Advanced

Filialer - i ett svenskt och EG-rättsligt perspektiv

Andersson, Lina (2008)
Department of Law
Abstract
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den svenska filiallagstiftningen innebär, vad en filial är för en rättsfigur och vad det betyder att som utländskt företag driva verksamhet via en svensk filial. Möjligheten att driva verksamhet i Sverige via filial har funnits sedan 1955. Innan dess var det bara möjligt för ett utländskt företag att driva verksamhet i Sverige i form av en svensk juridisk person. Historiskt har man i Sverige föredragit att utländska företag drivit verksamhet här via ett dotterbolag. Sveriges inträde i EES-samarbetet och senare EU har lett till att denna inställning ändrats då den inte är förenlig med den fria etableringsrätten som råder inom EU. Den EG-rättsliga lagstiftningen och, framför allt, domar ifrån... (More)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den svenska filiallagstiftningen innebär, vad en filial är för en rättsfigur och vad det betyder att som utländskt företag driva verksamhet via en svensk filial. Möjligheten att driva verksamhet i Sverige via filial har funnits sedan 1955. Innan dess var det bara möjligt för ett utländskt företag att driva verksamhet i Sverige i form av en svensk juridisk person. Historiskt har man i Sverige föredragit att utländska företag drivit verksamhet här via ett dotterbolag. Sveriges inträde i EES-samarbetet och senare EU har lett till att denna inställning ändrats då den inte är förenlig med den fria etableringsrätten som råder inom EU. Den EG-rättsliga lagstiftningen och, framför allt, domar ifrån EG-domstolen har klargjort för medlemsländerna i vilken utsträckning filialformen kan användas för etablering i andra medlemsländer. Domar ifrån EG-domstolen har klargjort att filialformen helt legitimt kan användas för att komma runt de bolagsrättsliga reglerna i det egna hemlandet. Ett aktiebolag kan alltså startas i det medlemsland som passar företagarens behov bäst, en filial kan sedan registreras i hemlandet och all verksamhet kan sedan drivas i filialen. För svensk del har denna möjlighet lett till att en ökning av registrerade filialer har skett. Bolagsverket, som är registreringsmyndighet, har ingen statistik på hur många av de utländska företagen som registrerat filialer som verkligen driver verksamhet i sitt hemland. Gissningsvis gör de flesta det men Bolagsverket har märkt en ökning av registrerade filialer till brittiska ltd-bolag. Dessa bolag har inget krav på minsta aktiekapital så troligtvis har vissa av dessa brittiska bolag startats av svenskar som vill driva verksamhet i Sverige i aktiebolagsform med begränsat ansvar men som inte vill satsa de 100.000 kronor i minsta aktiekapital som ABL föreskriver för ett privat aktiebolag. En filial är en rättsfigur utan eget ansvar, filialen utgör således en del av det utländska företagets tillgångar. Den svenska filiallagen bygger delvis på ett EG-direktiv som i sin tur reglerar vilken information hänförlig till filialen som ska offentliggöras. Den svenska filiallagen är ingen komplicerad lag, den reglerar i stort: registreringsförfarandet, hur verksamheten ska bedrivas, att filialen ska ha en verkställande direktör, hur bokföringen ska skötas och avregistrering av filialen. Lagen innehåller även vissa straffbestämmelser, men de är inte många. För ett utländskt företag som vill etablera verksamhet i Sverige är inte filiallagstiftningen som sådan det största problemet utan det är snarare att avgöra om filialformen är den bästa formen för verksamheten här i riket. För en svensk medborgare som vill utnyttja filialformen för att komma runt de svenska aktiebolagsreglerna gäller det att överväga vilket lands bolagsrätt som passar de individuella kraven bäst samt om det är värt besväret. Även om man inte planerar att driva verksamhet i registreringslandet kan det ändå komma att krävas en viss kunskap i det valda landets aktiebolagsrätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Lina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1555735
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555735,
  abstract     = {Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den svenska filiallagstiftningen innebär, vad en filial är för en rättsfigur och vad det betyder att som utländskt företag driva verksamhet via en svensk filial. Möjligheten att driva verksamhet i Sverige via filial har funnits sedan 1955. Innan dess var det bara möjligt för ett utländskt företag att driva verksamhet i Sverige i form av en svensk juridisk person. Historiskt har man i Sverige föredragit att utländska företag drivit verksamhet här via ett dotterbolag. Sveriges inträde i EES-samarbetet och senare EU har lett till att denna inställning ändrats då den inte är förenlig med den fria etableringsrätten som råder inom EU. Den EG-rättsliga lagstiftningen och, framför allt, domar ifrån EG-domstolen har klargjort för medlemsländerna i vilken utsträckning filialformen kan användas för etablering i andra medlemsländer. Domar ifrån EG-domstolen har klargjort att filialformen helt legitimt kan användas för att komma runt de bolagsrättsliga reglerna i det egna hemlandet. Ett aktiebolag kan alltså startas i det medlemsland som passar företagarens behov bäst, en filial kan sedan registreras i hemlandet och all verksamhet kan sedan drivas i filialen. För svensk del har denna möjlighet lett till att en ökning av registrerade filialer har skett. Bolagsverket, som är registreringsmyndighet, har ingen statistik på hur många av de utländska företagen som registrerat filialer som verkligen driver verksamhet i sitt hemland. Gissningsvis gör de flesta det men Bolagsverket har märkt en ökning av registrerade filialer till brittiska ltd-bolag. Dessa bolag har inget krav på minsta aktiekapital så troligtvis har vissa av dessa brittiska bolag startats av svenskar som vill driva verksamhet i Sverige i aktiebolagsform med begränsat ansvar men som inte vill satsa de 100.000 kronor i minsta aktiekapital som ABL föreskriver för ett privat aktiebolag. En filial är en rättsfigur utan eget ansvar, filialen utgör således en del av det utländska företagets tillgångar. Den svenska filiallagen bygger delvis på ett EG-direktiv som i sin tur reglerar vilken information hänförlig till filialen som ska offentliggöras. Den svenska filiallagen är ingen komplicerad lag, den reglerar i stort: registreringsförfarandet, hur verksamheten ska bedrivas, att filialen ska ha en verkställande direktör, hur bokföringen ska skötas och avregistrering av filialen. Lagen innehåller även vissa straffbestämmelser, men de är inte många. För ett utländskt företag som vill etablera verksamhet i Sverige är inte filiallagstiftningen som sådan det största problemet utan det är snarare att avgöra om filialformen är den bästa formen för verksamheten här i riket. För en svensk medborgare som vill utnyttja filialformen för att komma runt de svenska aktiebolagsreglerna gäller det att överväga vilket lands bolagsrätt som passar de individuella kraven bäst samt om det är värt besväret. Även om man inte planerar att driva verksamhet i registreringslandet kan det ändå komma att krävas en viss kunskap i det valda landets aktiebolagsrätt.},
  author       = {Andersson, Lina},
  keyword      = {Associationsrätt,EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Filialer - i ett svenskt och EG-rättsligt perspektiv},
  year         = {2008},
}