Advanced

Rättsmedling - en kritisk analys

Andersson, Sofia (2008)
Department of Law
Abstract
Konflikter uppstår dagligen i vårt samhälle. De allra flesta av dessa konflikter löses utan hjälp från utomstående och endast en liten del hamnar i domstol. Länge har rättskipningen dock ansetts vara alltför långsam och därmed inte ett reellt alternativ för näringslivets tvister. I SOU 2007:26 föreslås därför att medling skall användas som konfliktlösningsmetod vid domstolarna i första hand istället för traditionell förlikning. I ett medlingsförfarande kan medlaren gå längre i sina försök att förlika parterna än vad domare kan under traditionella förlikningsdiskussioner eftersom han eller hon skall döma i en eventuell, efterföljande process. Vid medling kan man därför ta större hänsyn till utomrättsliga faktorer, hålla enskilda samtal med... (More)
Konflikter uppstår dagligen i vårt samhälle. De allra flesta av dessa konflikter löses utan hjälp från utomstående och endast en liten del hamnar i domstol. Länge har rättskipningen dock ansetts vara alltför långsam och därmed inte ett reellt alternativ för näringslivets tvister. I SOU 2007:26 föreslås därför att medling skall användas som konfliktlösningsmetod vid domstolarna i första hand istället för traditionell förlikning. I ett medlingsförfarande kan medlaren gå längre i sina försök att förlika parterna än vad domare kan under traditionella förlikningsdiskussioner eftersom han eller hon skall döma i en eventuell, efterföljande process. Vid medling kan man därför ta större hänsyn till utomrättsliga faktorer, hålla enskilda samtal med parterna och komma med lösningsförslag för att få en skräddarsydd lösning på parternas problem. Målet med det svenska förslaget med rättsmedling är att garantera att parter till alla tvister får föra förhandlingar under ledning av en person med både intresse och fallenhet för medling. Uppsatsens syfte är dock inte att framhålla medlingens fördelar utan att utreda vilka nackdelar och risker som finns med att införa rättsmedling i svensk rätt. Medling infördes i USA som en reaktion på uppfattningen att det rådde en kris vid de amerikanska domstolarna då processen ansågs vara alltför dyr och långsam. Medling har sedan spridit sig till Europa. EU har lagt fram ett direktiv i syfte att främja användningen av medling i medlemstaterna. I Norden var Norge först ut med att införa rättsmedling som permanent ordning och därefter följde Danmark och Finland. De nordiska regleringarna är liknande det svenska förslaget men vissa skillnader föreligger, till exempel krävs inte alltid samtycke för att inleda rättsmedling i Norge. Det har riktats en del kritik mot systemet med rättsmedling både i svensk och nordisk doktrin. Kritiken består bland annat i att medlingen inte åtnjuter samma rättsäkerhetsgarantier som en ordinär process vilket kan vara till nackdel för svagare parter. Det har även hävdats att innehållet i gällande rätt kan bli otydligt eftersom medling i större utsträckning kan ta hänsyn till utomrättsliga argument. Detta kan i sin tur leda till att fler konflikter skapas och att förtroendet för domstolarna minskar när domare uppträder både i rollen som rättskipare och medlare. Genom att knyta rättsmedling till domstolen kommer medlingen även förlora något av sin flexibla karaktär då det ställs höga krav på rättssäkerhet. Vid en jämförelse mellan den ordinära civilprocessens och medlingsprocessens funktioner är slutsatsen att medlingsförfarandet inte kan uppfylla den ordinära processens funktioner vilket innebär att den handlingsdirigerande, rättsskapande och kontrollerande funktionen inte kommer att kunna uppfyllas fullt ut om rättsmedling införs i svensk rätt. Sammanfattningsvis har uppsatsen visat att det finns nackdelar med att införa rättsmedling i svensk rätt. Min slutsats är därför att ett system med utomprocessuell medling är att föredra eftersom det inte skulle innebära några nackdelar för civilprocessen och medlingsförfarandet kan behålla sin flexibla karaktär. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Sofia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1555790
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555790,
  abstract     = {Konflikter uppstår dagligen i vårt samhälle. De allra flesta av dessa konflikter löses utan hjälp från utomstående och endast en liten del hamnar i domstol. Länge har rättskipningen dock ansetts vara alltför långsam och därmed inte ett reellt alternativ för näringslivets tvister. I SOU 2007:26 föreslås därför att medling skall användas som konfliktlösningsmetod vid domstolarna i första hand istället för traditionell förlikning. I ett medlingsförfarande kan medlaren gå längre i sina försök att förlika parterna än vad domare kan under traditionella förlikningsdiskussioner eftersom han eller hon skall döma i en eventuell, efterföljande process. Vid medling kan man därför ta större hänsyn till utomrättsliga faktorer, hålla enskilda samtal med parterna och komma med lösningsförslag för att få en skräddarsydd lösning på parternas problem. Målet med det svenska förslaget med rättsmedling är att garantera att parter till alla tvister får föra förhandlingar under ledning av en person med både intresse och fallenhet för medling. Uppsatsens syfte är dock inte att framhålla medlingens fördelar utan att utreda vilka nackdelar och risker som finns med att införa rättsmedling i svensk rätt. Medling infördes i USA som en reaktion på uppfattningen att det rådde en kris vid de amerikanska domstolarna då processen ansågs vara alltför dyr och långsam. Medling har sedan spridit sig till Europa. EU har lagt fram ett direktiv i syfte att främja användningen av medling i medlemstaterna. I Norden var Norge först ut med att införa rättsmedling som permanent ordning och därefter följde Danmark och Finland. De nordiska regleringarna är liknande det svenska förslaget men vissa skillnader föreligger, till exempel krävs inte alltid samtycke för att inleda rättsmedling i Norge. Det har riktats en del kritik mot systemet med rättsmedling både i svensk och nordisk doktrin. Kritiken består bland annat i att medlingen inte åtnjuter samma rättsäkerhetsgarantier som en ordinär process vilket kan vara till nackdel för svagare parter. Det har även hävdats att innehållet i gällande rätt kan bli otydligt eftersom medling i större utsträckning kan ta hänsyn till utomrättsliga argument. Detta kan i sin tur leda till att fler konflikter skapas och att förtroendet för domstolarna minskar när domare uppträder både i rollen som rättskipare och medlare. Genom att knyta rättsmedling till domstolen kommer medlingen även förlora något av sin flexibla karaktär då det ställs höga krav på rättssäkerhet. Vid en jämförelse mellan den ordinära civilprocessens och medlingsprocessens funktioner är slutsatsen att medlingsförfarandet inte kan uppfylla den ordinära processens funktioner vilket innebär att den handlingsdirigerande, rättsskapande och kontrollerande funktionen inte kommer att kunna uppfyllas fullt ut om rättsmedling införs i svensk rätt. Sammanfattningsvis har uppsatsen visat att det finns nackdelar med att införa rättsmedling i svensk rätt. Min slutsats är därför att ett system med utomprocessuell medling är att föredra eftersom det inte skulle innebära några nackdelar för civilprocessen och medlingsförfarandet kan behålla sin flexibla karaktär.},
  author       = {Andersson, Sofia},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättsmedling - en kritisk analys},
  year         = {2008},
}