Advanced

Riskkommunikation i barnhälsovården - BVC-sjuksköterskans riskkommunikation kring barnvaccinationsprogrammet

Svenbro, Maja LU (2009) In LUTVDG/TVBB--5292--SE VBR920 20091
Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
Division of Fire Safety Engineering
Division of Risk Management and Societal Safety
Division of Risk Management and Societal Safety
Abstract (Swedish)
Infektionssjukdomar är en av världens största globala risker. För att kontrollera spridningen av barnsjukdomar i Sverige vaccineras barn enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Programmet är integrerat i den svenska barnhälsovårdens basprogram och administreras av barnavårdscentraler (BVC). Den svenska vaccinationstäckningen är hög, nära 100 procent. Det finns dock föräldrar som är oroliga för vaccin och vissa väljer att inte vaccinera sina barn. Riskerna med barnsjukdomarna är mycket större än den risk som vaccinationerna utgör. Dessa sjukdomar är dock osynliga i det svenska samhället idag vilket kan leda till att riskerna med vaccinen överskattas. I detta examensarbete har BVC-sjuksköterskors riskkommunikation om vaccin... (More)
Infektionssjukdomar är en av världens största globala risker. För att kontrollera spridningen av barnsjukdomar i Sverige vaccineras barn enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Programmet är integrerat i den svenska barnhälsovårdens basprogram och administreras av barnavårdscentraler (BVC). Den svenska vaccinationstäckningen är hög, nära 100 procent. Det finns dock föräldrar som är oroliga för vaccin och vissa väljer att inte vaccinera sina barn. Riskerna med barnsjukdomarna är mycket större än den risk som vaccinationerna utgör. Dessa sjukdomar är dock osynliga i det svenska samhället idag vilket kan leda till att riskerna med vaccinen överskattas. I detta examensarbete har BVC-sjuksköterskors riskkommunikation om vaccin undersökts. BVC-sjuksköterskan har majoriteten av all kontakt med föräldrar som är inskrivna på BVC. Anledningen till detta är att Smittskyddsinstitutet identifierat ett eventuellt behov av utökad riskkommunikation mot bakgrund i den larmrapport som publicerades i slutet av 90-talet som felaktigt utpekade autism som en möjlig biverkning från vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Målsättningen med arbetet var att eventuellt kunna applicera kunskap från etablerad forskning kring riskkommunikation och riskperception på vaccinområdet, samt ge råd kring hur svensk vaccinriskkommunikation skulle kunna förbättras. BVC-sjuksköterskornas vaccinriskkommunikation har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med kvalitativa intervjuer. Fynd från denna undersökning har analyserats och visar framför allt att svenska föräldrars inställning till barnvaccinationsprogrammet överlag är positiv i dagsläget. De föräldrar som är oroliga verkar främst vara oroliga för autism och MPR-vaccinet. Undersökningen visar även att BVC-sjuksköterskan har goda förutsättningar för effektiv riskkommunikation med föräldrar förutsatt att snabb, korrekt och saklig information förmedlas från myndigheter och landstingens barnhälsovårdsenheter. Slutsatsen i detta arbete är att en stor majoritet av föräldrarna är positiva till barnvaccinationerna just nu, men att detta kan komma att förändras vid negativ rapportering om vaccin. Myndigheter bör därför i större utsträckning arbeta för att kommunicera ut den mest aktuella informationen till landstingens barnhälsovårdsenheter och svenska BVC. Om korrekt och saklig information når ut till BVC-sjuksköterskan inom rimlig tid finns alla förutsättningar för god riskkommunikation med föräldrarna. BVC-sjuksköterskans vaccinriskkommunikation är ett mycket gott exempel på väl fungerade riskkommunikation. Så frågan är kanske inte är vad etablerad forskning kring riskkommunikation kan bidra med till vaccinationsområdet, utan snarare tvärtom, vad BVC-sjuksköterskornas riskkommunikation kan bidra med till riskkommunikationsforskningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svenbro, Maja LU
supervisor
organization
alternative title
Risk communication in child healtcare – nurses risk communication regarding the national immunisation programme
course
VBR920 20091
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
riskperception, perception, communication, risk, vaccine, immunisation programme, vaccine risk perception, vaccine risk communication, riskkommunikation, immunisation, vaccin, vaccinationsprogram
publication/series
LUTVDG/TVBB--5292--SE
report number
5292
ISSN
1402-3504
language
Swedish
additional info
Rapport 5292
id
1429756
date added to LUP
2009-06-26 13:16:43
date last changed
2020-12-03 14:26:03
@misc{1429756,
  abstract     = {Infektionssjukdomar är en av världens största globala risker. För att kontrollera spridningen av barnsjukdomar i Sverige vaccineras barn enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Programmet är integrerat i den svenska barnhälsovårdens basprogram och administreras av barnavårdscentraler (BVC). Den svenska vaccinationstäckningen är hög, nära 100 procent. Det finns dock föräldrar som är oroliga för vaccin och vissa väljer att inte vaccinera sina barn. Riskerna med barnsjukdomarna är mycket större än den risk som vaccinationerna utgör. Dessa sjukdomar är dock osynliga i det svenska samhället idag vilket kan leda till att riskerna med vaccinen överskattas. I detta examensarbete har BVC-sjuksköterskors riskkommunikation om vaccin undersökts. BVC-sjuksköterskan har majoriteten av all kontakt med föräldrar som är inskrivna på BVC. Anledningen till detta är att Smittskyddsinstitutet identifierat ett eventuellt behov av utökad riskkommunikation mot bakgrund i den larmrapport som publicerades i slutet av 90-talet som felaktigt utpekade autism som en möjlig biverkning från vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Målsättningen med arbetet var att eventuellt kunna applicera kunskap från etablerad forskning kring riskkommunikation och riskperception på vaccinområdet, samt ge råd kring hur svensk vaccinriskkommunikation skulle kunna förbättras. BVC-sjuksköterskornas vaccinriskkommunikation har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med kvalitativa intervjuer. Fynd från denna undersökning har analyserats och visar framför allt att svenska föräldrars inställning till barnvaccinationsprogrammet överlag är positiv i dagsläget. De föräldrar som är oroliga verkar främst vara oroliga för autism och MPR-vaccinet. Undersökningen visar även att BVC-sjuksköterskan har goda förutsättningar för effektiv riskkommunikation med föräldrar förutsatt att snabb, korrekt och saklig information förmedlas från myndigheter och landstingens barnhälsovårdsenheter. Slutsatsen i detta arbete är att en stor majoritet av föräldrarna är positiva till barnvaccinationerna just nu, men att detta kan komma att förändras vid negativ rapportering om vaccin. Myndigheter bör därför i större utsträckning arbeta för att kommunicera ut den mest aktuella informationen till landstingens barnhälsovårdsenheter och svenska BVC. Om korrekt och saklig information når ut till BVC-sjuksköterskan inom rimlig tid finns alla förutsättningar för god riskkommunikation med föräldrarna. BVC-sjuksköterskans vaccinriskkommunikation är ett mycket gott exempel på väl fungerade riskkommunikation. Så frågan är kanske inte är vad etablerad forskning kring riskkommunikation kan bidra med till vaccinationsområdet, utan snarare tvärtom, vad BVC-sjuksköterskornas riskkommunikation kan bidra med till riskkommunikationsforskningen.},
  author       = {Svenbro, Maja},
  issn         = {1402-3504},
  keyword      = {riskperception,perception,communication,risk,vaccine,immunisation programme,vaccine risk perception,vaccine risk communication,riskkommunikation,immunisation,vaccin,vaccinationsprogram},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {LUTVDG/TVBB--5292--SE},
  title        = {Riskkommunikation i barnhälsovården - BVC-sjuksköterskans riskkommunikation kring barnvaccinationsprogrammet},
  year         = {2009},
}