Att hitta vägen tillbaka efter frihetsberövandet : en studie om friade intagnas mödosamma väg tillbaka till samhället
(2001)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Bakgrunden till studien är min tidigare uppsats upplevelser av frihetsberövandet 2001. Uppsatsen hade som utgångspunkt att belysa hur oskyldigt frihetsberövade upplevde inlåsningen. Av resultatet framkom att samtliga upplevde häktningen i kombination med restriktioner som smärtsam, overklig och som tid av maktlöshet. I slutskedet av uppsatsen uppstod ett flertal frågeställningar exempelvis om rollen som intagen inverkat på de frihets- berövades samhällsdeltagande efter frigivningen. Denna uppsats har som utgångspunkt att följa upp den tidigare undersökningsgruppen. Då det var sex månader sedan mina intervjuer genomfördes utgick jag från att det skulle vara potentiellt att bedöma sociala konsekvenser av frihetsberövandet. Frågeställningarna... (More)
- Bakgrunden till studien är min tidigare uppsats upplevelser av frihetsberövandet 2001. Uppsatsen hade som utgångspunkt att belysa hur oskyldigt frihetsberövade upplevde inlåsningen. Av resultatet framkom att samtliga upplevde häktningen i kombination med restriktioner som smärtsam, overklig och som tid av maktlöshet. I slutskedet av uppsatsen uppstod ett flertal frågeställningar exempelvis om rollen som intagen inverkat på de frihets- berövades samhällsdeltagande efter frigivningen. Denna uppsats har som utgångspunkt att följa upp den tidigare undersökningsgruppen. Då det var sex månader sedan mina intervjuer genomfördes utgick jag från att det skulle vara potentiellt att bedöma sociala konsekvenser av frihetsberövandet. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur påverkar frihetsberövandet före detta häktade i rollen som samhällsmedborgare? Vilka konsekvenser har frihetsberövandet fått för deras samhällsdeltagande? Vad gör de idag? Hur har deras relation till primärgruppen och sekundärgruppen påverkat deras samhällsdeltagande? Syftet med uppsatsen är att göra en uppföljning av de som frihetsberövats genom häktning och sedan frigivits huruvida respondenterna är samhälleligt deltagande efter frigivningen samt att ta reda på hur de lever med avseende på sociala relationer. Att vara samhälleligt deltagande definieras i studien utifrån fyra fält, det syftar på deltagande i verksamheter såsom arbete, utbildning, social interaktion, relation till familjen, vänner och fritidslivet. Uppsatsen är en kvalitativ studie. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa tematiserade djupintervjuer med åtta före detta frihetsberövade och häktade personer. Resultatet visar att fyra av åtta intervjuade deltar i samhället i form av arbete, studier och genom olika handlingsplaner inför framtiden. Det framkom även att samtliga åtta upplevde sig stigmatiserade efter frigivningen. Nyckelord: Samhällsdeltagande, frihetsberövandet, frigivningen, uppföljning, anpassning, konsekvenser, terapi, stigma, självkänsla, socialt stöd, kvalitativ, motivation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355791
- author
- Grebovic, Marina
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355791
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355791,
abstract = {{Bakgrunden till studien är min tidigare uppsats upplevelser av frihetsberövandet 2001. Uppsatsen hade som utgångspunkt att belysa hur oskyldigt frihetsberövade upplevde inlåsningen. Av resultatet framkom att samtliga upplevde häktningen i kombination med restriktioner som smärtsam, overklig och som tid av maktlöshet. I slutskedet av uppsatsen uppstod ett flertal frågeställningar exempelvis om rollen som intagen inverkat på de frihets- berövades samhällsdeltagande efter frigivningen. Denna uppsats har som utgångspunkt att följa upp den tidigare undersökningsgruppen. Då det var sex månader sedan mina intervjuer genomfördes utgick jag från att det skulle vara potentiellt att bedöma sociala konsekvenser av frihetsberövandet. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur påverkar frihetsberövandet före detta häktade i rollen som samhällsmedborgare? Vilka konsekvenser har frihetsberövandet fått för deras samhällsdeltagande? Vad gör de idag? Hur har deras relation till primärgruppen och sekundärgruppen påverkat deras samhällsdeltagande? Syftet med uppsatsen är att göra en uppföljning av de som frihetsberövats genom häktning och sedan frigivits huruvida respondenterna är samhälleligt deltagande efter frigivningen samt att ta reda på hur de lever med avseende på sociala relationer. Att vara samhälleligt deltagande definieras i studien utifrån fyra fält, det syftar på deltagande i verksamheter såsom arbete, utbildning, social interaktion, relation till familjen, vänner och fritidslivet. Uppsatsen är en kvalitativ studie. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa tematiserade djupintervjuer med åtta före detta frihetsberövade och häktade personer. Resultatet visar att fyra av åtta intervjuade deltar i samhället i form av arbete, studier och genom olika handlingsplaner inför framtiden. Det framkom även att samtliga åtta upplevde sig stigmatiserade efter frigivningen. Nyckelord: Samhällsdeltagande, frihetsberövandet, frigivningen, uppföljning, anpassning, konsekvenser, terapi, stigma, självkänsla, socialt stöd, kvalitativ, motivation.}},
author = {{Grebovic, Marina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att hitta vägen tillbaka efter frihetsberövandet : en studie om friade intagnas mödosamma väg tillbaka till samhället}},
year = {{2001}},
}