Advanced

Mötets primat: Jaget, mötet och dess förutsättningar i moderniteten

Westberg, Niklas (2001)
Sociology
Abstract (Swedish)
Vad är ett medvetande och jag? Vad händer med den teori som fyller dessa begrepp med ett innehåll då denna förankras i en specifik livsvärld? Dessa två frågor bildar utgångspunkt för denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt och utgörs dels av att med hjälp av George Herbert Mead och Maurice Merleau-Ponty utveckla en dialogisk teori om jagets och medvetandets genesis och dels att placera denna teori i moderniteten, för att därigenom beakta vad som händer med förutsättningarna i teorin, men också för den konkreta dialogen mellan människor - hur mötet kommer att gestaltas i moderniteten. Uppläggning: uppsatsen innefattar två delar. I den första diskuterar och argumenterar jag för en dialogiskt betingad syn på medvetandet och jaget. Jag utröner... (More)
Vad är ett medvetande och jag? Vad händer med den teori som fyller dessa begrepp med ett innehåll då denna förankras i en specifik livsvärld? Dessa två frågor bildar utgångspunkt för denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt och utgörs dels av att med hjälp av George Herbert Mead och Maurice Merleau-Ponty utveckla en dialogisk teori om jagets och medvetandets genesis och dels att placera denna teori i moderniteten, för att därigenom beakta vad som händer med förutsättningarna i teorin, men också för den konkreta dialogen mellan människor - hur mötet kommer att gestaltas i moderniteten. Uppläggning: uppsatsen innefattar två delar. I den första diskuterar och argumenterar jag för en dialogiskt betingad syn på medvetandet och jaget. Jag utröner vilka komponenter som ingår i dialogen och hur medvetandets och jagets genesis kan betraktas i ljuset av dessa. I del två förankrar jag den föregående diskussionen i moderniteten, genom att koppla dialogen till medialiseringen av livsvärlden. För att därigenom betrakta vilka specifika förutsättningar denna moderniseringsprocess frambringar i relation till mötet mellan människor och mellan människor och livsvärld. De slutsatser jag drar i uppsatsen formulerar sig också de i två riktningar; dels i relation till den mer grundläggande diskussionen kring medvetandets och jagets genesis och dels i relation till förankringen av mötet eller dialogen i moderniteten. I förstnämnda fallet drar jag följande slutsatser: jaget och medvetandet skall betraktas som resultatet av en dialog den enskilde för med icke-jaget: den andre samt livsvärlden. Denna dialog upprättar Meads subjekt med hjälp av gesten och Merleau-Pontys subjekt genom kroppen. Med hjälp av dessa dialogiska redskap upprättar de en interaktion med det icke-jag som möjliggör medvetandet och den rörelse varigenom subjektet lär sig att betrakta sig själv som objekt, en nödvändig kompetens för att subjektet skall uppkomma som ett jagmedvetande. Utifrån den förankring jag gjort av denna "mötesteori" i relation till medialiseringen drar jag följande slutsatser: förutsättningarna för mötet i moderniteten har kompletterat den direkta upplevelsen av världen med en förmedlad dito. Vilket i förlängningen leder till att det moderna subjektet har att interagera med en livsvärld varmed hon inte genom sin kropp är förbunden. En situation som får konsekvenser för Meads och Merleau-Pontys respektive teorier: den senares starka betoning av kroppen problematiseras, men kan också användas för att problematisera förutsättningarna för ett möte i mer avförkroppsligad riktning. I relation till Mead problematiseras bl.a. den attitydövertagande processen i ett medialiserat sammanhang, samt internaliseringen av den generaliserade andre. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Westberg, Niklas
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Sociology, Sociologi
language
Swedish
id
1355517
date added to LUP
2004-11-08
date last changed
2011-05-12 15:48:37
@misc{1355517,
  abstract     = {Vad är ett medvetande och jag? Vad händer med den teori som fyller dessa begrepp med ett innehåll då denna förankras i en specifik livsvärld? Dessa två frågor bildar utgångspunkt för denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt och utgörs dels av att med hjälp av George Herbert Mead och Maurice Merleau-Ponty utveckla en dialogisk teori om jagets och medvetandets genesis och dels att placera denna teori i moderniteten, för att därigenom beakta vad som händer med förutsättningarna i teorin, men också för den konkreta dialogen mellan människor - hur mötet kommer att gestaltas i moderniteten. Uppläggning: uppsatsen innefattar två delar. I den första diskuterar och argumenterar jag för en dialogiskt betingad syn på medvetandet och jaget. Jag utröner vilka komponenter som ingår i dialogen och hur medvetandets och jagets genesis kan betraktas i ljuset av dessa. I del två förankrar jag den föregående diskussionen i moderniteten, genom att koppla dialogen till medialiseringen av livsvärlden. För att därigenom betrakta vilka specifika förutsättningar denna moderniseringsprocess frambringar i relation till mötet mellan människor och mellan människor och livsvärld. De slutsatser jag drar i uppsatsen formulerar sig också de i två riktningar; dels i relation till den mer grundläggande diskussionen kring medvetandets och jagets genesis och dels i relation till förankringen av mötet eller dialogen i moderniteten. I förstnämnda fallet drar jag följande slutsatser: jaget och medvetandet skall betraktas som resultatet av en dialog den enskilde för med icke-jaget: den andre samt livsvärlden. Denna dialog upprättar Meads subjekt med hjälp av gesten och Merleau-Pontys subjekt genom kroppen. Med hjälp av dessa dialogiska redskap upprättar de en interaktion med det icke-jag som möjliggör medvetandet och den rörelse varigenom subjektet lär sig att betrakta sig själv som objekt, en nödvändig kompetens för att subjektet skall uppkomma som ett jagmedvetande. Utifrån den förankring jag gjort av denna "mötesteori" i relation till medialiseringen drar jag följande slutsatser: förutsättningarna för mötet i moderniteten har kompletterat den direkta upplevelsen av världen med en förmedlad dito. Vilket i förlängningen leder till att det moderna subjektet har att interagera med en livsvärld varmed hon inte genom sin kropp är förbunden. En situation som får konsekvenser för Meads och Merleau-Pontys respektive teorier: den senares starka betoning av kroppen problematiseras, men kan också användas för att problematisera förutsättningarna för ett möte i mer avförkroppsligad riktning. I relation till Mead problematiseras bl.a. den attitydövertagande processen i ett medialiserat sammanhang, samt internaliseringen av den generaliserade andre.},
  author       = {Westberg, Niklas},
  keyword      = {Sociology,Sociologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Mötets primat: Jaget, mötet och dess förutsättningar i moderniteten},
  year         = {2001},
}