Advanced

Buggningens förenlighet med EKMR - Det svenska förslaget i en jämförelse med de nordiska länderna

Alderholm, Henrik (2007)
Department of Law
Abstract
En minoritet av riksdagens ledamöter utnyttjade våren 2006 en rättssäkerhetsregel i den svenska grundlagen, resultatet blev att en proposition innehållande ett förslag om att införa hemlig rumsavlyssning i svensk rätt därmed förklarades vilande. Anledningen till minoritetens handling var att de ansåg att förslaget visade prov på stora brister inom rättssäkerhetsområdet. Bland annat ansåg man att det var svårt att förutse vid vilka brott ett ingrepp skulle göras möjligt. I huvudsak bestod kritiken dock av att de kontrollmöjligheter som erbjöds i samband med ett ingrepp ansågs otillräckliga. Enligt regeringsformen skall förslaget ligga vilandes i ett år innan det får återupptas för omröstning i riksdagen. Detta innebär att det snart är dags... (More)
En minoritet av riksdagens ledamöter utnyttjade våren 2006 en rättssäkerhetsregel i den svenska grundlagen, resultatet blev att en proposition innehållande ett förslag om att införa hemlig rumsavlyssning i svensk rätt därmed förklarades vilande. Anledningen till minoritetens handling var att de ansåg att förslaget visade prov på stora brister inom rättssäkerhetsområdet. Bland annat ansåg man att det var svårt att förutse vid vilka brott ett ingrepp skulle göras möjligt. I huvudsak bestod kritiken dock av att de kontrollmöjligheter som erbjöds i samband med ett ingrepp ansågs otillräckliga. Enligt regeringsformen skall förslaget ligga vilandes i ett år innan det får återupptas för omröstning i riksdagen. Detta innebär att det snart är dags för en ny prövning. Med anledning av bordläggningen tillsatte regeringen dock en utredning som fick till uppgift att se över hur kontrollen kring tvångsmedlet bör se ut för att uppfylla alla krav på rättssäkerhet. Utredningen presenterade sitt förslag i november 2006. Ytterst är det Europakonventionen, med sina minimiregler, som avgör vad som är att anse som tillräckligt. Med anledning av vad som har inträffat har arbetet haft som målsättning att utreda huruvida det fanns fog för ovan nämnda bordläggning. Om så skulle visa sig vara fallet, blir det av intresse att utreda huruvida den efterföljande utredningen kan ha hittat en lösning på problemet. Då Europakonventionen i vissa delar är luddig till sitt utförande kan det vara svårt att utreda om Sveriges förslag kan anses räcka till. För att få hjälp med bedömningen har arbetet tagit hjälp av de nordiska ländernas reglering på området. Resultatet av utredningen har gett vid handen att den svenska propositionen som bordlades inte på långa vägar skulle ha levt upp till Europakonventionens krav på området. Således fanns det fog för minoritetens handlande. Arbetet kan dessutom konstatera att propositionens förslag visade prov på betydligt större brister än vad som var fallet i något annat nordiskt land. Norge visade sig vara det enda landet i jämförelsen som med säkerhet skulle klara av en prövning i Europadomstolen. Vad det sedan gäller Danmark och Finland så får det anses aningen svårbedömt huruvida dessa länder skulle klara av en eventuell domstolsprövning. Det är enligt arbetets mening dock troligare att de skulle klara en sådan prövning än att de inte skulle klara det. Efter att ha analyserat den utredning som blev klar i november 2006 kan arbetet glädjande nog konstatera att en sådan reglering som utredningen föreslår, med allra största sannolikhet skulle klara en eventuell prövning i Europadomstolen. Förslaget bygger till stora delar på det norska systemet, men förslaget har inte nöjt sig med att till stora delar kopiera den norska regleringen, man har dessutom stärkt rättssäkerheten ytterligare i vissa delar. Om förslaget i sin helhet skulle leda till lag, kan Sverige följaktligen stoltsera med att ha den ur rättssäkerhetssynpunkt bästa regleringen i norden. Hur den proposition som förväntas presenteras inom kort kommer att vara utformad, återstår dock att se. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Alderholm, Henrik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1555557
date added to LUP
2010-03-08 15:55:17
date last changed
2010-03-08 15:55:17
@misc{1555557,
  abstract     = {En minoritet av riksdagens ledamöter utnyttjade våren 2006 en rättssäkerhetsregel i den svenska grundlagen, resultatet blev att en proposition innehållande ett förslag om att införa hemlig rumsavlyssning i svensk rätt därmed förklarades vilande. Anledningen till minoritetens handling var att de ansåg att förslaget visade prov på stora brister inom rättssäkerhetsområdet. Bland annat ansåg man att det var svårt att förutse vid vilka brott ett ingrepp skulle göras möjligt. I huvudsak bestod kritiken dock av att de kontrollmöjligheter som erbjöds i samband med ett ingrepp ansågs otillräckliga. Enligt regeringsformen skall förslaget ligga vilandes i ett år innan det får återupptas för omröstning i riksdagen. Detta innebär att det snart är dags för en ny prövning. Med anledning av bordläggningen tillsatte regeringen dock en utredning som fick till uppgift att se över hur kontrollen kring tvångsmedlet bör se ut för att uppfylla alla krav på rättssäkerhet. Utredningen presenterade sitt förslag i november 2006. Ytterst är det Europakonventionen, med sina minimiregler, som avgör vad som är att anse som tillräckligt. Med anledning av vad som har inträffat har arbetet haft som målsättning att utreda huruvida det fanns fog för ovan nämnda bordläggning. Om så skulle visa sig vara fallet, blir det av intresse att utreda huruvida den efterföljande utredningen kan ha hittat en lösning på problemet. Då Europakonventionen i vissa delar är luddig till sitt utförande kan det vara svårt att utreda om Sveriges förslag kan anses räcka till. För att få hjälp med bedömningen har arbetet tagit hjälp av de nordiska ländernas reglering på området. Resultatet av utredningen har gett vid handen att den svenska propositionen som bordlades inte på långa vägar skulle ha levt upp till Europakonventionens krav på området. Således fanns det fog för minoritetens handlande. Arbetet kan dessutom konstatera att propositionens förslag visade prov på betydligt större brister än vad som var fallet i något annat nordiskt land. Norge visade sig vara det enda landet i jämförelsen som med säkerhet skulle klara av en prövning i Europadomstolen. Vad det sedan gäller Danmark och Finland så får det anses aningen svårbedömt huruvida dessa länder skulle klara av en eventuell domstolsprövning. Det är enligt arbetets mening dock troligare att de skulle klara en sådan prövning än att de inte skulle klara det. Efter att ha analyserat den utredning som blev klar i november 2006 kan arbetet glädjande nog konstatera att en sådan reglering som utredningen föreslår, med allra största sannolikhet skulle klara en eventuell prövning i Europadomstolen. Förslaget bygger till stora delar på det norska systemet, men förslaget har inte nöjt sig med att till stora delar kopiera den norska regleringen, man har dessutom stärkt rättssäkerheten ytterligare i vissa delar. Om förslaget i sin helhet skulle leda till lag, kan Sverige följaktligen stoltsera med att ha den ur rättssäkerhetssynpunkt bästa regleringen i norden. Hur den proposition som förväntas presenteras inom kort kommer att vara utformad, återstår dock att se.},
  author       = {Alderholm, Henrik},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Buggningens förenlighet med EKMR - Det svenska förslaget i en jämförelse med de nordiska länderna},
  year         = {2007},
}