Regler för styrelsens arbete och dess interna kontoll
(2007)Department of Law
- Abstract
- Ett antal företagsskandaler såväl i Sverige som internationellt har på senare år gjort världen uppmärksam på frågor kring hur bolag skall styras på bästa sätt. Världen över har man funnit olika sätt att hantera denna problematik. I USA har man skapat en lag för bolagsstyrning, Sarbanes-Oxley Act, medan man inom EU har valt att uppmuntra självreglering inom näringslivet genom nationella bolagsstyrningskoder. I Sverige har man därmed skapat Svensk kod för bolagsstyrning som ett komplement till aktiebolagslagens regler. Koden blev den 1 juli 2005 obligatorisk för alla bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt för bolag noterade på O listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Med tiden är tanken att Koden skall gälla... (More)
- Ett antal företagsskandaler såväl i Sverige som internationellt har på senare år gjort världen uppmärksam på frågor kring hur bolag skall styras på bästa sätt. Världen över har man funnit olika sätt att hantera denna problematik. I USA har man skapat en lag för bolagsstyrning, Sarbanes-Oxley Act, medan man inom EU har valt att uppmuntra självreglering inom näringslivet genom nationella bolagsstyrningskoder. I Sverige har man därmed skapat Svensk kod för bolagsstyrning som ett komplement till aktiebolagslagens regler. Koden blev den 1 juli 2005 obligatorisk för alla bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt för bolag noterade på O listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Med tiden är tanken att Koden skall gälla för alla aktiemarknadsföretag. Ett område som koden fokuserar på är styrelsen och dess arbete. Jämfört med reglerna om styrelsens arbete i ABL är Kodens regler ofta mer detaljerade och vissa bestämmelser är helt nya. I Koden anges intern kontroll som en viktig del av styrelsens arbete. Styrelsen skall ansvara för att bolaget har en god intern kontroll. Det innebär bland annat att styrelsen skall hålla sig informerad om och utvärdera bolagets system för intern kontroll, årligen avge en rapport över den interna kontrollen (som en del av en bolagsstyrningsrapport) samt årligen utvärdera behovet av internrevision i bolaget. För att strukturera den interna kontrollen kan bolaget använda sig av ett ramverk för intern kontroll. COSO är det ramverk som fått störst internationell spridning och där delas den interna kontrollen upp i fem komponenter&semic kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. I samband med tillkomsten av Koden diskuterades om inte en lagreglering var bättre men man kom fram till att en självreglering var att föredra. Det medgav en snabbare och mer flexibel reglering med möjlighet till större frihet för bolagen. En annan fråga har diskuterats är om efterlevnaden av Kodens regler skulle vara för kostsam. Särskilt reglerna rörande styrelsens interna kontroll och rapporteringen kring denna har blivit kritiserade. Det är dock viktigt att komma ihåg den möjlighet som finns till avvikelser för bolagen i och med Kodens princip om följ eller förklara. En annan möjlig utveckling på området kring intern kontroll som skulle underlätta för både bolag, revisorer, investerare och andra aktörer är om det utvecklades ett standardiserat ramverk för intern kontroll inom till exempel den europeiska unionen. Detta är ett rättsområde som ännu inte är färdigutvecklat. Tanken är att Koden om några år skall utvärderas och ses över. Det skall bli intressant att få följa den framtida utvecklingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555494
- author
- Adebring, Carin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555494
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:15
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:15
@misc{1555494,
abstract = {{Ett antal företagsskandaler såväl i Sverige som internationellt har på senare år gjort världen uppmärksam på frågor kring hur bolag skall styras på bästa sätt. Världen över har man funnit olika sätt att hantera denna problematik. I USA har man skapat en lag för bolagsstyrning, Sarbanes-Oxley Act, medan man inom EU har valt att uppmuntra självreglering inom näringslivet genom nationella bolagsstyrningskoder. I Sverige har man därmed skapat Svensk kod för bolagsstyrning som ett komplement till aktiebolagslagens regler. Koden blev den 1 juli 2005 obligatorisk för alla bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt för bolag noterade på O listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Med tiden är tanken att Koden skall gälla för alla aktiemarknadsföretag. Ett område som koden fokuserar på är styrelsen och dess arbete. Jämfört med reglerna om styrelsens arbete i ABL är Kodens regler ofta mer detaljerade och vissa bestämmelser är helt nya. I Koden anges intern kontroll som en viktig del av styrelsens arbete. Styrelsen skall ansvara för att bolaget har en god intern kontroll. Det innebär bland annat att styrelsen skall hålla sig informerad om och utvärdera bolagets system för intern kontroll, årligen avge en rapport över den interna kontrollen (som en del av en bolagsstyrningsrapport) samt årligen utvärdera behovet av internrevision i bolaget. För att strukturera den interna kontrollen kan bolaget använda sig av ett ramverk för intern kontroll. COSO är det ramverk som fått störst internationell spridning och där delas den interna kontrollen upp i fem komponenter&semic kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. I samband med tillkomsten av Koden diskuterades om inte en lagreglering var bättre men man kom fram till att en självreglering var att föredra. Det medgav en snabbare och mer flexibel reglering med möjlighet till större frihet för bolagen. En annan fråga har diskuterats är om efterlevnaden av Kodens regler skulle vara för kostsam. Särskilt reglerna rörande styrelsens interna kontroll och rapporteringen kring denna har blivit kritiserade. Det är dock viktigt att komma ihåg den möjlighet som finns till avvikelser för bolagen i och med Kodens princip om följ eller förklara. En annan möjlig utveckling på området kring intern kontroll som skulle underlätta för både bolag, revisorer, investerare och andra aktörer är om det utvecklades ett standardiserat ramverk för intern kontroll inom till exempel den europeiska unionen. Detta är ett rättsområde som ännu inte är färdigutvecklat. Tanken är att Koden om några år skall utvärderas och ses över. Det skall bli intressant att få följa den framtida utvecklingen.}},
author = {{Adebring, Carin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Regler för styrelsens arbete och dess interna kontoll}},
year = {{2007}},
}