Ersättning för framtida inkomstförlust
(2004)Department of Law
- Abstract
- Skadestånd för inkomstförlust enligt SkL 5 kap. 5 § 1 st. 2 p. uppdelas i två olika poster, en som avser förfluten tid i förhållande till prövningen och en som avser framtiden. Min uppsats behandlar den problematik som kan uppstå vad gäller beräkningen av den framtida inkomstförlusten. Det inkomstbortfall som ersätts definieras i andra stycket i den ovan nämnda bestämmelsen och utgörs av skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han inte hade skadats, och den inkomst som han trots skadan kan antas komma att uppbära. Differensen mellan de två olika leden utgör sålunda den ersättningsgilla inkomstförlusten. I min uppsats utreder jag hur beräkningen av ersättning för framtida inkomstförlust sker. En... (More)
- Skadestånd för inkomstförlust enligt SkL 5 kap. 5 § 1 st. 2 p. uppdelas i två olika poster, en som avser förfluten tid i förhållande till prövningen och en som avser framtiden. Min uppsats behandlar den problematik som kan uppstå vad gäller beräkningen av den framtida inkomstförlusten. Det inkomstbortfall som ersätts definieras i andra stycket i den ovan nämnda bestämmelsen och utgörs av skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han inte hade skadats, och den inkomst som han trots skadan kan antas komma att uppbära. Differensen mellan de två olika leden utgör sålunda den ersättningsgilla inkomstförlusten. I min uppsats utreder jag hur beräkningen av ersättning för framtida inkomstförlust sker. En viktigt förutsättning för att ersättning skall utgå är att den skadelidande kan visa att den ersättningsgilla skadan, även efter tidpunkten för prövningen, kommer att leda till förlust av inkomst. Dessutom uppställs naturligtvis krav på adekvat kausalitet mellan skadan och den framtida inkomstförlusten. Förvärvsarbetade den skadelidande vid tidpunkten för skadan kan domstolen, vid bedömningen av den framtida inkomstförlusten, ofta ta utgångspunkt i den inkomst den skadade uppbar vid tidpunkten för skadan och därtill lägga faktorer som den normala löneutvecklingen inom den skadelidandes yrke, utsikter till befordran och ökade inkomster på grund av övergång till annat arbete. Något besvärligare är det att beräkna barns framtida inkomstförlust. Ofta kan det vara ytterst svårt att t.ex. bedöma vilket yrke den skadelidande skulle ägnat sig åt om han eller hon inte skadats. I svåra fall, särskilt i allvarligare skadefall, väntar man därför med den slutliga prövningen tills den skadelidande uppnått en sådan ålder att bedömningen av de framtida förhållandena kan göras med en viss säkerhet. I avvaktan på det slutliga skadeståndet utbetalas en s.k. vänteersättning. Så snart ersättningen är bestämt till ett visst belopp uppkommer frågan i vilken form ersättningen skall utgå. Enligt SkL 5 kap. 4 § kan ersättning för framtida inkomstförlust betalas ut i form av livränta eller engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp. Är ersättningen av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning skall den utgå som livränta om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Fördelen med engångsbelopp är att ersättningsfrågan en gång för alla kan avklaras. Den skadelidande kommer inte under en längre period vara beroende av den skadeståndsskyldiges betalningsvilja och betalningsförmåga. Samtidigt bör det framhållas att utbetalning av livränta ofta bättre tillgodoser den skadelidandes kontinuerliga försörjning. Ersättning i form av livränta utbetalas i de flesta fall månadsvis, vilket många gånger kan vara fördelaktigare för att trygga försörjningen på lång sikt. Ändras de förhållanden som låg till grund för ersättningen väsentligt kan ersättningsfrågan i efterhand omprövas i enlighet med SkL 5 kap. 5 §. Möjligheten till omprövning är avsedd att användas med stor restriktivitet och är tänkt som en slags säkerhetsventil i de fall utvecklingen blivit en helt annan än vad som förutsågs vid den ursprungliga prövningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555696
- author
- Andersson, Frida
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Civilrätt; oklassificerad, Försäkringsrätt, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555696
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555696,
abstract = {{Skadestånd för inkomstförlust enligt SkL 5 kap. 5 § 1 st. 2 p. uppdelas i två olika poster, en som avser förfluten tid i förhållande till prövningen och en som avser framtiden. Min uppsats behandlar den problematik som kan uppstå vad gäller beräkningen av den framtida inkomstförlusten. Det inkomstbortfall som ersätts definieras i andra stycket i den ovan nämnda bestämmelsen och utgörs av skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han inte hade skadats, och den inkomst som han trots skadan kan antas komma att uppbära. Differensen mellan de två olika leden utgör sålunda den ersättningsgilla inkomstförlusten. I min uppsats utreder jag hur beräkningen av ersättning för framtida inkomstförlust sker. En viktigt förutsättning för att ersättning skall utgå är att den skadelidande kan visa att den ersättningsgilla skadan, även efter tidpunkten för prövningen, kommer att leda till förlust av inkomst. Dessutom uppställs naturligtvis krav på adekvat kausalitet mellan skadan och den framtida inkomstförlusten. Förvärvsarbetade den skadelidande vid tidpunkten för skadan kan domstolen, vid bedömningen av den framtida inkomstförlusten, ofta ta utgångspunkt i den inkomst den skadade uppbar vid tidpunkten för skadan och därtill lägga faktorer som den normala löneutvecklingen inom den skadelidandes yrke, utsikter till befordran och ökade inkomster på grund av övergång till annat arbete. Något besvärligare är det att beräkna barns framtida inkomstförlust. Ofta kan det vara ytterst svårt att t.ex. bedöma vilket yrke den skadelidande skulle ägnat sig åt om han eller hon inte skadats. I svåra fall, särskilt i allvarligare skadefall, väntar man därför med den slutliga prövningen tills den skadelidande uppnått en sådan ålder att bedömningen av de framtida förhållandena kan göras med en viss säkerhet. I avvaktan på det slutliga skadeståndet utbetalas en s.k. vänteersättning. Så snart ersättningen är bestämt till ett visst belopp uppkommer frågan i vilken form ersättningen skall utgå. Enligt SkL 5 kap. 4 § kan ersättning för framtida inkomstförlust betalas ut i form av livränta eller engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp. Är ersättningen av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning skall den utgå som livränta om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Fördelen med engångsbelopp är att ersättningsfrågan en gång för alla kan avklaras. Den skadelidande kommer inte under en längre period vara beroende av den skadeståndsskyldiges betalningsvilja och betalningsförmåga. Samtidigt bör det framhållas att utbetalning av livränta ofta bättre tillgodoser den skadelidandes kontinuerliga försörjning. Ersättning i form av livränta utbetalas i de flesta fall månadsvis, vilket många gånger kan vara fördelaktigare för att trygga försörjningen på lång sikt. Ändras de förhållanden som låg till grund för ersättningen väsentligt kan ersättningsfrågan i efterhand omprövas i enlighet med SkL 5 kap. 5 §. Möjligheten till omprövning är avsedd att användas med stor restriktivitet och är tänkt som en slags säkerhetsventil i de fall utvecklingen blivit en helt annan än vad som förutsågs vid den ursprungliga prövningen.}},
author = {{Andersson, Frida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ersättning för framtida inkomstförlust}},
year = {{2004}},
}