Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Svenska industriföreträdares syn på klimat- och koldioxidfrågan En fenomenologisk studie av gemensamma föreställningar och grundläggande antaganden

Lindegren, David (2003)
Department of Psychology
Abstract (Swedish)
Följande studie ger inblick i ett stycke av den verklighet som svenska industriföreträdare lever i. Deras verklighet är, i likhet med alla andra människors, en verklighet som tolkas och uppfattas på unika och egenartade sätt. I studien beskrivs hur ett antal industriföreträdare vid f d Industriförbundet uppfattar den komplexa och politiskt brännande frågan om klimatförändring och koldioxidutsläpp. Med stöd av fenomenologisk metod och teori undersöks den innebörd och mening som klimat- och koldioxidfrågan har för var och en av individerna. De mentala bilder som är gemensamma för industriföreträdarna, alltså deras kollektiva betydelsestrukturer, vaskas fram. Den verklighetsuppfattning som industriföreträdarna delar har sin grundläggning i... (More)
Följande studie ger inblick i ett stycke av den verklighet som svenska industriföreträdare lever i. Deras verklighet är, i likhet med alla andra människors, en verklighet som tolkas och uppfattas på unika och egenartade sätt. I studien beskrivs hur ett antal industriföreträdare vid f d Industriförbundet uppfattar den komplexa och politiskt brännande frågan om klimatförändring och koldioxidutsläpp. Med stöd av fenomenologisk metod och teori undersöks den innebörd och mening som klimat- och koldioxidfrågan har för var och en av individerna. De mentala bilder som är gemensamma för industriföreträdarna, alltså deras kollektiva betydelsestrukturer, vaskas fram. Den verklighetsuppfattning som industriföreträdarna delar har sin grundläggning i värderingar, antaganden och andra subjektiva fundament. Genom att analysera både det heterogena och homogena i detta ges sammantaget viktiga ledtrådar till förståelsen av vad som karaktäriserar industriföreträdarnas kultur.

Studien syftar till att kritiskt analysera och skapa förståelse för vad svenska industriföreträdare har för gemensamma betydelsestrukturer i förhållande till klimat- och koldioxidfrågan. Det mänskliga medvetandet har en oupphörliga förmåga att ge mening och innebörd åt allt som betraktas. Detta ger upphov till komplexa mentala strukturer av ihoplänkade och hierarkiskt ordnade föreställningar. Att undersöka förekomsten av dessa relationer i industriföreträdarnas syn på klimat- och koldioxidfrågan är ytterligare ett syfte med studien. I förhållande till dessa syften erbjuder det fenomenologiska angreppssättet åtminstone tre styrkor. Fenomenologin är en vetenskapsfilosofi som ger empirisk forskning en epistemologiskt, ontologiskt och teleologiskt solid grund. Fenomenologin är också en konkret vetenskaplig metod som lämpar sig för textanalys inom ämnen som psykologi och socialpsykologi. Fenomenologin är därutöver en idéströmning som rymmer teori om människans upplevelser, beteenden och samspel i dess vidaste bemärkelse. Dessa styrkor utnyttjas genomgående i studiens olika faser. Sammanlagt 16 personer har deltagit i studien. Personer har varit formellt knutna till den särskilda organisation som f d Industriförbundet inrättade för att hantera klimatfrågan. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer och självrapporter, vilka har analyserats med två olika fenomenologiska metoder. Genom att koncentrera analysen till de meningsbärande enheter som individerna oftast, helt spontant och av egen kraft har givit har också inslagen av partisk tolkning i analysen kunnat nedbringas till ett minimum. De rena empiriska iakttagelserna har i olika steg teoretiserats med stöd i bl a fenomenologiskt inspirerad litteratur och organisationskulturteori. Studiens visar att industriföreträdarna har ett mycket samstämmigt sätt att uttrycka och förhålla sig till allt som de uppfattar rör klimat- och koldioxidfrågan. De upptas av nuet och tänker i mycket liten grad på framtiden, de uttrycker sig med stark visshet och övertygelse kring det mesta, de använder sakliga och känslomässigt avskalade uttrycksformer, de framför krav och villkor o s v. Vidare har industriföreträdarna en synkroniserad uppfattning om att begrepp som problem/hot, utsläpp, åtgärder, kostnadseffektivitet/kostnader samt veta/förstå utgör nödvändiga element för att rama in och karaktärisera hela klimat- och koldioxidfrågan. Överhuvudtaget uppfattas denna fråga som någonting komplext och mångdimensionellt - inte som en avgränsad sakfråga. Gruppen av individer har likartade uppfattningar om innebörden av flera av dessa begrepp. Utanför dessa "öar" eller domäner av kollektiva betydelsestrukturer råder dock en till synes kaotisk mångfald av unika eller t o m motstridiga föreställningar. Studien ger tydliga belägg för att intrikata och täta länkar förekommer horisontellt mellan olika betydelsestrukturer. Att ytliga föreställningar underbyggs av andra mer fundamentala antaganden och tolkningar är påtagligt men studien kan dock inte blottlägga några mer komplexa hierarkiska relationer. Ur alla dessa fragment av gemensamma betydelsestrukturer och uttryckssätt har ett antal övergripande mönster mejslas fram. Industriföreträdarnas föreställningar om klimat- och koldioxidfrågan är så pass omfattande att det ur empirin går att härleda delvis allmängiltiga karaktärsdrag för den kultur som gruppen förenas i. Industriföreträdarna är tydligt åtgärdsorienterade och deras föreställningar upptas överhuvudtaget mycket av förändring, dynamik och rörelse. Det finns en klar tendens till att uppfatta åtgärder som främst fysiska/materiella och naturvetenskapliga/tekniska. Gruppens allmänna förhållningssätt till klimat- och koldioxidfrågan kännetecknas av systematik, saklighet, kalkylering och känslomässig neutralitet. Denna mekaniska rationalitet uppfattas som objektiv. I själva verket anlägger dock industriföreträdarna ett perspektiv på hela klimat- och koldioxidfrågan när de betraktar vissa saker som lämpliga, pragmatiska respektive orimliga och orealistiska. På ett förenklat och principiellt plan kan industriföreträdarnas gemensamma uppfattning om klimat- och koldioxidfrågan sägas handla om relationen mellan å ena sidan människans aktiviteter ("industriella verksamheter", "forskning", "juridiska regelverk" o s v) och å andra sidan övrig natur i dess vidaste bemärkelse ("växthuseffekt", "klimatförändring", "koldioxid", "fossila bränslen" o s v). Trots två ytterlägen i denna relation uppfattas problem och hot mestadels som någonting kemiskt, biologiskt, fysikaliskt eller tekniskt. Ett ytterligare kännemärke för industriföreträdarnas kultur är det ekonomiserade språkbruket. En företags- och nationalekonomisk nomenklatur tillämpas frekvent och i de mest skilda sammanhang. Industriföreträdarnas perspektiv på klimat- och koldioxidfrågan är ett ekonomiserat perspektiv. I studien konstateras det emellertid inte bara likheter i deltagarnas betydelsestrukturer, utan också skillnader och motsättningar. De både homogena och heterogena dragen kan förstås om gruppen av industriföreträdare betraktas som en mosaik av olika kulturella tillhörigheter. De betydelsestrukturer som individerna har gemensamt kan inte bara förstås som ett resultat av en gruppintern betydelseskapande process. De kollektiva föreställningarna måste mer än något annat ses som ett resultat av att studiens deltagare ingår i samma makrokulturer - en industriell, en nationell, en västerländsk, en manlig och en direktörskultur. Att de gemensamma betydelsestrukturer som observeras i studien främst härrör från olika makrokulturer indikerar också att industriföreträdarnas föreställningar om klimat- och koldioxidfrågan är svårföränderliga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindegren, David
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Psychology, Psykologi
language
Swedish
id
1356121
date added to LUP
2004-11-08 00:00:00
date last changed
2004-11-08 00:00:00
@misc{1356121,
  abstract     = {Följande studie ger inblick i ett stycke av den verklighet som svenska industriföreträdare lever i. Deras verklighet är, i likhet med alla andra människors, en verklighet som tolkas och uppfattas på unika och egenartade sätt. I studien beskrivs hur ett antal industriföreträdare vid f d Industriförbundet uppfattar den komplexa och politiskt brännande frågan om klimatförändring och koldioxidutsläpp. Med stöd av fenomenologisk metod och teori undersöks den innebörd och mening som klimat- och koldioxidfrågan har för var och en av individerna. De mentala bilder som är gemensamma för industriföreträdarna, alltså deras kollektiva betydelsestrukturer, vaskas fram. Den verklighetsuppfattning som industriföreträdarna delar har sin grundläggning i värderingar, antaganden och andra subjektiva fundament. Genom att analysera både det heterogena och homogena i detta ges sammantaget viktiga ledtrådar till förståelsen av vad som karaktäriserar industriföreträdarnas kultur.

Studien syftar till att kritiskt analysera och skapa förståelse för vad svenska industriföreträdare har för gemensamma betydelsestrukturer i förhållande till klimat- och koldioxidfrågan. Det mänskliga medvetandet har en oupphörliga förmåga att ge mening och innebörd åt allt som betraktas. Detta ger upphov till komplexa mentala strukturer av ihoplänkade och hierarkiskt ordnade föreställningar. Att undersöka förekomsten av dessa relationer i industriföreträdarnas syn på klimat- och koldioxidfrågan är ytterligare ett syfte med studien. I förhållande till dessa syften erbjuder det fenomenologiska angreppssättet åtminstone tre styrkor. Fenomenologin är en vetenskapsfilosofi som ger empirisk forskning en epistemologiskt, ontologiskt och teleologiskt solid grund. Fenomenologin är också en konkret vetenskaplig metod som lämpar sig för textanalys inom ämnen som psykologi och socialpsykologi. Fenomenologin är därutöver en idéströmning som rymmer teori om människans upplevelser, beteenden och samspel i dess vidaste bemärkelse. Dessa styrkor utnyttjas genomgående i studiens olika faser. Sammanlagt 16 personer har deltagit i studien. Personer har varit formellt knutna till den särskilda organisation som f d Industriförbundet inrättade för att hantera klimatfrågan. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer och självrapporter, vilka har analyserats med två olika fenomenologiska metoder. Genom att koncentrera analysen till de meningsbärande enheter som individerna oftast, helt spontant och av egen kraft har givit har också inslagen av partisk tolkning i analysen kunnat nedbringas till ett minimum. De rena empiriska iakttagelserna har i olika steg teoretiserats med stöd i bl a fenomenologiskt inspirerad litteratur och organisationskulturteori. Studiens visar att industriföreträdarna har ett mycket samstämmigt sätt att uttrycka och förhålla sig till allt som de uppfattar rör klimat- och koldioxidfrågan. De upptas av nuet och tänker i mycket liten grad på framtiden, de uttrycker sig med stark visshet och övertygelse kring det mesta, de använder sakliga och känslomässigt avskalade uttrycksformer, de framför krav och villkor o s v. Vidare har industriföreträdarna en synkroniserad uppfattning om att begrepp som problem/hot, utsläpp, åtgärder, kostnadseffektivitet/kostnader samt veta/förstå utgör nödvändiga element för att rama in och karaktärisera hela klimat- och koldioxidfrågan. Överhuvudtaget uppfattas denna fråga som någonting komplext och mångdimensionellt - inte som en avgränsad sakfråga. Gruppen av individer har likartade uppfattningar om innebörden av flera av dessa begrepp. Utanför dessa "öar" eller domäner av kollektiva betydelsestrukturer råder dock en till synes kaotisk mångfald av unika eller t o m motstridiga föreställningar. Studien ger tydliga belägg för att intrikata och täta länkar förekommer horisontellt mellan olika betydelsestrukturer. Att ytliga föreställningar underbyggs av andra mer fundamentala antaganden och tolkningar är påtagligt men studien kan dock inte blottlägga några mer komplexa hierarkiska relationer. Ur alla dessa fragment av gemensamma betydelsestrukturer och uttryckssätt har ett antal övergripande mönster mejslas fram. Industriföreträdarnas föreställningar om klimat- och koldioxidfrågan är så pass omfattande att det ur empirin går att härleda delvis allmängiltiga karaktärsdrag för den kultur som gruppen förenas i. Industriföreträdarna är tydligt åtgärdsorienterade och deras föreställningar upptas överhuvudtaget mycket av förändring, dynamik och rörelse. Det finns en klar tendens till att uppfatta åtgärder som främst fysiska/materiella och naturvetenskapliga/tekniska. Gruppens allmänna förhållningssätt till klimat- och koldioxidfrågan kännetecknas av systematik, saklighet, kalkylering och känslomässig neutralitet. Denna mekaniska rationalitet uppfattas som objektiv. I själva verket anlägger dock industriföreträdarna ett perspektiv på hela klimat- och koldioxidfrågan när de betraktar vissa saker som lämpliga, pragmatiska respektive orimliga och orealistiska. På ett förenklat och principiellt plan kan industriföreträdarnas gemensamma uppfattning om klimat- och koldioxidfrågan sägas handla om relationen mellan å ena sidan människans aktiviteter ("industriella verksamheter", "forskning", "juridiska regelverk" o s v) och å andra sidan övrig natur i dess vidaste bemärkelse ("växthuseffekt", "klimatförändring", "koldioxid", "fossila bränslen" o s v). Trots två ytterlägen i denna relation uppfattas problem och hot mestadels som någonting kemiskt, biologiskt, fysikaliskt eller tekniskt. Ett ytterligare kännemärke för industriföreträdarnas kultur är det ekonomiserade språkbruket. En företags- och nationalekonomisk nomenklatur tillämpas frekvent och i de mest skilda sammanhang. Industriföreträdarnas perspektiv på klimat- och koldioxidfrågan är ett ekonomiserat perspektiv. I studien konstateras det emellertid inte bara likheter i deltagarnas betydelsestrukturer, utan också skillnader och motsättningar. De både homogena och heterogena dragen kan förstås om gruppen av industriföreträdare betraktas som en mosaik av olika kulturella tillhörigheter. De betydelsestrukturer som individerna har gemensamt kan inte bara förstås som ett resultat av en gruppintern betydelseskapande process. De kollektiva föreställningarna måste mer än något annat ses som ett resultat av att studiens deltagare ingår i samma makrokulturer - en industriell, en nationell, en västerländsk, en manlig och en direktörskultur. Att de gemensamma betydelsestrukturer som observeras i studien främst härrör från olika makrokulturer indikerar också att industriföreträdarnas föreställningar om klimat- och koldioxidfrågan är svårföränderliga.},
  author       = {Lindegren, David},
  keyword      = {Psychology,Psykologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Svenska industriföreträdares syn på klimat- och koldioxidfrågan En fenomenologisk studie av gemensamma föreställningar och grundläggande antaganden},
  year         = {2003},
}