Advanced

Politiska brott - Är dagens lagstiftning tillräcklig för att värna demokratin?

Andersson, Carl-Johan (2008)
Department of Law
Abstract
De senaste åren har vi i Sverige sett en utveckling med flera uppmärksammade våldsdåd som har politisk anknytning. Detta utgör ett samhällsproblem som hotar den parlamentariska demokratin. Grundproblemet utgörs av att politiska extremister inte accepterar den politiska demokratins parlamentariska styrelseskick som legitim beslutsfattare. Dagens politiska våldsverkare är inte något nytt fenomen. Det har förekommit ute i Europa såväl som i Sverige förr i tiden. Examensarbetet undersöker hur dagens situation ser ut i Sverige. De största aktörerna är vit makt-miljön och den autonoma miljön som fungerar som varandras motpoler. Många politiska brott förövas mellan dessa miljöer. De vanligaste brotten är olaga hot, misshandel och skadegörelse.... (More)
De senaste åren har vi i Sverige sett en utveckling med flera uppmärksammade våldsdåd som har politisk anknytning. Detta utgör ett samhällsproblem som hotar den parlamentariska demokratin. Grundproblemet utgörs av att politiska extremister inte accepterar den politiska demokratins parlamentariska styrelseskick som legitim beslutsfattare. Dagens politiska våldsverkare är inte något nytt fenomen. Det har förekommit ute i Europa såväl som i Sverige förr i tiden. Examensarbetet undersöker hur dagens situation ser ut i Sverige. De största aktörerna är vit makt-miljön och den autonoma miljön som fungerar som varandras motpoler. Många politiska brott förövas mellan dessa miljöer. De vanligaste brotten är olaga hot, misshandel och skadegörelse. Det har visat sig att det ofta är väldigt svårt att lagföra personer för politiska brott. En av förklaringarna är att personerna noggrant planerar brotten och är väl insatta i hur rättsväsendet fungerar och arbetar. Dagens politiska extremister utgör inte något hot mot demokratin i Sverige. Däremot kränks varje år ett antal människor och utsätts för brott vilket får följden att färre människor väljer att engagera sig politiskt. Det finns flera exempel på politiker som valt av hoppa av sina uppdrag med hänvisning till det som de tvingats utstå. Staten försöker på olika sätt att motarbeta denna utveckling. Under kalla kriget kunde samhället mer effektivt bekämpa denna typ av brottslighet bland annat genom att åsiktsregistrera ett stort antal människor. Sådana åtgärder anses idag alltför kraftfulla och kränkande för individen. Även om samhället arbetar för att vända denna trend ser man att det inte har fungerat. De politiska brotten har inte minskat. Då är frågan om det krävs förändringar av dagens lagstiftning. Examensarbetet avslutas med ett analysavsnitt där just denna fråga diskuteras. Slutsatsen är att förändringar av dagens lagstiftning hade varit positivt, även om formen och innehållet av dessa förändringar kan vara föremål för diskussion och debatt. Det finns fördelar och nackdelar med varje form av lagteknisk lösning, men det får anses stå klart att förändringar i någon form måste ske. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Carl-Johan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1555672
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555672,
  abstract     = {De senaste åren har vi i Sverige sett en utveckling med flera uppmärksammade våldsdåd som har politisk anknytning. Detta utgör ett samhällsproblem som hotar den parlamentariska demokratin. Grundproblemet utgörs av att politiska extremister inte accepterar den politiska demokratins parlamentariska styrelseskick som legitim beslutsfattare. Dagens politiska våldsverkare är inte något nytt fenomen. Det har förekommit ute i Europa såväl som i Sverige förr i tiden. Examensarbetet undersöker hur dagens situation ser ut i Sverige. De största aktörerna är vit makt-miljön och den autonoma miljön som fungerar som varandras motpoler. Många politiska brott förövas mellan dessa miljöer. De vanligaste brotten är olaga hot, misshandel och skadegörelse. Det har visat sig att det ofta är väldigt svårt att lagföra personer för politiska brott. En av förklaringarna är att personerna noggrant planerar brotten och är väl insatta i hur rättsväsendet fungerar och arbetar. Dagens politiska extremister utgör inte något hot mot demokratin i Sverige. Däremot kränks varje år ett antal människor och utsätts för brott vilket får följden att färre människor väljer att engagera sig politiskt. Det finns flera exempel på politiker som valt av hoppa av sina uppdrag med hänvisning till det som de tvingats utstå. Staten försöker på olika sätt att motarbeta denna utveckling. Under kalla kriget kunde samhället mer effektivt bekämpa denna typ av brottslighet bland annat genom att åsiktsregistrera ett stort antal människor. Sådana åtgärder anses idag alltför kraftfulla och kränkande för individen. Även om samhället arbetar för att vända denna trend ser man att det inte har fungerat. De politiska brotten har inte minskat. Då är frågan om det krävs förändringar av dagens lagstiftning. Examensarbetet avslutas med ett analysavsnitt där just denna fråga diskuteras. Slutsatsen är att förändringar av dagens lagstiftning hade varit positivt, även om formen och innehållet av dessa förändringar kan vara föremål för diskussion och debatt. Det finns fördelar och nackdelar med varje form av lagteknisk lösning, men det får anses stå klart att förändringar i någon form måste ske.},
  author       = {Andersson, Carl-Johan},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Politiska brott - Är dagens lagstiftning tillräcklig för att värna demokratin?},
  year         = {2008},
}