Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

En EG-rättslig analys av de svenska koncernbidragsreglerna i ljuset av förslaget om Home State Taxation

Andersson, Sarah (2003)
Department of Law
Abstract
De svenska koncernbidragsreglerna har varit väldigt omdiskuterade en längre tid tillbaka i den svenska doktrinen. I lagtexten är det dock klarlagt att olika regler blir tillämpliga beroende på var dotterbolaget är beläget. Ett svenskt bolag kan inte med avdragsrätt ge koncernbidrag till utländska dotterbolag, om mottagaren inte är skattskyldig för näringsverksamhet i Sverige. De svenska koncernbidragsreglerna hindrar detta på grund av att bolagen i koncernen måste vara svenska. En tänkbar konsekvens av målet X och Y AB torde vara att vägrad avdragsrätt för ett lämnat koncernbidrag där mottagaren är ett utländskt bolag, skulle kunna strida mot den fria etableringsrätten. Den intressanta frågan blir då om denna restriktion kan vara... (More)
De svenska koncernbidragsreglerna har varit väldigt omdiskuterade en längre tid tillbaka i den svenska doktrinen. I lagtexten är det dock klarlagt att olika regler blir tillämpliga beroende på var dotterbolaget är beläget. Ett svenskt bolag kan inte med avdragsrätt ge koncernbidrag till utländska dotterbolag, om mottagaren inte är skattskyldig för näringsverksamhet i Sverige. De svenska koncernbidragsreglerna hindrar detta på grund av att bolagen i koncernen måste vara svenska. En tänkbar konsekvens av målet X och Y AB torde vara att vägrad avdragsrätt för ett lämnat koncernbidrag där mottagaren är ett utländskt bolag, skulle kunna strida mot den fria etableringsrätten. Den intressanta frågan blir då om denna restriktion kan vara rättfärdigad på annan grund. Den Europeiska Unionen karaktäriseras av de fyra friheterna samt den fria etableringsrätten. Tidigare praxis visar att EGD är restriktiva till att bevilja undantag från förbuden. Även nyligen avgjorda, aktuella rättsfall, visar att EGD är konsekvent gentemot sina tidigare ställningstaganden. Enligt min mening är det är viktigt och nödvändigt att EGD är restriktiv till att bevilja undantag om målet, enligt senare nämnda Lissabondeklarationen, skall kunna uppfyllas. Målet enligt deklarationen är att den inre marknaden skall bli världens mest konkurrenskraftiga samt dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. För att marknaden skall bli konkurrenskraftig måste konkurrenssnedvridna regimer i de olika staternas lagstiftning elimineras enligt min mening. Under hösten 2001 presenterade kommissionen olika modeller för hur en harmonisering av staternas olika bolagsbeskattningssystem kan se ut. En av modellerna är författad av Sven-Olof Lodin och Malcolm Gammie och rubriceras som Home State Taxation. Frågan återstår då om förslaget är en lösning på staternas olika restriktioner mot den fria etableringsrätten och då framförallt om förslaget är en lösning på särskiljandet som de svenska koncernbidragsreglerna för med sig. Min åsikt är att de svenska koncernbidragsreglerna inte är att betrakta som en otillåten restriktion, då jag anser att jämförbarhetskriteriet inte är uppfyllt. Jämförbarhetskriteriet som måste vara uppfyllt för att det skall bli aktuellt med en restriktion/ diskriminering. Jag anser att ett svenskt moderbolag och ett danskt dotterbolag inte är i jämförbar situation med ett svenskt moderbolag och ett svenskt dotterbolag. Men svaret är inte självklart och problematiken finns kvar. Om Sverige ansluter sig till HST så kommer en olikbehandling av precis nämnda situationer inte att äga rum. Konsekvenserna av förslaget blir att ett svenskt moderbolag kan lämna koncernbidrag till ett danskt dotterbolag med full avdragsrätt. Jag anser härmed att förslagets absoluta fördelar är att problemen kring gränsöverskridna förlustutjämningar förenklas avsevärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Sarah
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1555784
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555784,
  abstract     = {De svenska koncernbidragsreglerna har varit väldigt omdiskuterade en längre tid tillbaka i den svenska doktrinen. I lagtexten är det dock klarlagt att olika regler blir tillämpliga beroende på var dotterbolaget är beläget. Ett svenskt bolag kan inte med avdragsrätt ge koncernbidrag till utländska dotterbolag, om mottagaren inte är skattskyldig för näringsverksamhet i Sverige. De svenska koncernbidragsreglerna hindrar detta på grund av att bolagen i koncernen måste vara svenska. En tänkbar konsekvens av målet X och Y AB torde vara att vägrad avdragsrätt för ett lämnat koncernbidrag där mottagaren är ett utländskt bolag, skulle kunna strida mot den fria etableringsrätten. Den intressanta frågan blir då om denna restriktion kan vara rättfärdigad på annan grund. Den Europeiska Unionen karaktäriseras av de fyra friheterna samt den fria etableringsrätten. Tidigare praxis visar att EGD är restriktiva till att bevilja undantag från förbuden. Även nyligen avgjorda, aktuella rättsfall, visar att EGD är konsekvent gentemot sina tidigare ställningstaganden. Enligt min mening är det är viktigt och nödvändigt att EGD är restriktiv till att bevilja undantag om målet, enligt senare nämnda Lissabondeklarationen, skall kunna uppfyllas. Målet enligt deklarationen är att den inre marknaden skall bli världens mest konkurrenskraftiga samt dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. För att marknaden skall bli konkurrenskraftig måste konkurrenssnedvridna regimer i de olika staternas lagstiftning elimineras enligt min mening. Under hösten 2001 presenterade kommissionen olika modeller för hur en harmonisering av staternas olika bolagsbeskattningssystem kan se ut. En av modellerna är författad av Sven-Olof Lodin och Malcolm Gammie och rubriceras som Home State Taxation. Frågan återstår då om förslaget är en lösning på staternas olika restriktioner mot den fria etableringsrätten och då framförallt om förslaget är en lösning på särskiljandet som de svenska koncernbidragsreglerna för med sig. Min åsikt är att de svenska koncernbidragsreglerna inte är att betrakta som en otillåten restriktion, då jag anser att jämförbarhetskriteriet inte är uppfyllt. Jämförbarhetskriteriet som måste vara uppfyllt för att det skall bli aktuellt med en restriktion/ diskriminering. Jag anser att ett svenskt moderbolag och ett danskt dotterbolag inte är i jämförbar situation med ett svenskt moderbolag och ett svenskt dotterbolag. Men svaret är inte självklart och problematiken finns kvar. Om Sverige ansluter sig till HST så kommer en olikbehandling av precis nämnda situationer inte att äga rum. Konsekvenserna av förslaget blir att ett svenskt moderbolag kan lämna koncernbidrag till ett danskt dotterbolag med full avdragsrätt. Jag anser härmed att förslagets absoluta fördelar är att problemen kring gränsöverskridna förlustutjämningar förenklas avsevärt.},
  author       = {Andersson, Sarah},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En EG-rättslig analys av de svenska koncernbidragsreglerna i ljuset av förslaget om Home State Taxation},
  year         = {2003},
}