Advanced

Surrogatmoderskap kontra moderskapspresumtionen

Andersson, Marina (2009)
Department of Law
Abstract
Den 7 juli 2006 meddelades dom i HD i det första fallet i svensk rätt där surrogatmoderskap hade förekommit. I fallet hade barnets far återkallat samtycket som krävdes för att den genetiska modern skulle få adoptera barnet och bli dess rättsliga förälder. Surrogatmoderskap är en metod som används av barnlösa par, när kvinnan i paret av någon anledning inte kan fullfölja graviditeten. Surrogatmodern, som ofta är en släkting eller nära vän, undergår IVF där embryot, parets genetiska barn, inplanteras i hennes livmoder. Barnet ges till paret genast vid födseln, som får det rättsliga föräldraskapet överfört t.ex. genom att fadern erkänner faderskapet till barnet. Den blivande modern kan sedan adoptera barnet, med tillåtelse av barnets... (More)
Den 7 juli 2006 meddelades dom i HD i det första fallet i svensk rätt där surrogatmoderskap hade förekommit. I fallet hade barnets far återkallat samtycket som krävdes för att den genetiska modern skulle få adoptera barnet och bli dess rättsliga förälder. Surrogatmoderskap är en metod som används av barnlösa par, när kvinnan i paret av någon anledning inte kan fullfölja graviditeten. Surrogatmodern, som ofta är en släkting eller nära vän, undergår IVF där embryot, parets genetiska barn, inplanteras i hennes livmoder. Barnet ges till paret genast vid födseln, som får det rättsliga föräldraskapet överfört t.ex. genom att fadern erkänner faderskapet till barnet. Den blivande modern kan sedan adoptera barnet, med tillåtelse av barnets rättsliga förälder. Surrogatmoderskap är förbjudet i svensk lag. Förbudet mot vårdgivarna att tillhandahålla tjänsten hindrar dock inte svenska par från att resa utomlands, företrädesvis till England eller Finland där altruistiskt surrogatmoderskap är tillåtet, för att få arrangemanget utfört. Denna uppsats kommer att undersöka om det enligt svensk rätt finns någon laglig grund till den genetiska (i engelsk rätt&semic biologiska) moderns rätt till barnet. Detta kommer att göras först genom en undersökning av föräldraskapets rättsliga grunder. Sedan kommer jag att undersöka den rättsliga grunden till faderskap, med betoning på det sociala faderskapet, med vilket menas mannens avsikt att bli rättslig far. Detta återkommer i sammanhang där föräldrarna inte är gifta och även när barnet som blir till genom assisterad befruktning inte är faderns biologiska barn. Den blivande faderns godkännande av behandlingen är rekvisitet för att behandlingen får ske, och grundar också för hans rätt som förälder. I uppsatsen kommer också motiven bakom den legala presumtionen ''mater semper certa est'' att undersökas, för att se vad som där kan grunda den genetiska moderns rätt baserat på det konventionella och legala inställningen till moderskap. Står det genetiska (i engelska system&semic biologiska) moderskapet verkligen i motsats till andemeningen av moderskap? För att anlägga en komparativ syn på uppsatsen, kommer jag att göra en kort jämförelse med utländsk lagstiftning, främst engelsk och amerikans (kalifornisk) rätt, där surrogatmoderskap utförs legalt. Med den här uppsatsen hoppas jag väcka en diskussion huruvida det finns behov för lagstiftning kring surrogatmoderskap i Sverige, och de - förhoppningsvis positiva - legala yttringar av en sådan lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Marina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1555766
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555766,
  abstract     = {Den 7 juli 2006 meddelades dom i HD i det första fallet i svensk rätt där surrogatmoderskap hade förekommit. I fallet hade barnets far återkallat samtycket som krävdes för att den genetiska modern skulle få adoptera barnet och bli dess rättsliga förälder. Surrogatmoderskap är en metod som används av barnlösa par, när kvinnan i paret av någon anledning inte kan fullfölja graviditeten. Surrogatmodern, som ofta är en släkting eller nära vän, undergår IVF där embryot, parets genetiska barn, inplanteras i hennes livmoder. Barnet ges till paret genast vid födseln, som får det rättsliga föräldraskapet överfört t.ex. genom att fadern erkänner faderskapet till barnet. Den blivande modern kan sedan adoptera barnet, med tillåtelse av barnets rättsliga förälder. Surrogatmoderskap är förbjudet i svensk lag. Förbudet mot vårdgivarna att tillhandahålla tjänsten hindrar dock inte svenska par från att resa utomlands, företrädesvis till England eller Finland där altruistiskt surrogatmoderskap är tillåtet, för att få arrangemanget utfört. Denna uppsats kommer att undersöka om det enligt svensk rätt finns någon laglig grund till den genetiska (i engelsk rätt&semic biologiska) moderns rätt till barnet. Detta kommer att göras först genom en undersökning av föräldraskapets rättsliga grunder. Sedan kommer jag att undersöka den rättsliga grunden till faderskap, med betoning på det sociala faderskapet, med vilket menas mannens avsikt att bli rättslig far. Detta återkommer i sammanhang där föräldrarna inte är gifta och även när barnet som blir till genom assisterad befruktning inte är faderns biologiska barn. Den blivande faderns godkännande av behandlingen är rekvisitet för att behandlingen får ske, och grundar också för hans rätt som förälder. I uppsatsen kommer också motiven bakom den legala presumtionen ''mater semper certa est'' att undersökas, för att se vad som där kan grunda den genetiska moderns rätt baserat på det konventionella och legala inställningen till moderskap. Står det genetiska (i engelska system&semic biologiska) moderskapet verkligen i motsats till andemeningen av moderskap? För att anlägga en komparativ syn på uppsatsen, kommer jag att göra en kort jämförelse med utländsk lagstiftning, främst engelsk och amerikans (kalifornisk) rätt, där surrogatmoderskap utförs legalt. Med den här uppsatsen hoppas jag väcka en diskussion huruvida det finns behov för lagstiftning kring surrogatmoderskap i Sverige, och de - förhoppningsvis positiva - legala yttringar av en sådan lagstiftning.},
  author       = {Andersson, Marina},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Surrogatmoderskap kontra moderskapspresumtionen},
  year         = {2009},
}