Livet efter kriget – Nationalism, försoning och oförsonlighet i ett bosniskt efterkrigssamhälle
(2005)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats kan betraktas som en fördjupning av min kandidatuppsats om en grupp etniskt rensade bosnienmuslimer och bosnienkroater i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, som återvänt till samma stad efter kriget i f.d. Jugoslavien. I denna uppsats analyserar jag perspektivet hos dem som tillbringade hela krigstiden i Ljubija och fortfarande bor kvar där: bosnienserber och ett fåtal bosnienmuslimer och bosnienkroater. Syftet är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig samt i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas.
Den empiriska delen av uppsatsen bygger på observationer i Ljubija, tidningsartiklar från... (More) - Denna uppsats kan betraktas som en fördjupning av min kandidatuppsats om en grupp etniskt rensade bosnienmuslimer och bosnienkroater i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, som återvänt till samma stad efter kriget i f.d. Jugoslavien. I denna uppsats analyserar jag perspektivet hos dem som tillbringade hela krigstiden i Ljubija och fortfarande bor kvar där: bosnienserber och ett fåtal bosnienmuslimer och bosnienkroater. Syftet är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig samt i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas.
Den empiriska delen av uppsatsen bygger på observationer i Ljubija, tidningsartiklar från området samt sju intervjuer med personer som tillbringade hela krigstiden i Ljubija. I analysdelen diskuteras det empiriska materialet med utgångspunkt från ett vi-och-de-tänkande (såsom Zygmunt Bauman beskriver det) samt med hjälp av Michael Billigs begrepp banal nationalism och Georg Simmels syn på försoning. Känslorna under fältarbetet diskuteras. Den materialinsamling som jag utförde i Bosnien (under två veckor) upplevde jag som en blandning av vetenskapliga studier, dåliga minnen och rädsla.
Studien visar att det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med extrem fattigdom, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. Nykomlingar i samhället nämns i en negativ kontext. Nya grupperingar har bildats efter kriget och mellan dessa har konkurrens och fiendskap uppstått på en symbolisk nivå. Förlåtelse och försoning efter kriget har jag i Bosnien upplevt som ett problematiskt ämnesområde. I uppsatsen diskuterar jag tendenser i båda riktningarna: mot försoning respektive oförsonlighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1473874
- author
- Basic, Goran
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- sociologi, återvändande, Bosnien, banal nationalism, försoning, förlåtelse, flyktingar
- language
- Swedish
- id
- 1473874
- date added to LUP
- 2009-09-14 10:18:17
- date last changed
- 2014-04-28 10:48:48
@misc{1473874,
abstract = {{Denna uppsats kan betraktas som en fördjupning av min kandidatuppsats om en grupp etniskt rensade bosnienmuslimer och bosnienkroater i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, som återvänt till samma stad efter kriget i f.d. Jugoslavien. I denna uppsats analyserar jag perspektivet hos dem som tillbringade hela krigstiden i Ljubija och fortfarande bor kvar där: bosnienserber och ett fåtal bosnienmuslimer och bosnienkroater. Syftet är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig samt i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas.
Den empiriska delen av uppsatsen bygger på observationer i Ljubija, tidningsartiklar från området samt sju intervjuer med personer som tillbringade hela krigstiden i Ljubija. I analysdelen diskuteras det empiriska materialet med utgångspunkt från ett vi-och-de-tänkande (såsom Zygmunt Bauman beskriver det) samt med hjälp av Michael Billigs begrepp banal nationalism och Georg Simmels syn på försoning. Känslorna under fältarbetet diskuteras. Den materialinsamling som jag utförde i Bosnien (under två veckor) upplevde jag som en blandning av vetenskapliga studier, dåliga minnen och rädsla.
Studien visar att det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med extrem fattigdom, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. Nykomlingar i samhället nämns i en negativ kontext. Nya grupperingar har bildats efter kriget och mellan dessa har konkurrens och fiendskap uppstått på en symbolisk nivå. Förlåtelse och försoning efter kriget har jag i Bosnien upplevt som ett problematiskt ämnesområde. I uppsatsen diskuterar jag tendenser i båda riktningarna: mot försoning respektive oförsonlighet.}},
author = {{Basic, Goran}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Livet efter kriget – Nationalism, försoning och oförsonlighet i ett bosniskt efterkrigssamhälle}},
year = {{2005}},
}