Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Dekoderlagen - TV-piraternas skräck?

Andersson, Marek (2005)
Department of Law
Abstract
Alltsedan radio- och TV-sändningar började kodas har det förekommit någon form av olovlig avkodning. De första kodningarna var ganska enkla och bestod i manipulation av bild och ljud. Även de första piratdekodrarna var enkla och bestod oftast av en ''svart box''. Antalet kodade TV-kanaler har efter digital-TV:s genombrott genom åren ökat till att bli flera hundra. Även kodningssystemen har blivit mycket mer sofistikerade, med bl.a. smarta kort och kodningsmoduler. Allteftersom kodningssystemen blev mer sofistikerade anpassade sig piraterna därefter och nästintill alla kodningssystem är idag i mer eller mindre grad knäckta. Idag kan olovlig avkodningsutrustning bl.a. bestå av omprogrammerade programkort, piratkort, omprogrammerade... (More)
Alltsedan radio- och TV-sändningar började kodas har det förekommit någon form av olovlig avkodning. De första kodningarna var ganska enkla och bestod i manipulation av bild och ljud. Även de första piratdekodrarna var enkla och bestod oftast av en ''svart box''. Antalet kodade TV-kanaler har efter digital-TV:s genombrott genom åren ökat till att bli flera hundra. Även kodningssystemen har blivit mycket mer sofistikerade, med bl.a. smarta kort och kodningsmoduler. Allteftersom kodningssystemen blev mer sofistikerade anpassade sig piraterna därefter och nästintill alla kodningssystem är idag i mer eller mindre grad knäckta. Idag kan olovlig avkodningsutrustning bl.a. bestå av omprogrammerade programkort, piratkort, omprogrammerade kodningsmoduler, piratmoduler och omprogrammerade satellitmottagare. Normalt kodar TV-stationer och programföretag sina sändningar för att sänka sina kostnader för upphovsrätterna, för intern programtransport, för att sändningen är avsedd för avgränsade personkretsar och då det är fråga om betal-TV. Missnöjet med främst betal-TV, dess prissättning och hantering av kunderna och abonnemangen anges vara en del av orsakerna till att olovlig avkodningsutrustning används. Hackarna har inte någon direkt hierarki, men det går att utskilja främst dragon teams, som är de som ursprungligen knäcker ett kodningssystem och övriga grupperingar som utvecklar och sprider koder och programvara samt utläser koder för spridning samt i övrigt säljer olovlig avkodningsutrustning. Lägst stående bland hackers är s.k. lamers. 1993 trädde den första dekoderlagen i kraft. TV-pirateri var lågprioriterat av lagstiftaren och straffen för brott mot dekoderlagen kan närmast jämföras med det för snatteri. Endast brott, såsom tillverkning, försäljning och underhåll av avkodningsutrustning i förvärvssyfte straffades. Lagen har av programföretagen med företrädare ansetts vara ganska uddlös. Det finns ett fåtal rättsfall från TR, HovR och HD, men de flesta kommer från MD. Lagen har främst lett till att webb-platser stängts ner samt att handeln med olovlig avkodningsutrustning hamnat under disk. 2000 ersattes den gamla dekoderlagen av nu gällande dekoderlag. Den nya lagen grundas på direktiv 98/84/EG, men skiljer sig inte avsevärt från 1993 års lag. Bl.a. skärptes straffen skärptes något och åtalsregeln likaså, men fortfarande straffades endast brott i förvärvssyfte. Även 2000 års dekoderlag har ansetts vara uddlös. Det finns vid skrivande stund inte många rättsfall grundade på lagen och dessa är från MD. Övriga nordiska länders dekoderlagar grundar sig även de på nämnda direktiv, men där har lagstiftaren valt att kriminalisera innehav. Såsom alternativa skyddsmedel till dekoderlagen kan avtalsrätten, Konsumentköplagen, BrB, marknadsrätten och lagen om företagsspioneri användas. Nu gällande dekoderlag är i behov av en revidering och skärpning. Ett sätt att mer effektivt än idag komma åt problemet skulle även kunna vara att TV-bolagen och deras företrädare mer börjar samarbeta med varandra såväl på den svenska marknaden som internationellt samt utbyta kunskaper och erfarenheter. Den effektivaste lösningen att komma åt problemet vore dock att dekoderlagen anpassades till den verklighet som idag råder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Marek
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1555751
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555751,
  abstract     = {{Alltsedan radio- och TV-sändningar började kodas har det förekommit någon form av olovlig avkodning. De första kodningarna var ganska enkla och bestod i manipulation av bild och ljud. Även de första piratdekodrarna var enkla och bestod oftast av en ''svart box''. Antalet kodade TV-kanaler har efter digital-TV:s genombrott genom åren ökat till att bli flera hundra. Även kodningssystemen har blivit mycket mer sofistikerade, med bl.a. smarta kort och kodningsmoduler. Allteftersom kodningssystemen blev mer sofistikerade anpassade sig piraterna därefter och nästintill alla kodningssystem är idag i mer eller mindre grad knäckta. Idag kan olovlig avkodningsutrustning bl.a. bestå av omprogrammerade programkort, piratkort, omprogrammerade kodningsmoduler, piratmoduler och omprogrammerade satellitmottagare. Normalt kodar TV-stationer och programföretag sina sändningar för att sänka sina kostnader för upphovsrätterna, för intern programtransport, för att sändningen är avsedd för avgränsade personkretsar och då det är fråga om betal-TV. Missnöjet med främst betal-TV, dess prissättning och hantering av kunderna och abonnemangen anges vara en del av orsakerna till att olovlig avkodningsutrustning används. Hackarna har inte någon direkt hierarki, men det går att utskilja främst dragon teams, som är de som ursprungligen knäcker ett kodningssystem och övriga grupperingar som utvecklar och sprider koder och programvara samt utläser koder för spridning samt i övrigt säljer olovlig avkodningsutrustning. Lägst stående bland hackers är s.k. lamers. 1993 trädde den första dekoderlagen i kraft. TV-pirateri var lågprioriterat av lagstiftaren och straffen för brott mot dekoderlagen kan närmast jämföras med det för snatteri. Endast brott, såsom tillverkning, försäljning och underhåll av avkodningsutrustning i förvärvssyfte straffades. Lagen har av programföretagen med företrädare ansetts vara ganska uddlös. Det finns ett fåtal rättsfall från TR, HovR och HD, men de flesta kommer från MD. Lagen har främst lett till att webb-platser stängts ner samt att handeln med olovlig avkodningsutrustning hamnat under disk. 2000 ersattes den gamla dekoderlagen av nu gällande dekoderlag. Den nya lagen grundas på direktiv 98/84/EG, men skiljer sig inte avsevärt från 1993 års lag. Bl.a. skärptes straffen skärptes något och åtalsregeln likaså, men fortfarande straffades endast brott i förvärvssyfte. Även 2000 års dekoderlag har ansetts vara uddlös. Det finns vid skrivande stund inte många rättsfall grundade på lagen och dessa är från MD. Övriga nordiska länders dekoderlagar grundar sig även de på nämnda direktiv, men där har lagstiftaren valt att kriminalisera innehav. Såsom alternativa skyddsmedel till dekoderlagen kan avtalsrätten, Konsumentköplagen, BrB, marknadsrätten och lagen om företagsspioneri användas. Nu gällande dekoderlag är i behov av en revidering och skärpning. Ett sätt att mer effektivt än idag komma åt problemet skulle även kunna vara att TV-bolagen och deras företrädare mer börjar samarbeta med varandra såväl på den svenska marknaden som internationellt samt utbyta kunskaper och erfarenheter. Den effektivaste lösningen att komma åt problemet vore dock att dekoderlagen anpassades till den verklighet som idag råder.}},
  author       = {{Andersson, Marek}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Dekoderlagen - TV-piraternas skräck?}},
  year         = {{2005}},
}