Advanced

Upplevelser och smultronställen - en studie av resandets innebörd och betydelse för åtta ryggsäcksresenärer

Suomivuori, Anna (2001)
Sociology
Abstract (Swedish)
Det moderna västerländska samhället karaktäriseras allt oftare av begreppet "upplevelsesamhälle". Inriktningen mot upplevelser uppenbarar sig såväl inom konsumtion och livsstilsfrågor som genom fritidssysslor, och inte minst turism. Turismindustrin erbjuder ett varierande spektrum upplevelser av alla slag, och alltfler föredrar exempelvis spännande eller lärorika erfarenheter framför det monotona strandlivet - den klassiska avkopplingen under semestern. Lika länge som turismen existerat, har den även blivit utsatt för kritik. Idag framträder antituristiska tendenser bland annat i den unga vuxna resstilen. Ryggsäckresenären tar avstånd från charterturismen och -orterna med syfte att upptäcka det autentiska i resmålet, att träffa andra... (More)
Det moderna västerländska samhället karaktäriseras allt oftare av begreppet "upplevelsesamhälle". Inriktningen mot upplevelser uppenbarar sig såväl inom konsumtion och livsstilsfrågor som genom fritidssysslor, och inte minst turism. Turismindustrin erbjuder ett varierande spektrum upplevelser av alla slag, och alltfler föredrar exempelvis spännande eller lärorika erfarenheter framför det monotona strandlivet - den klassiska avkopplingen under semestern. Lika länge som turismen existerat, har den även blivit utsatt för kritik. Idag framträder antituristiska tendenser bland annat i den unga vuxna resstilen. Ryggsäckresenären tar avstånd från charterturismen och -orterna med syfte att upptäcka det autentiska i resmålet, att träffa andra resenärer och att resa över en längre tid, ofta flera månader eller mer. Det sköna och lättsamma livet som resandet erbjuder är också av central betydelse. Enligt Jonathan Friedman är den postmoderna identitetens sökande efter vällust och kontakt med natur, kultur och det ickerationella en reaktion på modernismens rationalism. För att kunna stanna så länge som möjligt köps resan helst inte som ett färdigt paket, utan resenärerna skräddarsyr den själv efter sina önskemål och en relativt låg budget. Syftet med uppsatsen är att studera resandets innebörd och betydelse för de unga resenärerna. Jag granskar hur upplevelseinriktningen kommer till uttryck hos åtta ryggsäckresenärer som jag intervjuat, och vilka slags upplevelser dessa är ute efter. En stor del av de intervjuades preferenser skiljer sig sinsemellan. Upplevelserna kan vara såväl organiserade som ickeorganiserade eller oväntade. Den gemensamma nämnaren för alla är önskan att knyta kontakter med nya människor, både med lokalbefolkningen på resmålen och med de andra resenärerna. Upplevelseorienteringen leder till nya former för samvaro, menar den tyske sociologen Gerhard Schulze. Utifrån denna tes skall jag utforska den gemenskap som uppstår resenärerna emellan. Frigörelsen från den sociala kontexten tillåter en mer öppen och utåtriktad attityd och utvidgar resenärernas perspektiv. Ryggsäckturismen speglar en nyromantisk våg. Vägen till backpackandets uppkomst röjades redan under 60- och 70-talet av fredälskande hippies som sökte efter behagliga fristäder. Idag är ryggsäckresenärerna dock en väldigt heterogen och ständigt expanderande grupp människor som delar intresset för att resa. Fenomenet fick sitt kulturella manifest genom romanen "Beach" som kan betraktas som en generationsroman för dagens unga vuxna. Utöver intervjuerna har jag använt mig av boken som material för uppsatsen. Handlingen är fiktiv, men speglar resenärkulturen som författaren Alex Garland själv har upplevt och tolkat vidare. Många element som beskrivs i romanen sammanfaller med intervjusvaren. Bäst före - principen, att finna oförstörda ställen, är grundpelaren för romanhandlingen. Detta gäller även för de intervjuade resenärerna som med hjälp av rykten och tips hittar sina smultronställen. Eftersom språket står i fokus i en diskursanalys, har jag valt denna som metod. Mitt material om resenärdiskursen utgörs av skönlitterärt och intervjuat material, vilka båda är subjektiva yttranden som jag tolkar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Suomivuori, Anna
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Sociology, Sociologi
language
Swedish
id
1355610
date added to LUP
2004-11-08
date last changed
2011-05-12 15:48:37
@misc{1355610,
  abstract     = {Det moderna västerländska samhället karaktäriseras allt oftare av begreppet "upplevelsesamhälle". Inriktningen mot upplevelser uppenbarar sig såväl inom konsumtion och livsstilsfrågor som genom fritidssysslor, och inte minst turism. Turismindustrin erbjuder ett varierande spektrum upplevelser av alla slag, och alltfler föredrar exempelvis spännande eller lärorika erfarenheter framför det monotona strandlivet - den klassiska avkopplingen under semestern. Lika länge som turismen existerat, har den även blivit utsatt för kritik. Idag framträder antituristiska tendenser bland annat i den unga vuxna resstilen. Ryggsäckresenären tar avstånd från charterturismen och -orterna med syfte att upptäcka det autentiska i resmålet, att träffa andra resenärer och att resa över en längre tid, ofta flera månader eller mer. Det sköna och lättsamma livet som resandet erbjuder är också av central betydelse. Enligt Jonathan Friedman är den postmoderna identitetens sökande efter vällust och kontakt med natur, kultur och det ickerationella en reaktion på modernismens rationalism. För att kunna stanna så länge som möjligt köps resan helst inte som ett färdigt paket, utan resenärerna skräddarsyr den själv efter sina önskemål och en relativt låg budget. Syftet med uppsatsen är att studera resandets innebörd och betydelse för de unga resenärerna. Jag granskar hur upplevelseinriktningen kommer till uttryck hos åtta ryggsäckresenärer som jag intervjuat, och vilka slags upplevelser dessa är ute efter. En stor del av de intervjuades preferenser skiljer sig sinsemellan. Upplevelserna kan vara såväl organiserade som ickeorganiserade eller oväntade. Den gemensamma nämnaren för alla är önskan att knyta kontakter med nya människor, både med lokalbefolkningen på resmålen och med de andra resenärerna. Upplevelseorienteringen leder till nya former för samvaro, menar den tyske sociologen Gerhard Schulze. Utifrån denna tes skall jag utforska den gemenskap som uppstår resenärerna emellan. Frigörelsen från den sociala kontexten tillåter en mer öppen och utåtriktad attityd och utvidgar resenärernas perspektiv. Ryggsäckturismen speglar en nyromantisk våg. Vägen till backpackandets uppkomst röjades redan under 60- och 70-talet av fredälskande hippies som sökte efter behagliga fristäder. Idag är ryggsäckresenärerna dock en väldigt heterogen och ständigt expanderande grupp människor som delar intresset för att resa. Fenomenet fick sitt kulturella manifest genom romanen "Beach" som kan betraktas som en generationsroman för dagens unga vuxna. Utöver intervjuerna har jag använt mig av boken som material för uppsatsen. Handlingen är fiktiv, men speglar resenärkulturen som författaren Alex Garland själv har upplevt och tolkat vidare. Många element som beskrivs i romanen sammanfaller med intervjusvaren. Bäst före - principen, att finna oförstörda ställen, är grundpelaren för romanhandlingen. Detta gäller även för de intervjuade resenärerna som med hjälp av rykten och tips hittar sina smultronställen. Eftersom språket står i fokus i en diskursanalys, har jag valt denna som metod. Mitt material om resenärdiskursen utgörs av skönlitterärt och intervjuat material, vilka båda är subjektiva yttranden som jag tolkar.},
  author       = {Suomivuori, Anna},
  keyword      = {Sociology,Sociologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Upplevelser och smultronställen - en studie av resandets innebörd och betydelse för åtta ryggsäcksresenärer},
  year         = {2001},
}