Advanced

Statsansvar orsakat av tredje part - En analys av Greenpeaces aktioner mot Atlantic Osprey hösten 2007

Ahlberg, Andrea (2008)
Department of Law
Abstract
Hösten 2007 genomförde Greenpeace tre protestaktioner mot det brittiskflaggade fartyget Atlantic Osprey. Aktionerna genomfördes på svenskt inre vatten, svenskt territorialhav och svensk exklusiv ekonomisk zon. Aktionerna medförde att fartyget försenades och hindrades i sin navigering. Enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention har kuststaten, som huvudregel, full suveränitet på inre vatten. Detta innebär att det inte finns någon generell rätt för utländska fartyg att passera området. I och med detta föreligger det ingen rätt till oskadlig genomfart liknande den som existerar på territorialhavet. Rätten till oskadlig genomfart på territorialhavet presumeras föreligga om genomfarten är ''oavbruten'' och ''skyndsam''. Detta ska förstås... (More)
Hösten 2007 genomförde Greenpeace tre protestaktioner mot det brittiskflaggade fartyget Atlantic Osprey. Aktionerna genomfördes på svenskt inre vatten, svenskt territorialhav och svensk exklusiv ekonomisk zon. Aktionerna medförde att fartyget försenades och hindrades i sin navigering. Enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention har kuststaten, som huvudregel, full suveränitet på inre vatten. Detta innebär att det inte finns någon generell rätt för utländska fartyg att passera området. I och med detta föreligger det ingen rätt till oskadlig genomfart liknande den som existerar på territorialhavet. Rätten till oskadlig genomfart på territorialhavet presumeras föreligga om genomfarten är ''oavbruten'' och ''skyndsam''. Detta ska förstås som att fartyg är förbjudna att stanna och ankra eller tråla på annan stats territorialhav om detta inte är en del av fartygets normala navigation. Kuststaten är skyldig att inte hindra oskadlig genomfart. Andra skyldigheter är att informera och eventuella faror på området och om kuststatens lagar och förordningar. Statsansvarsreglerna är ett internationellt regelsystem som syftar till att reglera ansvarsfrågor mellan världens stater. Om en stat genom handling eller underlåtenhet kränker en internationell förpliktelse blir konsekvensen att statsansvarsreglerna aktualiseras. Draft Articles on Responsibility of States for internationally wrongful acts (2001) reglerar när en händelse eller underlåtenhet är hänförbar till en stat, vilka ansvarfrihetsgrunder som accepteras, vem som kan påkalla statsansvar och vilka skyldigheter den kränkande staten har att utge gottgörelse. Även om Greenpeaces aktion på svenskt inre vatten medför att fartyget hindras och försenas så gör sig Sverige inte skyldig till en kränkning av folkrätten eftersom det inte föreligger en rätt för utländska fartyg att navigera på området. Vad avser territorialhavet finns det en generell rätt att oskadligt passera området. Greenpeaces andra aktion medför, precis som i den första, att fartygets navigering avbryts och försenas. Skillnaden är dock att Sverige i detta fall gör sig skyldig till en kränkning av havsrättskonventionen eftersom man underlåter att tillse att fartyget oavbrutet och skyndsamt kan passera. Konsekvensen blir att flaggstaten har möjlighet att påkalla statsansvar med krav på kompensation under förutsättning att rederiet först vänt sig till nationella domstolar med samma krav men utan framgång. I förevarande fall valde rederiet dock att inte väcka talan. Hade flaggstaten haft möjlighet att påkalla statsansvar hade Sverige varit skyldig att utge skadestånd eller annan typ av gottgörelse. Även om flaggstaten rent juridiskt skulle ha en rätt att påkalla statsansvar är det emellertid inte troligt att flaggstaten i praktiken skulle välja att agera. En annan fråga som uppkommer i samband med diskussionen om statsansvar är frågan om Sverige vid en kränkning av folkrätten skulle kunna hålla Greenpeace ansvarigt enligt internationella rättsregler. Svaret på frågan måste bli nekande. Internationella så kallade non-governmental organisations har allmänt endast de rättigheter och skyldigheter som stater väljer att ge dem. Vad avser Greenpeace så tillerkänner organisationen sig till principen om civil olydnad. Detta innebär att aktivisterna själva svarar för sina handlingar i samband med aktioner och liknande. Greenpeace som organisation kan inte hållas ansvarig i enlighet med de svenska regler vi har idag. Aktivisterna som genomför aktionerna kan hållas ansvarig i enlighet med nationell rätt men då individer i princip aldrig tillerkänns rättssubjektivitet inom folkrätten kan de inte hållas ansvariga för kränkningar av internationella rättsregler. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ahlberg, Andrea
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Folkrätt, Sjörätt
language
Swedish
id
1555512
date added to LUP
2010-03-08 15:55:15
date last changed
2010-03-08 15:55:15
@misc{1555512,
  abstract     = {Hösten 2007 genomförde Greenpeace tre protestaktioner mot det brittiskflaggade fartyget Atlantic Osprey. Aktionerna genomfördes på svenskt inre vatten, svenskt territorialhav och svensk exklusiv ekonomisk zon. Aktionerna medförde att fartyget försenades och hindrades i sin navigering. Enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention har kuststaten, som huvudregel, full suveränitet på inre vatten. Detta innebär att det inte finns någon generell rätt för utländska fartyg att passera området. I och med detta föreligger det ingen rätt till oskadlig genomfart liknande den som existerar på territorialhavet. Rätten till oskadlig genomfart på territorialhavet presumeras föreligga om genomfarten är ''oavbruten'' och ''skyndsam''. Detta ska förstås som att fartyg är förbjudna att stanna och ankra eller tråla på annan stats territorialhav om detta inte är en del av fartygets normala navigation. Kuststaten är skyldig att inte hindra oskadlig genomfart. Andra skyldigheter är att informera och eventuella faror på området och om kuststatens lagar och förordningar. Statsansvarsreglerna är ett internationellt regelsystem som syftar till att reglera ansvarsfrågor mellan världens stater. Om en stat genom handling eller underlåtenhet kränker en internationell förpliktelse blir konsekvensen att statsansvarsreglerna aktualiseras. Draft Articles on Responsibility of States for internationally wrongful acts (2001) reglerar när en händelse eller underlåtenhet är hänförbar till en stat, vilka ansvarfrihetsgrunder som accepteras, vem som kan påkalla statsansvar och vilka skyldigheter den kränkande staten har att utge gottgörelse. Även om Greenpeaces aktion på svenskt inre vatten medför att fartyget hindras och försenas så gör sig Sverige inte skyldig till en kränkning av folkrätten eftersom det inte föreligger en rätt för utländska fartyg att navigera på området. Vad avser territorialhavet finns det en generell rätt att oskadligt passera området. Greenpeaces andra aktion medför, precis som i den första, att fartygets navigering avbryts och försenas. Skillnaden är dock att Sverige i detta fall gör sig skyldig till en kränkning av havsrättskonventionen eftersom man underlåter att tillse att fartyget oavbrutet och skyndsamt kan passera. Konsekvensen blir att flaggstaten har möjlighet att påkalla statsansvar med krav på kompensation under förutsättning att rederiet först vänt sig till nationella domstolar med samma krav men utan framgång. I förevarande fall valde rederiet dock att inte väcka talan. Hade flaggstaten haft möjlighet att påkalla statsansvar hade Sverige varit skyldig att utge skadestånd eller annan typ av gottgörelse. Även om flaggstaten rent juridiskt skulle ha en rätt att påkalla statsansvar är det emellertid inte troligt att flaggstaten i praktiken skulle välja att agera. En annan fråga som uppkommer i samband med diskussionen om statsansvar är frågan om Sverige vid en kränkning av folkrätten skulle kunna hålla Greenpeace ansvarigt enligt internationella rättsregler. Svaret på frågan måste bli nekande. Internationella så kallade non-governmental organisations har allmänt endast de rättigheter och skyldigheter som stater väljer att ge dem. Vad avser Greenpeace så tillerkänner organisationen sig till principen om civil olydnad. Detta innebär att aktivisterna själva svarar för sina handlingar i samband med aktioner och liknande. Greenpeace som organisation kan inte hållas ansvarig i enlighet med de svenska regler vi har idag. Aktivisterna som genomför aktionerna kan hållas ansvarig i enlighet med nationell rätt men då individer i princip aldrig tillerkänns rättssubjektivitet inom folkrätten kan de inte hållas ansvariga för kränkningar av internationella rättsregler.},
  author       = {Ahlberg, Andrea},
  keyword      = {Folkrätt,Sjörätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Statsansvar orsakat av tredje part - En analys av Greenpeaces aktioner mot Atlantic Osprey hösten 2007},
  year         = {2008},
}