtidigt sägs det att Sverige är ett mångkulturellt land och jag ställer i uppsatsen frågan, mångkulturellt för vem? Jag ställer också frågan, vem är svensk? Jag kommer fram till att jag ser de intervjuade som svenskar med kulturella element från två länder integrerade inom sig och att de i Sverige bör ses som svenskar. Studiens resultat visar också att svensk integrationspolitik genom offentliga myndigheter och verksamheter lyckats med att stödja de intervjuade genom att erbjuda dem denna färdiga väg men denna färdiga lösning har också begränsat individernas handlingsutrymme. Därmed har målet om att kunna hjälpa individerna att förverkliga sina individuella mål delvis misslyckats.}},
author = {{Harju, Anne}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Mötet med det svenska samhället : fem bosniensvenskars upplevelser och erfarenheter}},
year = {{2002}},
}