Civil disobedience in the district court: A study on how the courts judge in civil disobedience cases
(2010) RÄSK01 20092Department of Sociology of Law
- Abstract (Swedish)
- Sverige är en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer de personer vi vill ska styra samt har möjlighet att uttrycka våra åsikter tack vare yttrandefriheten. Ändå finns det dem som väljer att handla på ett brottsligt sätt för att påvisa fel eller orättvisor i samhället. I En uthållig demokrati anses att rätten bör ta hänsyn till personens moraliska motiv i mål som handlar om civil olydnad. I en proposition föreslås även att rätten bör sänka straffskalan i mål där händelsen ligger nära vad som kunde ha avsett ge ansvarsfrihet.
Civil olydnad kan definieras som icke-vålds handlingar som medvetet bryter mot lagen i syfte att framföra moraliska, politiska eller religösa åsikter. Ur ett rättssociologiskt perspektiv anser jag det... (More) - Sverige är en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer de personer vi vill ska styra samt har möjlighet att uttrycka våra åsikter tack vare yttrandefriheten. Ändå finns det dem som väljer att handla på ett brottsligt sätt för att påvisa fel eller orättvisor i samhället. I En uthållig demokrati anses att rätten bör ta hänsyn till personens moraliska motiv i mål som handlar om civil olydnad. I en proposition föreslås även att rätten bör sänka straffskalan i mål där händelsen ligger nära vad som kunde ha avsett ge ansvarsfrihet.
Civil olydnad kan definieras som icke-vålds handlingar som medvetet bryter mot lagen i syfte att framföra moraliska, politiska eller religösa åsikter. Ur ett rättssociologiskt perspektiv anser jag det vara intressant att undersöka hur rätten hanterar dessa handlingar, eftersom civil olydnad kan ses som ett sätt att försöka påverka lagstiftningen eller ändra en lag.
I denna studie har jag undersökt om tingsrätten tar hänsyn till bakomliggande moraliska, politiska eller religösa motiv i sin bedömning av brottet och vilket straff som ska utdömas. Jag har gjort en kvalitativ textanalys för att kritiskt granska 11 domar från olika tingsrätter i Sverige. Domarna är valda utefter målens överrensstämmelse med definitionen av civil olydnad. Urvalet har jag funnit genom sökningar på internet, då jag hittat fall som passar det jag letat efter har jag kontaktat den berörda domstolen för att få ut domen i målet. Jag har använt teorier av Jürgen Habermas i analysen. Han menar att lagars legitimitet i en demokrati är beroende av att medborgarna samtycker med de beslut som fattas. Endast de lagar som kan legitimeras genom en öppen och fri kommunikation bör vara accepterade.
Resultaten visar bland annat att domstolen inte använder begreppet civil olydnad eller kommenterar sådant som avses med begreppet. De flesta åtalade yrkar på ansvarsfrihet, men domstolen bortser från dessa då de inte uppfyller kraven för ansvarsfrihet. De flesta åtalade erkänner handlingarna, vilket medför att domstolens motivering till dom och straff baseras på detta. I beskrivningen av handlingen använder de tilltalade moraliska uttryck medans domstolen beskriver de faktiska omständigheterna. Min slutsats är att tingsrätten har svårt att ta hänsyn till moraliska motiv i sin bedömning. Detta kan ses bero på dess svårighet i att kommunicera med tilltalade i moraliska frågor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1529347
- author
- Olsson, Annastina LU
- supervisor
- organization
- course
- RÄSK01 20092
- year
- 2010
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Swedish district court, Civil disobedience, Jürgen Habermas, Democracy, Law
- language
- English
- id
- 1529347
- date added to LUP
- 2010-06-23 11:25:58
- date last changed
- 2010-06-23 11:25:58
@misc{1529347,
abstract = {{Sverige är en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer de personer vi vill ska styra samt har möjlighet att uttrycka våra åsikter tack vare yttrandefriheten. Ändå finns det dem som väljer att handla på ett brottsligt sätt för att påvisa fel eller orättvisor i samhället. I En uthållig demokrati anses att rätten bör ta hänsyn till personens moraliska motiv i mål som handlar om civil olydnad. I en proposition föreslås även att rätten bör sänka straffskalan i mål där händelsen ligger nära vad som kunde ha avsett ge ansvarsfrihet.
Civil olydnad kan definieras som icke-vålds handlingar som medvetet bryter mot lagen i syfte att framföra moraliska, politiska eller religösa åsikter. Ur ett rättssociologiskt perspektiv anser jag det vara intressant att undersöka hur rätten hanterar dessa handlingar, eftersom civil olydnad kan ses som ett sätt att försöka påverka lagstiftningen eller ändra en lag.
I denna studie har jag undersökt om tingsrätten tar hänsyn till bakomliggande moraliska, politiska eller religösa motiv i sin bedömning av brottet och vilket straff som ska utdömas. Jag har gjort en kvalitativ textanalys för att kritiskt granska 11 domar från olika tingsrätter i Sverige. Domarna är valda utefter målens överrensstämmelse med definitionen av civil olydnad. Urvalet har jag funnit genom sökningar på internet, då jag hittat fall som passar det jag letat efter har jag kontaktat den berörda domstolen för att få ut domen i målet. Jag har använt teorier av Jürgen Habermas i analysen. Han menar att lagars legitimitet i en demokrati är beroende av att medborgarna samtycker med de beslut som fattas. Endast de lagar som kan legitimeras genom en öppen och fri kommunikation bör vara accepterade.
Resultaten visar bland annat att domstolen inte använder begreppet civil olydnad eller kommenterar sådant som avses med begreppet. De flesta åtalade yrkar på ansvarsfrihet, men domstolen bortser från dessa då de inte uppfyller kraven för ansvarsfrihet. De flesta åtalade erkänner handlingarna, vilket medför att domstolens motivering till dom och straff baseras på detta. I beskrivningen av handlingen använder de tilltalade moraliska uttryck medans domstolen beskriver de faktiska omständigheterna. Min slutsats är att tingsrätten har svårt att ta hänsyn till moraliska motiv i sin bedömning. Detta kan ses bero på dess svårighet i att kommunicera med tilltalade i moraliska frågor.}},
author = {{Olsson, Annastina}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Civil disobedience in the district court: A study on how the courts judge in civil disobedience cases}},
year = {{2010}},
}