Advanced

Val av betalningsmetod vid internationell handel -ur en svensk exportörs synvinkel

Andersson, Sara (2004)
Department of Law
Abstract
Valet av betalningsmetod vid internationell handel är av stor betydelse. Det är viktigt att noggrant undersöka de betalningsmetoder som finns för att finna det alternativ som är lämpligast för det enskilda företaget och dess affärspartner. Detta arbete syftar till att undersöka några av de vanligast förekommande betalningsmetoderna vid internationell handel och deras betydelse för en svensk exportör som skall bedriva internationell handel. Tre betalningsmetoder kommer att behandlas i arbetet, ren betalning, dokumentinkasso och remburs. Vidare kommer växelns anknytning och betydelse i sammanhanget tas upp. Den första betalningsmetoden som kommer att redogöras för är den rena betalningen. Det är den enklaste och överlägset mest använda... (More)
Valet av betalningsmetod vid internationell handel är av stor betydelse. Det är viktigt att noggrant undersöka de betalningsmetoder som finns för att finna det alternativ som är lämpligast för det enskilda företaget och dess affärspartner. Detta arbete syftar till att undersöka några av de vanligast förekommande betalningsmetoderna vid internationell handel och deras betydelse för en svensk exportör som skall bedriva internationell handel. Tre betalningsmetoder kommer att behandlas i arbetet, ren betalning, dokumentinkasso och remburs. Vidare kommer växelns anknytning och betydelse i sammanhanget tas upp. Den första betalningsmetoden som kommer att redogöras för är den rena betalningen. Det är den enklaste och överlägset mest använda betalningsmetoden vid internationell handel. Vid ren betalning får inga villkor eller dokument finnas kopplade till betalningen. Bankens ansvar omfattar enbart verkställandet av betalningen. Den rena betalningen har delats in i förskottsbetalning och kreditbetalning. Förskottsbetalning är det fördelaktigaste alternativet för exportören, eftersom det innebär att han får betalt innan han skickar iväg varorna. Kreditbetalningen är det fördelaktigaste alternativet för importören, eftersom betalning sker först när importören fått tillgång till varorna. Betalningen sker oftast genom banköverföring eller med check. I svensk rätt regleras betalning i köplagen och vid internationella avtal om köp regleras betalningen i CISG (Convention on Contracts for the International Sale of Goods), under förutsättning att konventionen är tillämpbar. Dokumentinkasso är den andra betalningsmetoden som kommer att tas upp. Vid dokumentinkasso är en eller flera banker inblandade och agerar som förmedlare av inkassodokumenten och betalningen mellan parterna. Syftet med betalningsmetoden är att exportören skall kunna erhålla betalning innan varorna har nått importören. För att importören skall få tillgång till varorna måste han lösa ut de dokument som är bärare av rätten till varorna hos banken. Betalningsvillkoret vid dokumentinkasso kan vara endera D/P (documents against payment) eller D/A (documents against acceptance). Dokumentinkasso skyddar dock inte exportören mot importörens eventuella betalningsovilja eller andra risker som kan tänkas uppkomma. Internationellt regleras dokumentinkasso i den av Internationella handelskammaren (ICC) utarbetade Uniform Rules for Collections (URC). Rembursen är den tredje och sista betalningsmetod som skall behandlas. Det är den betalningsmetod som näst efter förskottsbetalning är mest fördelaktig för exportören, men är också den kostsammaste betalningsmetoden. Vid remburs är oftast två banker inblandande, öppningsbanken och den korresponderande banken. Den sistnämnda kan vara endera aviserande eller bekräftande bank beroende på vilken slags remburs det handlar om. Remburser kan vara återkalleliga eller oåterkalleliga samt bekräftade eller obekräftade. Den absolut säkraste formen av betalning är en oåterkallelig bekräftad remburs. Vid remburs garanterar banken exportören betalning genom att ikläda sig ett självständigt betalningsansvar gentemot denne. Det gör att när rembursen väl är öppnad skyddar den exportören mot de risker som internationell handel kan innebära. De flesta länder, däribland Sverige saknar lagregler om remburser. ICC har därför sammanställt Uniform Customs and Practices for Documentary Credits (UCP), en regelsamling som idag har i princip universal effekt. Vid internationell handel är det vanligt att betalningen förknippas med en växel, därför kommer dess funktion och anknytning till betalningsmetoderna redogöras för. Växeln förekommer i anknytning till dokumentinkasso och remburs. Den är ett lämpligt alternativ då exportören är villig att ge importören kredit men samtidigt vill ha möjlighet att få ut betalning före skuldens förfallodag. I svensk rätt regleras växeln i växellagen. Globalt sett är växelarrangemanget uppdelat på två rättsfamiljer, varav den ena bygger på Genèvekonventionerna från 1930 och den andra bygger på det angloamerikanska systemet. Dessa två synsätt har sammanjämkats genom UNCITRAL (United Nations Conference on International Trade Law) Convention on International Bills and Promissory Notes. För att ytterligare klargöra skillnaderna mellan de olika betalningsmetoderna måste det undersökas vilka risker som kan tänkas uppkomma vid internationell handel och vilket skydd var och en av betalningsmetoderna erbjuder mot dessa risker. Det är av vikt att utreda när exportörens rätt till betalning inträder, då detta har betydelse för riskernas eliminering. Givetvis måste de potentiella riskerna vägas mot vad det kostar att skydda sig mot dessa risker. Det ger förhoppningsvis en bild av vilken metod som bör användas. Avslutningsvis kan konstateras att vilken betalningsmetod som är förmånligast för en svensk exportör som skall bedriva internationell handel måste bedömas utifrån de omständigheter som omger avtalet. Utgången kan bli annorlunda beroende på exempelvis varans art, köpets storlek, parternas relation, importörens finansiella status och tillståndet i det land till vilket export skall ske. En noggrann undersökning av vilken betalningsmetod som skall användas är av stor vikt för exportören. Betalningsmetoden kan ha en avgörande roll i fråga om hur pass framgångsrik en internationell affär blir. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Sara
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1555787
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555787,
  abstract     = {Valet av betalningsmetod vid internationell handel är av stor betydelse. Det är viktigt att noggrant undersöka de betalningsmetoder som finns för att finna det alternativ som är lämpligast för det enskilda företaget och dess affärspartner. Detta arbete syftar till att undersöka några av de vanligast förekommande betalningsmetoderna vid internationell handel och deras betydelse för en svensk exportör som skall bedriva internationell handel. Tre betalningsmetoder kommer att behandlas i arbetet, ren betalning, dokumentinkasso och remburs. Vidare kommer växelns anknytning och betydelse i sammanhanget tas upp. Den första betalningsmetoden som kommer att redogöras för är den rena betalningen. Det är den enklaste och överlägset mest använda betalningsmetoden vid internationell handel. Vid ren betalning får inga villkor eller dokument finnas kopplade till betalningen. Bankens ansvar omfattar enbart verkställandet av betalningen. Den rena betalningen har delats in i förskottsbetalning och kreditbetalning. Förskottsbetalning är det fördelaktigaste alternativet för exportören, eftersom det innebär att han får betalt innan han skickar iväg varorna. Kreditbetalningen är det fördelaktigaste alternativet för importören, eftersom betalning sker först när importören fått tillgång till varorna. Betalningen sker oftast genom banköverföring eller med check. I svensk rätt regleras betalning i köplagen och vid internationella avtal om köp regleras betalningen i CISG (Convention on Contracts for the International Sale of Goods), under förutsättning att konventionen är tillämpbar. Dokumentinkasso är den andra betalningsmetoden som kommer att tas upp. Vid dokumentinkasso är en eller flera banker inblandade och agerar som förmedlare av inkassodokumenten och betalningen mellan parterna. Syftet med betalningsmetoden är att exportören skall kunna erhålla betalning innan varorna har nått importören. För att importören skall få tillgång till varorna måste han lösa ut de dokument som är bärare av rätten till varorna hos banken. Betalningsvillkoret vid dokumentinkasso kan vara endera D/P (documents against payment) eller D/A (documents against acceptance). Dokumentinkasso skyddar dock inte exportören mot importörens eventuella betalningsovilja eller andra risker som kan tänkas uppkomma. Internationellt regleras dokumentinkasso i den av Internationella handelskammaren (ICC) utarbetade Uniform Rules for Collections (URC). Rembursen är den tredje och sista betalningsmetod som skall behandlas. Det är den betalningsmetod som näst efter förskottsbetalning är mest fördelaktig för exportören, men är också den kostsammaste betalningsmetoden. Vid remburs är oftast två banker inblandande, öppningsbanken och den korresponderande banken. Den sistnämnda kan vara endera aviserande eller bekräftande bank beroende på vilken slags remburs det handlar om. Remburser kan vara återkalleliga eller oåterkalleliga samt bekräftade eller obekräftade. Den absolut säkraste formen av betalning är en oåterkallelig bekräftad remburs. Vid remburs garanterar banken exportören betalning genom att ikläda sig ett självständigt betalningsansvar gentemot denne. Det gör att när rembursen väl är öppnad skyddar den exportören mot de risker som internationell handel kan innebära. De flesta länder, däribland Sverige saknar lagregler om remburser. ICC har därför sammanställt Uniform Customs and Practices for Documentary Credits (UCP), en regelsamling som idag har i princip universal effekt. Vid internationell handel är det vanligt att betalningen förknippas med en växel, därför kommer dess funktion och anknytning till betalningsmetoderna redogöras för. Växeln förekommer i anknytning till dokumentinkasso och remburs. Den är ett lämpligt alternativ då exportören är villig att ge importören kredit men samtidigt vill ha möjlighet att få ut betalning före skuldens förfallodag. I svensk rätt regleras växeln i växellagen. Globalt sett är växelarrangemanget uppdelat på två rättsfamiljer, varav den ena bygger på Genèvekonventionerna från 1930 och den andra bygger på det angloamerikanska systemet. Dessa två synsätt har sammanjämkats genom UNCITRAL (United Nations Conference on International Trade Law) Convention on International Bills and Promissory Notes. För att ytterligare klargöra skillnaderna mellan de olika betalningsmetoderna måste det undersökas vilka risker som kan tänkas uppkomma vid internationell handel och vilket skydd var och en av betalningsmetoderna erbjuder mot dessa risker. Det är av vikt att utreda när exportörens rätt till betalning inträder, då detta har betydelse för riskernas eliminering. Givetvis måste de potentiella riskerna vägas mot vad det kostar att skydda sig mot dessa risker. Det ger förhoppningsvis en bild av vilken metod som bör användas. Avslutningsvis kan konstateras att vilken betalningsmetod som är förmånligast för en svensk exportör som skall bedriva internationell handel måste bedömas utifrån de omständigheter som omger avtalet. Utgången kan bli annorlunda beroende på exempelvis varans art, köpets storlek, parternas relation, importörens finansiella status och tillståndet i det land till vilket export skall ske. En noggrann undersökning av vilken betalningsmetod som skall användas är av stor vikt för exportören. Betalningsmetoden kan ha en avgörande roll i fråga om hur pass framgångsrik en internationell affär blir.},
  author       = {Andersson, Sara},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Val av betalningsmetod vid internationell handel -ur en svensk exportörs synvinkel},
  year         = {2004},
}