Hur skapas straffrätten? - Argumentation i kärnområdet
(2004)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats är en undersökning av alla ändringar som gjorts i brottsbalken från 1965, då den trädde i kraft, till 2003. Mitt intresse har i synnerhet riktats mot de ändringar i denna balk som har inneburit kriminaliseringar och/eller avkriminaliseringar. Genom att på olika sätt analysera dessa ändringar och i synnerhet de angivna skälen för dessa har jag försökt finna svar på tre frågor: · Vilka argument använder lagstiftaren för att avgöra vilka gärningar som är så klandervärda att samhället bör reagera genom straffsanktioner? · Hur används dessa argument, det vill säga på vilket sätt motiveras kriminaliseringar eller avkriminaliseringar i lagförarbetena? · Kan man i förarbetena spåra någon påverkan från de vid aktuell tid existerande... (More)
- Denna uppsats är en undersökning av alla ändringar som gjorts i brottsbalken från 1965, då den trädde i kraft, till 2003. Mitt intresse har i synnerhet riktats mot de ändringar i denna balk som har inneburit kriminaliseringar och/eller avkriminaliseringar. Genom att på olika sätt analysera dessa ändringar och i synnerhet de angivna skälen för dessa har jag försökt finna svar på tre frågor: · Vilka argument använder lagstiftaren för att avgöra vilka gärningar som är så klandervärda att samhället bör reagera genom straffsanktioner? · Hur används dessa argument, det vill säga på vilket sätt motiveras kriminaliseringar eller avkriminaliseringar i lagförarbetena? · Kan man i förarbetena spåra någon påverkan från de vid aktuell tid existerande teorierna om kriminalisering? För att besvara den första frågan har jag gjort en kvantitativ analys som bland annat visar att kriminaliseringar inom brottsbalkens ram uppvisar en ökande och avkriminaliseringar en vikande tendens. Den visar också att internationella argument för kriminaliseringsåtgärder tenderar att öka över tid, liksom argument som berör offerskydd och samhällskydd. Relationen storleksmässigt mellan argumenten bildar sinsemellan mycket olika mönster beroende på vilken brottstyp kriminaliseringsåtgärden avser. Denna analys reflekteras i en beskrivning av den teori om normativa mönster som används inom den sociala dimensionen. För att besvara den andra frågan har jag gjort en kvalitativ analys. Den ger en bild av en lagstiftare som sällan diskuterar straffrättens lämplighet i sig som medel för att kontrollera den oönskade gärningstypen. Den diskussion som förs handlar oftare om avvägningar mot andra samhällsintressen eller om straffvärdet hos den aktuella gärningstypen. I flera fall framstår straffrätten som något självklart. Här jag använt Nils Jareborgs tio rättsstatliga principer för kriminalisering som korrektiv till argumenten i propositionerna. Beträffande den tredje frågan uppvisar de flesta av de förarbetsuttalanden som jag gått igenom liten eller ingen påverkan från någon av de teorier om straffrätt som framförts i mer modern tid. Medan dessa teorier oftast talar för en defensiv straffrätt och för att kriminaliseringar ska tas till som en sista utväg, ger de flesta förarbetsuttalandena uttryck för en betydligt mer offensiv syn på straffrättens roll. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555720
- author
- Andersson, Johnny
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Rättssociologi, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555720
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555720,
abstract = {{Denna uppsats är en undersökning av alla ändringar som gjorts i brottsbalken från 1965, då den trädde i kraft, till 2003. Mitt intresse har i synnerhet riktats mot de ändringar i denna balk som har inneburit kriminaliseringar och/eller avkriminaliseringar. Genom att på olika sätt analysera dessa ändringar och i synnerhet de angivna skälen för dessa har jag försökt finna svar på tre frågor: · Vilka argument använder lagstiftaren för att avgöra vilka gärningar som är så klandervärda att samhället bör reagera genom straffsanktioner? · Hur används dessa argument, det vill säga på vilket sätt motiveras kriminaliseringar eller avkriminaliseringar i lagförarbetena? · Kan man i förarbetena spåra någon påverkan från de vid aktuell tid existerande teorierna om kriminalisering? För att besvara den första frågan har jag gjort en kvantitativ analys som bland annat visar att kriminaliseringar inom brottsbalkens ram uppvisar en ökande och avkriminaliseringar en vikande tendens. Den visar också att internationella argument för kriminaliseringsåtgärder tenderar att öka över tid, liksom argument som berör offerskydd och samhällskydd. Relationen storleksmässigt mellan argumenten bildar sinsemellan mycket olika mönster beroende på vilken brottstyp kriminaliseringsåtgärden avser. Denna analys reflekteras i en beskrivning av den teori om normativa mönster som används inom den sociala dimensionen. För att besvara den andra frågan har jag gjort en kvalitativ analys. Den ger en bild av en lagstiftare som sällan diskuterar straffrättens lämplighet i sig som medel för att kontrollera den oönskade gärningstypen. Den diskussion som förs handlar oftare om avvägningar mot andra samhällsintressen eller om straffvärdet hos den aktuella gärningstypen. I flera fall framstår straffrätten som något självklart. Här jag använt Nils Jareborgs tio rättsstatliga principer för kriminalisering som korrektiv till argumenten i propositionerna. Beträffande den tredje frågan uppvisar de flesta av de förarbetsuttalanden som jag gått igenom liten eller ingen påverkan från någon av de teorier om straffrätt som framförts i mer modern tid. Medan dessa teorier oftast talar för en defensiv straffrätt och för att kriminaliseringar ska tas till som en sista utväg, ger de flesta förarbetsuttalandena uttryck för en betydligt mer offensiv syn på straffrättens roll.}},
author = {{Andersson, Johnny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur skapas straffrätten? - Argumentation i kärnområdet}},
year = {{2004}},
}