Miljö som produkt - En utredande rapport om möjligheter att definiera fjärrvärmeprodukten som miljöklassificerad.

Abstract (Swedish)

Sammanfattning
Alltmedan miljödebatten får större utrymme i media, har efterfrågan på miljöklassificerade
energiprodukter ökat. Miljöklassificeringar för elprodukter är etablerade sedan en tid tillbaka
och erbjuds i olika kommersialiserade varianter. Miljöklassificeringar av fjärvärmeleveranser
är däremot inte lika etablerat. Den senaste tiden har fjärrvärmeleverantörerna mött en ökad
kundefterfrågan på miljöklassificerade fjärrvärmeleveranser. Kundefterfrågan har framförallt
varit tydlig från företagskunderna och fjärrvärmeleverantörerna har mött denna efterfrågan på
olika sätt. En del har valt att tillämpa Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval medan
andra har valt sina egna definitioner på en miljöklassificerad fjärrvärmeleverans.
Syftet med detta examensarbete är dels att belysa metoderna för att miljöklassificera en
fjärrvärmeleverans. Jag kommer även att diskutera de märkningar som finns tillgängliga på
marknaden. Huruvida en produkt är miljövänlig eller ej kan vara svårt att definiera och en
möjlighet är att utnyttja en extern märkning. För fjärrvärme är det framförallt återvunnen
energi, förbränning av förnybara bränslen och till viss del värmepumpar som kan användas
för att klassificera en fjärrvärmeleverans som miljöanpassad.
I examensarbetet presenteras de dimensioner av en miljöenergiprodukt, som enligt mitt
förarbete skulle kunna vara de primära för den företagsekonomiska nyttan. Dessa dimensioner
används för att utvärdera nyttan av ett antal av de produktdefinitioner som redovisas i
rapporten. Dimensionerna som utvärderas är ”Varumärket”, ”Intressentkrav”,
”Miljöpåverkan”, ”Differentiering” och ”Ekonomi”. Det är av betydelse hur miljöenergiprodukten
påverkar företagets varumärke och image. Detta gäller både företaget som
erbjuder produkten och kunden ifråga. Av betydelse är även huruvida produkten underlättar
att uppfylla de krav som ägare, samhället, myndigheter och kunder ställer. Produkten bör även
stämma överens med energibolagets policys, mål och strategier. Vid utvärdering av
företagsekonomiska nyttan är en produkts miljöpåverkan främst intressant ur ett
trovärdighetsperspektiv. Om det är svårt att visa en miljövinst associerad till produkten är det
även svårt att argumentera för produkten eller att ta ut en extra avgift för den. Ytterligare en
viktig aspekt hos en energimiljöprodukt är om den innebär någon form av differentiering,
vilket gäller både för energibolagen och energibolagens kunder. Att ha miljöanpassade eller
miljömärkta produkter kan vara nödvändigt för att inte tappa marknadsandelar och kan
samtidigt vara ett sätt att öka dessa, i synnerhet om produkten är exklusiv. Den ekonomiska
dimensionen är av betydelse när produkten kommuniceras till ledningar, styrelser eller andra
beslutsfattande instanser. Det är viktigt att översätta miljöaspekterna associerade till
produkten i ekonomisk terminologi. Att prioritera vilka åtgärder eller produkter företaget ska
satsa på inbegriper mer än bara miljöaspekterna. Någon form av kostnads- och
nyttobedömning bör göras. Det kan dock vara svårt att värdera olika nyttor som inte direkt går
att mäta i ren ekonomisk vinning.
Förutsättningarna för energibolagen att differentiera sig avseende miljö inom sitt avgränsade
distributionsnät påverkas av hur produktionen av värme till nätet sker. Andelen förnybart
biobränsle i den svenska fjärrvärmeproduktionen har ökat vilket är en följd av att energibolagen
konverterar från fossila bränslen till förnybara. Om det inte finns några möjligheter
att miljöklassificera hela nätet genom till exempel bränslemixen, så kan en viss del av
leveransen i nätet märkas genom allokering, eller så kan fjärvärmebolaget kompensera för
utsläppen. Allokeringar avser i sammanhanget att en del av befintlig produktionsmix bryts ut
och klassificeras som en egen produkt. Att definiera en energiprodukt som miljöanpassad
genom kompensation kan göras på olika sätt. Det mest etablerade alternativet för att
8
kompensera växthusutsläpp är att utnyttja CDM (Clean Development Mechanism) systemet
genom att köpa och kompensera med CER (Certified Emission Reductions).
Naturskyddsföreningen (SNF) tillhandahåller märkningen Bra Miljöval. Märkningen är
tillämpningsbar på en rad produkter inom olika områden. Den är väl etablerad och nyligen
utarbetade SNF kriterier för att kunna Bra Miljövalsmärka värmeleveranser. Både
allokeringsprodukten och Bra Miljövalsprodukten kräver någon form av allokering inom
aktuellt nät så länge inte hela leveransen uppfyller kraven för produkten. Detta innebär två
parallella produkter, där den ena får ett sämre miljövärde. På elnätet är det etablerat att sälja
parallella produkter på samma nät, vilket tycks fungera. Om så även är fallet för fjärrvärme
har allokeringslösningen potential att få genomslag.
Utifrån analysen av produktdefinitionerna är märkningen Bra Miljöval Värme den som ger
mest företagsekonomisk nytta. Utvärderingen tar dock inte hänsyn till om en fjärrvärmeleverantör
värdesätter de olika dimensionerna olika mycket. Ur fjärvärmeleverantörens
perspektiv får Bra Miljöval Värme högst nytta för dimensionerna ”Varumärket”,
”Intressentkrav” och ”Miljö” medan Kompensationsprodukten får högst värdering för
dimensionen ”Differentiering” och allokeringsprodukten får högst värdering för dimensionen
”Ekonomi”. Allokeringsprodukten får även en hög värdering för dimensionen
”Intressentkrav”.
Många kunder efterfrågar miljöprodukter och om ett energibolag inte följer upp den ökade
efterfrågan finns risken att tappa volym till konkurrenter. Jag tror att en satsning på en
miljöprodukt, som tar ett brett grepp kring problematiken är mer långsiktigt säkert och ett bra
sätt för ett energibolag att differentiera sig på. En produkt med egenskapen att dess miljövinst
går att kommunicera på ett trovärdigt sätt har en rad fördelar.
Jag tror det finns mycket att vinna på att hinna före konkurrenter och vinna marknadsandelar
och stärka sitt varumärke genom att ligga i fronten för miljöarbetet inom branschen snarare än
att avvaktande se vad andra gör. Om ett energibolag vill följa denna linje bör de erbjuda
produkter som inte är uddlösa utan faktiskt gör någon skillnad. Om ett energibolag ska ta en
position som ett innovativt och proaktivt företag med en tydlig miljöprofil finns belägg för
hypotesen att denna strävan bör ske långsiktigt. Oavsett vilken strategi företaget väljer inom
ramen för ett proaktivt förhållningssätt så tycks det till stor del handla om att förbereda sig
inför framtiden. Ju mer förberett och rätt i tiden ett företag är, desto bättre rustat är företaget
för att möta nya strategiska utmaningar.
Utifrån de produktdefinitioner som presenterats tror jag att Kompensationsprodukten och
Allokeringsprodukten är de mest troliga på marknaden idag. Av dessa två tror jag att fler
energibolag väljer att utnyttja allokering, då detta är det mest kostnadseffektiva. För externa
märkningar tror jag att Bra Miljöval Värme kommer att ha genomslag på marknaden.
Benämningen ”Klimatneutral” är en stark utfästelse och är svår att argumentera för. Det är
inte troligt att en fjärrvärmeprodukt med benämningen ”Klimatneutral” kommer att kunna
leva upp till de krav som ställs enligt marknadsföringslagen och Internationella
handelskammaren. Det kan således förefalla vara mer strategiskt att ha produktens verkliga
och utmärkande egenskaper i fokus vid val av benämning.

• author: Berne, Peder
• supervisor: Lennart Thörnqvist
• organization: Department of Energy Sciences
• year: 2009
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: fjärrvärmeprodukt, miljöklassificering
• language: Swedish
• id: 1423513
• date added to LUP: 2009-06-23 10:38:26
• date last changed: 2009-06-23 10:38:26