Näringsförbudet i den nya konkurrenslagen (2008:579) - ett effektivt stridsmedel i kampen mot kartellerna?
(2008)Department of Law
- Abstract
- Den 1 november 2008 träder en ny konkurrenslag i kraft i Sverige. En av de stora nyheterna i den nya lagen är införandet av näringsförbud för företagsledare som representerar företag som har varit inblandade i horisontella karteller. Näringsförbudet innebär att det framöver även är möjligt att ställa individer personligen till ansvar för överträdelser av konkurrensreglerna, ett ansvar som tidigare endast har vilat på företagens axlar. Den nya sanktionen är avsedd att ha allmänpreventiva och handlingsdirigerande effekter och ska fungera som ett komplement till konkurrensskadeavgiften och det tillhörande eftergifts- och nedsättningsprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva regleringen kring det kommande näringsförbudet och att avgöra... (More)
- Den 1 november 2008 träder en ny konkurrenslag i kraft i Sverige. En av de stora nyheterna i den nya lagen är införandet av näringsförbud för företagsledare som representerar företag som har varit inblandade i horisontella karteller. Näringsförbudet innebär att det framöver även är möjligt att ställa individer personligen till ansvar för överträdelser av konkurrensreglerna, ett ansvar som tidigare endast har vilat på företagens axlar. Den nya sanktionen är avsedd att ha allmänpreventiva och handlingsdirigerande effekter och ska fungera som ett komplement till konkurrensskadeavgiften och det tillhörande eftergifts- och nedsättningsprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva regleringen kring det kommande näringsförbudet och att avgöra huruvida det kommer att bli en effektiv sanktion som uppfyller sina avsedda ändamål. De personer som kan komma i fråga för ett näringsförbud är enskilda näringsidkare, personer som innehar vissa typiskt sett företagsledande positioner samt de som faktiskt har utövat ledningen av eller utåt framträtt som ansvarig för näringsverksamhet. Bestämmelsen om näringsförbud är begränsad till de överträdelser av konkurrensreglerna som utgör horisontella konkurrensbegränsande samarbeten. För att ett näringsförbud ska bli aktuellt krävs vidare att det är påkallat ur allmän synpunkt och att den som kan komma att drabbas har grovt åsidosatt vad som ålegat henne eller honom i näringsverksamhet. Behovet av att skärpa det redan existerande administrativa systemet genom att införa en individuell sanktion har länge varit en återkommande fråga inom den konkurrensrättsliga debatten. Beslutet att införa näringsförbud har föregåtts av en lång diskussion avseende möjligheterna att införa kriminaliserade förbud på konkurrensrättens område, något som har visat sig alltför problematiskt av ett flertal anledningar. Mot denna bakgrund ter sig dock näringsförbudet snarare som en hastigt påkommen kompromiss än ett grundligt genomtänkt lagförslag. Utredningen har visat att bestämmelsen om näringsförbud enkelt kan passas in i det redan existerande systemet och fungera bra som komplement till eftergifts- och nedsättningsprogrammet, men risken finns att de allmänpreventiva och handlingsdirigerande effekterna uteblir. En hittills mager rättspraxis avseende horisontella karteller och ett begränsat tillämpningsområde, både vad gäller personkrets och övriga parametrar, leder till slutsatsen att näringsförbudets tillämpning förmodligen blir mycket sällsynt och regleringen därmed verkningslös. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555598
- author
- Alm, Hanna
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555598
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:17
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:17
@misc{1555598,
abstract = {{Den 1 november 2008 träder en ny konkurrenslag i kraft i Sverige. En av de stora nyheterna i den nya lagen är införandet av näringsförbud för företagsledare som representerar företag som har varit inblandade i horisontella karteller. Näringsförbudet innebär att det framöver även är möjligt att ställa individer personligen till ansvar för överträdelser av konkurrensreglerna, ett ansvar som tidigare endast har vilat på företagens axlar. Den nya sanktionen är avsedd att ha allmänpreventiva och handlingsdirigerande effekter och ska fungera som ett komplement till konkurrensskadeavgiften och det tillhörande eftergifts- och nedsättningsprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva regleringen kring det kommande näringsförbudet och att avgöra huruvida det kommer att bli en effektiv sanktion som uppfyller sina avsedda ändamål. De personer som kan komma i fråga för ett näringsförbud är enskilda näringsidkare, personer som innehar vissa typiskt sett företagsledande positioner samt de som faktiskt har utövat ledningen av eller utåt framträtt som ansvarig för näringsverksamhet. Bestämmelsen om näringsförbud är begränsad till de överträdelser av konkurrensreglerna som utgör horisontella konkurrensbegränsande samarbeten. För att ett näringsförbud ska bli aktuellt krävs vidare att det är påkallat ur allmän synpunkt och att den som kan komma att drabbas har grovt åsidosatt vad som ålegat henne eller honom i näringsverksamhet. Behovet av att skärpa det redan existerande administrativa systemet genom att införa en individuell sanktion har länge varit en återkommande fråga inom den konkurrensrättsliga debatten. Beslutet att införa näringsförbud har föregåtts av en lång diskussion avseende möjligheterna att införa kriminaliserade förbud på konkurrensrättens område, något som har visat sig alltför problematiskt av ett flertal anledningar. Mot denna bakgrund ter sig dock näringsförbudet snarare som en hastigt påkommen kompromiss än ett grundligt genomtänkt lagförslag. Utredningen har visat att bestämmelsen om näringsförbud enkelt kan passas in i det redan existerande systemet och fungera bra som komplement till eftergifts- och nedsättningsprogrammet, men risken finns att de allmänpreventiva och handlingsdirigerande effekterna uteblir. En hittills mager rättspraxis avseende horisontella karteller och ett begränsat tillämpningsområde, både vad gäller personkrets och övriga parametrar, leder till slutsatsen att näringsförbudets tillämpning förmodligen blir mycket sällsynt och regleringen därmed verkningslös.}},
author = {{Alm, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Näringsförbudet i den nya konkurrenslagen (2008:579) - ett effektivt stridsmedel i kampen mot kartellerna?}},
year = {{2008}},
}