Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Job-hopping - Arbete som konsumtionsvara

Stråle, Therése LU (2009) SOCK01 20091
Sociology
Abstract (Swedish)
Författare: Therése Stråle

Titel: Job-hopping – Arbete som konsumtionsvara

Uppsats SOCK01, 61-90 hp

Handledare: Birgitta Ericsson
Lunds universitet, sociologiska institutionen, vårterminen 2009


Problem/bakgrund:
Vad är job-hopping?
Vad beror fenomenet job-hopping på och vad får det för effekter på den svenska arbetsmarknaden?
Vilka eventuella långsiktiga effekter kan rörelser på arbetsmarknaden få ur ett samhällsperspektiv?
Hur kan arbetsgivare möta och hantera fenomenet job-hopping?
De senaste åren har jag märkt av en tendens där fler och fler ger uttryck för allt mer medvetna strategier för karriärmässiga avancemang. Detta fick mig att börja fundera på vad ett allt för frekvent hoppande mellan tjänster kunde få för... (More)
Författare: Therése Stråle

Titel: Job-hopping – Arbete som konsumtionsvara

Uppsats SOCK01, 61-90 hp

Handledare: Birgitta Ericsson
Lunds universitet, sociologiska institutionen, vårterminen 2009


Problem/bakgrund:
Vad är job-hopping?
Vad beror fenomenet job-hopping på och vad får det för effekter på den svenska arbetsmarknaden?
Vilka eventuella långsiktiga effekter kan rörelser på arbetsmarknaden få ur ett samhällsperspektiv?
Hur kan arbetsgivare möta och hantera fenomenet job-hopping?
De senaste åren har jag märkt av en tendens där fler och fler ger uttryck för allt mer medvetna strategier för karriärmässiga avancemang. Detta fick mig att börja fundera på vad ett allt för frekvent hoppande mellan tjänster kunde få för effekter på såväl organisationer och enskilda arbetstagare som för arbetsmarknaden och samhället i stort i förlängningen.

Syfte: Uppsatsen är teoretiskt inriktad där jag utifrån valda teorier och begrepp analyserar och drar slutsatser kring job-hoppingens orsakssamband och verkningar på den svenska arbetsmarknaden. Jag reflekterar även över hur nya mönster på arbetsmarknaden påverkar samhällsutvecklingen och vice versa. Uppsatsen tar utgångspunkt ur teorier om organisationers sökande av legitimitet gentemot sin omgivning, inte bara teknisk effektivitet, enskilda individers motiv till job-hopping såsom ökad lön, status etc. Reflektioner ur samhällsperspektivet kretsar i huvudsak kring enskilda begrepp såsom individualism, nätverk, konsumtion och informationsteknologins påverkan på organisationer och dess aktörer. Uppsatsen syftar till att söka förklaringar till fenomenet job-hopping orsaker samt hur organisationer kan förhålla sig till det.

Slutsats: Även om job-hopping kan ses som ett resultat av påverkan från flera samhällsfaktorer men även som påverkad av nya organisationsmodeller så finns den starkaste förklaringen i konsumtionssamhällets ideal och värderingar. Vad vi arbetar med anses reflektera vår egen personlighet och hur mycket vi tjänar står i relation till vår konsumtionsförmåga. Förändringar i mönster och spelregler på arbetsmarknaden har gjort att arbetstagaren fått ta till egna medvetna karriärstrategier för att säkerställa ett snabbare avancemang i arbetslivet vilket i sin tur ska säkerställa en plats på arbetsmarknaden och ”rätt” konsumtionsförmåga och status. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Stråle, Therése LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20091
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
spelregler, konsumtion, personalpolitik, Job-hopping, arbetsmarknad, nätverk, individualism
language
Swedish
id
1411003
date added to LUP
2009-06-25 14:42:02
date last changed
2011-05-12 15:48:37
@misc{1411003,
  abstract     = {{Författare: Therése Stråle

Titel: Job-hopping – Arbete som konsumtionsvara

Uppsats SOCK01, 61-90 hp

Handledare: Birgitta Ericsson
Lunds universitet, sociologiska institutionen, vårterminen 2009


Problem/bakgrund: 
Vad är job-hopping?
Vad beror fenomenet job-hopping på och vad får det för effekter på den svenska arbetsmarknaden?
Vilka eventuella långsiktiga effekter kan rörelser på arbetsmarknaden få ur ett samhällsperspektiv?
Hur kan arbetsgivare möta och hantera fenomenet job-hopping?
De senaste åren har jag märkt av en tendens där fler och fler ger uttryck för allt mer medvetna strategier för karriärmässiga avancemang. Detta fick mig att börja fundera på vad ett allt för frekvent hoppande mellan tjänster kunde få för effekter på såväl organisationer och enskilda arbetstagare som för arbetsmarknaden och samhället i stort i förlängningen. 

Syfte: Uppsatsen är teoretiskt inriktad där jag utifrån valda teorier och begrepp analyserar och drar slutsatser kring job-hoppingens orsakssamband och verkningar på den svenska arbetsmarknaden. Jag reflekterar även över hur nya mönster på arbetsmarknaden påverkar samhällsutvecklingen och vice versa. Uppsatsen tar utgångspunkt ur teorier om organisationers sökande av legitimitet gentemot sin omgivning, inte bara teknisk effektivitet, enskilda individers motiv till job-hopping såsom ökad lön, status etc. Reflektioner ur samhällsperspektivet kretsar i huvudsak kring enskilda begrepp såsom individualism, nätverk, konsumtion och informationsteknologins påverkan på organisationer och dess aktörer. Uppsatsen syftar till att söka förklaringar till fenomenet job-hopping orsaker samt hur organisationer kan förhålla sig till det.

Slutsats: Även om job-hopping kan ses som ett resultat av påverkan från flera samhällsfaktorer men även som påverkad av nya organisationsmodeller så finns den starkaste förklaringen i konsumtionssamhällets ideal och värderingar. Vad vi arbetar med anses reflektera vår egen personlighet och hur mycket vi tjänar står i relation till vår konsumtionsförmåga. Förändringar i mönster och spelregler på arbetsmarknaden har gjort att arbetstagaren fått ta till egna medvetna karriärstrategier för att säkerställa ett snabbare avancemang i arbetslivet vilket i sin tur ska säkerställa en plats på arbetsmarknaden och ”rätt” konsumtionsförmåga och status.}},
  author       = {{Stråle, Therése}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Job-hopping - Arbete som konsumtionsvara}},
  year         = {{2009}},
}