Fast driftställe och vinstallokering - enligt nationell och internationell reglering
(2005)Department of Law
- Abstract
- De skatterättsliga kriterierna rörande begreppet näringsverksamhet enligt svensk intern rätt återfinns i 13:1 IL. Där stadgas att näringsverksamhet föreligger när verksamhet bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt avses varaktigt och med vinstsyfte. När ett företag uppfyller dessa rekvisit bedriver det enligt svensk intern rätt näringsverksamhet. Detta kan utan svårighet appliceras på svenska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Vad gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige måste en bedömning huruvida verksamheten bedrivs från fast driftställe göras&semic detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna beskatta de vinster som genereras från det fasta driftstället här i landet. Denna... (More)
- De skatterättsliga kriterierna rörande begreppet näringsverksamhet enligt svensk intern rätt återfinns i 13:1 IL. Där stadgas att näringsverksamhet föreligger när verksamhet bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt avses varaktigt och med vinstsyfte. När ett företag uppfyller dessa rekvisit bedriver det enligt svensk intern rätt näringsverksamhet. Detta kan utan svårighet appliceras på svenska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Vad gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige måste en bedömning huruvida verksamheten bedrivs från fast driftställe göras&semic detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna beskatta de vinster som genereras från det fasta driftstället här i landet. Denna skatterättsliga definition utgör således tröskeln för källstatsbeskattning. De uppställda rekvisiten i svensk intern internationell skatterätt för fast driftställe: ''en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs'' måste således vara uppfyllda för att beskattningsanspråk skall kunna göras gällande mot en utländsk juridisk person. Till grund för denna bestämmelse ligger art. 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader finns dock. Sedan det fastslagits huruvida beskattningsanspråk kan göras gällande enligt svensk intern rätt skall eventuellt dubbelbeskattningsavtal avgöra om svenska staten måste göra avkall på sitt anspråk eller inte. Kan man fastslå att anspråket kvarstår i enlighet med det i fallet aktuella dubbelbeskattningsavtalet skall det fasta driftställets inkomster allokeras till det fasta driftstället för att kunna bedöma beskattningsunderlaget och därefter den slutliga skatten. Till grund för bedömningen av skattebasen aktualiseras principerna i art. 7 OECD:s modellavtal. Häri stadgas att ett fast driftställe skall ses som en avgränsad och separat enhet från det bolag som det är ett fast driftställe till, och att vinst hänförlig till denna avgränsade och separata enhet skall beskattas där enheten är belägen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i svensk skattelag. Man får istället vända sig till domstols- och myndighetspraxis för att få ledning, denna praxis är en tolkning av internationella regler. Ett uppenbart problem är att OECD:s medlemsstater utvecklat olika tolkningar av vad som utgör en avgränsad och separat enhet. Effekten blir sålunda att ett fast driftställe kan komma att beskattas för högre eller lägre vinst än bolagets faktiska vinst, vilket underminerar själva syftet med art. 5, d.v.s. undanröjande av internationell dubbelbeskattning. För att överbygga detta problem har OECD utarbetat nya riktlinjer för tillämpning av art. 7. Enligt dessa skall de riktlinjer som tar sikte på armlängdsprincipen vid transaktioner mellan närstående bolag enligt art. 9 OECD:s modellavtal tillämpas analogt. Med stor sannolikhet kommer internationell dubbelbeskattning med hjälp av dessa riktlinjer minska men inte helt undanröjas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555533
- author
- Ahl, Joachim
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1555533
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:15
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:15
@misc{1555533,
abstract = {{De skatterättsliga kriterierna rörande begreppet näringsverksamhet enligt svensk intern rätt återfinns i 13:1 IL. Där stadgas att näringsverksamhet föreligger när verksamhet bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt avses varaktigt och med vinstsyfte. När ett företag uppfyller dessa rekvisit bedriver det enligt svensk intern rätt näringsverksamhet. Detta kan utan svårighet appliceras på svenska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Vad gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige måste en bedömning huruvida verksamheten bedrivs från fast driftställe göras&semic detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna beskatta de vinster som genereras från det fasta driftstället här i landet. Denna skatterättsliga definition utgör således tröskeln för källstatsbeskattning. De uppställda rekvisiten i svensk intern internationell skatterätt för fast driftställe: ''en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs'' måste således vara uppfyllda för att beskattningsanspråk skall kunna göras gällande mot en utländsk juridisk person. Till grund för denna bestämmelse ligger art. 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader finns dock. Sedan det fastslagits huruvida beskattningsanspråk kan göras gällande enligt svensk intern rätt skall eventuellt dubbelbeskattningsavtal avgöra om svenska staten måste göra avkall på sitt anspråk eller inte. Kan man fastslå att anspråket kvarstår i enlighet med det i fallet aktuella dubbelbeskattningsavtalet skall det fasta driftställets inkomster allokeras till det fasta driftstället för att kunna bedöma beskattningsunderlaget och därefter den slutliga skatten. Till grund för bedömningen av skattebasen aktualiseras principerna i art. 7 OECD:s modellavtal. Häri stadgas att ett fast driftställe skall ses som en avgränsad och separat enhet från det bolag som det är ett fast driftställe till, och att vinst hänförlig till denna avgränsade och separata enhet skall beskattas där enheten är belägen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i svensk skattelag. Man får istället vända sig till domstols- och myndighetspraxis för att få ledning, denna praxis är en tolkning av internationella regler. Ett uppenbart problem är att OECD:s medlemsstater utvecklat olika tolkningar av vad som utgör en avgränsad och separat enhet. Effekten blir sålunda att ett fast driftställe kan komma att beskattas för högre eller lägre vinst än bolagets faktiska vinst, vilket underminerar själva syftet med art. 5, d.v.s. undanröjande av internationell dubbelbeskattning. För att överbygga detta problem har OECD utarbetat nya riktlinjer för tillämpning av art. 7. Enligt dessa skall de riktlinjer som tar sikte på armlängdsprincipen vid transaktioner mellan närstående bolag enligt art. 9 OECD:s modellavtal tillämpas analogt. Med stor sannolikhet kommer internationell dubbelbeskattning med hjälp av dessa riktlinjer minska men inte helt undanröjas.}},
author = {{Ahl, Joachim}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fast driftställe och vinstallokering - enligt nationell och internationell reglering}},
year = {{2005}},
}