Advanced

En analys av Arbetsdomstolens domskäl utifrån kravet på intresseavvägning i samband med misshandel och stöld inom tjänsten

Ahlström, Charlotte (2007)
Department of Law
Abstract
Anställningsskyddet inom arbetsrätten består av många moment där det mest centrala kravet är saklig grund för uppsägning och avsked. Arbetet utgör en betydande del av individens liv, där ett skiljande från tjänsten skapar långtgående konsekvenser för den drabbade. I denna uppsats behandlas reglerna avseende saklig grund för uppsägning och avsked. Syftet har varit att utreda anställningsskyddet vid brottslighet inom tjänsten utifrån följande frågeställningar. Hur har Arbetsdomstolen bedömt fall avseende egendomsbrott, misshandel och hot inom tjänsten? Sker inom ramen för ifrågavarande prövning någon helhetsbedömning, och bör en sådan överhuvudtaget ske? Samt är det någon skillnad mellan uppsägnings- och avskedandeinstituten? Dessutom... (More)
Anställningsskyddet inom arbetsrätten består av många moment där det mest centrala kravet är saklig grund för uppsägning och avsked. Arbetet utgör en betydande del av individens liv, där ett skiljande från tjänsten skapar långtgående konsekvenser för den drabbade. I denna uppsats behandlas reglerna avseende saklig grund för uppsägning och avsked. Syftet har varit att utreda anställningsskyddet vid brottslighet inom tjänsten utifrån följande frågeställningar. Hur har Arbetsdomstolen bedömt fall avseende egendomsbrott, misshandel och hot inom tjänsten? Sker inom ramen för ifrågavarande prövning någon helhetsbedömning, och bör en sådan överhuvudtaget ske? Samt är det någon skillnad mellan uppsägnings- och avskedandeinstituten? Dessutom ställer jag mig frågan om vilken rättsutveckling som skett inom det undersökta området. I analysen har jag försökt att identifiera och lyfta fram vissa påfallande mönster inom domstolens gjorda prövningar. I institutet avsked ligger att avtalsbrottet är så allvarligt att Arbetsdomstolen normalt sett inte skall göra en avvägning mot arbetstagarens sociala skäl. Begreppet ''allvarligt'' blir här centralt. Detta begrepp som fått sitt innehåll genom en slentrianmässigt gjord bedömning innefattande att praktiskt taget alla former av misshandel, hot, stöld och andra tillgrepp är allvarliga. I institutet uppsägning är domstolens intresseavvägning i princip av central betydelse. Trots att det är på detta vis är inslaget av intresseavvägningar sällsynta då det gäller de avtalsbrott uppsatsen handlar om. Uppsatsen belyser den rättsutveckling som skett, där jag kommer fram till att den inte är att betrakta som alldeles självklar. Mot bakgrund av den i uppsatsen gjorda analysen kan det slutligen konstateras att Arbetsdomstolens prövning av situationer avseende brottslighet inom tjänsten utgörs av en icke tolerant och tillika alltför sträng inställning, där det i domstolens prövning förekommer en klart bristfällig, eller helt utelämnad helhetsbedömning. Min uppfattning är att Arbetsdomstolen i detta sammanhang gått längre än vad den borde ha gjort utifrån lagförarbetenas ordalydelse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ahlström, Charlotte
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1555524
date added to LUP
2010-03-08 15:55:15
date last changed
2010-03-08 15:55:15
@misc{1555524,
  abstract     = {Anställningsskyddet inom arbetsrätten består av många moment där det mest centrala kravet är saklig grund för uppsägning och avsked. Arbetet utgör en betydande del av individens liv, där ett skiljande från tjänsten skapar långtgående konsekvenser för den drabbade. I denna uppsats behandlas reglerna avseende saklig grund för uppsägning och avsked. Syftet har varit att utreda anställningsskyddet vid brottslighet inom tjänsten utifrån följande frågeställningar. Hur har Arbetsdomstolen bedömt fall avseende egendomsbrott, misshandel och hot inom tjänsten? Sker inom ramen för ifrågavarande prövning någon helhetsbedömning, och bör en sådan överhuvudtaget ske? Samt är det någon skillnad mellan uppsägnings- och avskedandeinstituten? Dessutom ställer jag mig frågan om vilken rättsutveckling som skett inom det undersökta området. I analysen har jag försökt att identifiera och lyfta fram vissa påfallande mönster inom domstolens gjorda prövningar. I institutet avsked ligger att avtalsbrottet är så allvarligt att Arbetsdomstolen normalt sett inte skall göra en avvägning mot arbetstagarens sociala skäl. Begreppet ''allvarligt'' blir här centralt. Detta begrepp som fått sitt innehåll genom en slentrianmässigt gjord bedömning innefattande att praktiskt taget alla former av misshandel, hot, stöld och andra tillgrepp är allvarliga. I institutet uppsägning är domstolens intresseavvägning i princip av central betydelse. Trots att det är på detta vis är inslaget av intresseavvägningar sällsynta då det gäller de avtalsbrott uppsatsen handlar om. Uppsatsen belyser den rättsutveckling som skett, där jag kommer fram till att den inte är att betrakta som alldeles självklar. Mot bakgrund av den i uppsatsen gjorda analysen kan det slutligen konstateras att Arbetsdomstolens prövning av situationer avseende brottslighet inom tjänsten utgörs av en icke tolerant och tillika alltför sträng inställning, där det i domstolens prövning förekommer en klart bristfällig, eller helt utelämnad helhetsbedömning. Min uppfattning är att Arbetsdomstolen i detta sammanhang gått längre än vad den borde ha gjort utifrån lagförarbetenas ordalydelse.},
  author       = {Ahlström, Charlotte},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En analys av Arbetsdomstolens domskäl utifrån kravet på intresseavvägning i samband med misshandel och stöld inom tjänsten},
  year         = {2007},
}