Advanced

Den respektabla modern: en diskursanalytisk studie av moderskapet

Östlihn, Marianne LU (2009) GNVK01 20091
Department of Gender Studies
Abstract (Swedish)
Uppsatsen analyserar hur diskursen om moderskapet konstrueras. Detta för att nå en förståelse för hur en respektabel moder enligt normer förväntas vara. Vidare analyseras också om en mammas klasstillhörighet kan tänkas påverka moderskapets respektabilitet utifrån hur den för samhället normerande bilden av moderskapet ser ut. Studiens empiriska material består av föräldrainformation i form av föräldramagasin samt råd till föräldrar från Barnavårdscentralen (BVC) och Sjukvårdsrådgivningen. Genom diskursanalys som metod analyseras hur moderskapsdiskursen konstrueras i materialet. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att det utifrån föräldrainformation förmedlas en bild av vad en moder är och bör vara. Bilden kan vidare förstärka en... (More)
Uppsatsen analyserar hur diskursen om moderskapet konstrueras. Detta för att nå en förståelse för hur en respektabel moder enligt normer förväntas vara. Vidare analyseras också om en mammas klasstillhörighet kan tänkas påverka moderskapets respektabilitet utifrån hur den för samhället normerande bilden av moderskapet ser ut. Studiens empiriska material består av föräldrainformation i form av föräldramagasin samt råd till föräldrar från Barnavårdscentralen (BVC) och Sjukvårdsrådgivningen. Genom diskursanalys som metod analyseras hur moderskapsdiskursen konstrueras i materialet. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att det utifrån föräldrainformation förmedlas en bild av vad en moder är och bör vara. Bilden kan vidare förstärka en moderskapsdiskurs utifrån normgivande ideal och krav, vilka menar att modern har det primära ansvaret för barn och hushåll. Naturlighetsargument bidrar till hur föräldraskapet utifrån exempelvis amning ses som kvinnans primära ansvar. Moderskapets innebörd innefattar dock mer än omhändertagande av barn. Vidare är uppsatsens resultat att bilden som förmedlas av moderskapet kan ses som idealiserande då kvinnor förväntas uppfylla och balansera olika roller i form av moder, yrkeskvinna och hustru. Resultatet är också att moderskapets förväntningar kräver en specifik klasstillhörighet för att kunna uppnå den idealiserande bild av modern som kommer till uttryck. Detta eftersom bilden av moderskapet uttrycker förväntningar på mödrar att ha höga kapitalvärden genom att modern förväntas tillhöra specifika yrkesgrupper samt ha en fritid vilken kan tänkas kräva vissa tillgångar och förutsättning. Utifrån detta kan moderskapsdiskursen ses innefatta specifika krav på mödrar att leva upp till för att anses vara respektabla, då en mamma kan sägas definieras utifrån bilden som materialet förmedlar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Östlihn, Marianne LU
supervisor
organization
course
GNVK01 20091
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
ideal, normalitet, diskurs, klass, moderskap, respektabilitet
language
Swedish
id
1415695
date added to LUP
2009-06-29 10:29:14
date last changed
2009-06-29 10:29:14
@misc{1415695,
  abstract     = {Uppsatsen analyserar hur diskursen om moderskapet konstrueras. Detta för att nå en förståelse för hur en respektabel moder enligt normer förväntas vara. Vidare analyseras också om en mammas klasstillhörighet kan tänkas påverka moderskapets respektabilitet utifrån hur den för samhället normerande bilden av moderskapet ser ut. Studiens empiriska material består av föräldrainformation i form av föräldramagasin samt råd till föräldrar från Barnavårdscentralen (BVC) och Sjukvårdsrådgivningen. Genom diskursanalys som metod analyseras hur moderskapsdiskursen konstrueras i materialet. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att det utifrån föräldrainformation förmedlas en bild av vad en moder är och bör vara. Bilden kan vidare förstärka en moderskapsdiskurs utifrån normgivande ideal och krav, vilka menar att modern har det primära ansvaret för barn och hushåll. Naturlighetsargument bidrar till hur föräldraskapet utifrån exempelvis amning ses som kvinnans primära ansvar. Moderskapets innebörd innefattar dock mer än omhändertagande av barn. Vidare är uppsatsens resultat att bilden som förmedlas av moderskapet kan ses som idealiserande då kvinnor förväntas uppfylla och balansera olika roller i form av moder, yrkeskvinna och hustru. Resultatet är också att moderskapets förväntningar kräver en specifik klasstillhörighet för att kunna uppnå den idealiserande bild av modern som kommer till uttryck. Detta eftersom bilden av moderskapet uttrycker förväntningar på mödrar att ha höga kapitalvärden genom att modern förväntas tillhöra specifika yrkesgrupper samt ha en fritid vilken kan tänkas kräva vissa tillgångar och förutsättning. Utifrån detta kan moderskapsdiskursen ses innefatta specifika krav på mödrar att leva upp till för att anses vara respektabla, då en mamma kan sägas definieras utifrån bilden som materialet förmedlar.},
  author       = {Östlihn, Marianne},
  keyword      = {ideal,normalitet,diskurs,klass,moderskap,respektabilitet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den respektabla modern: en diskursanalytisk studie av moderskapet},
  year         = {2009},
}