Advanced

Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område - En analys av det svenska genomförandet utifrån ett effektivitetsperspektiv

Andreasson, Berit (2006)
Department of Law
Abstract
Ramdirektivet för vatten anger nya gemensamma miljömål för EU:s medlemsstater, vilka i huvudsak innebär att statusen hos Europas vatten inom 15 år från direktivets ikraftträdande skall kunna klassas som god. Direktivet innehåller också regler om administrativa arrangemang för förvaltning av vattenresurser och om instrument som skall användas för att miljömålen skall uppfyllas. Syftet med denna framställning har varit att analysera den svenska implementeringen av ramdirektivet för vatten och att söka utreda om de svenska reglerna säkerställer ett effektivt genomförande av direktivets krav och målsättningar. Tyngdpunkten ligger på de svenska reglerna om åtgärdsprogram och hur de minimikrav som i ramdirektivet uppställs i form av... (More)
Ramdirektivet för vatten anger nya gemensamma miljömål för EU:s medlemsstater, vilka i huvudsak innebär att statusen hos Europas vatten inom 15 år från direktivets ikraftträdande skall kunna klassas som god. Direktivet innehåller också regler om administrativa arrangemang för förvaltning av vattenresurser och om instrument som skall användas för att miljömålen skall uppfyllas. Syftet med denna framställning har varit att analysera den svenska implementeringen av ramdirektivet för vatten och att söka utreda om de svenska reglerna säkerställer ett effektivt genomförande av direktivets krav och målsättningar. Tyngdpunkten ligger på de svenska reglerna om åtgärdsprogram och hur de minimikrav som i ramdirektivet uppställs i form av grundläggande åtgärder tillförsäkras i svensk rätt. Sverige har utifrån ramdirektivet indelat landets yta i fem avrinningsdistrikt och en länsstyrelse inom varje distrikt har utsetts som vattenmyndighet för distriktet, med ansvar för vattenförvaltningen utifrån direktivets regler. Ramdirektivets miljömål har införts i svensk rätt i form av kvalitetskrav, en sorts miljökvalitetsnormer. Området med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för genomförande av sådana är särskilt intressant eftersom miljöarbete med utgångspunkt i regler om miljökvalitet är relativt nytt för Sveriges del. Svenska regler har tidigare främst varit inriktade på att kontrollera utsläpp, framför allt från stora punktkällor. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som instrument för genomförande av sådana har visserligen funnits i svensk rätt sedan 1999, dock föreligger fortfarande många oklarheter och brister i systemet. Arbete med att se över regelverket pågår och flera utredningar har lagt fram förslag till förändringar, vilka skulle bidra till att göra det svenska systemet med åtgärdsprogram till ett mer effektivt redskap för uppfyllande av miljömålen i ramdirektivet för vatten. Även när det gäller de grundläggande åtgärder som medlemsstaterna enligt ramdirektivet skall vidta kan brister i svensk rätt urskiljas. Flera av dessa har att göra med det befintliga svenska systemet för tillståndsprövning och tillsyn. Det är genom detta system som Sverige upprätthåller förhandsreglering av och kontrollerar utsläpp från punktkällor. De få och oklara reglerna om miljökvalitetsnormers verkningar vid tillståndsprövning och tillsyn och de begränsade möjligheterna att ingripa mot redan befintliga tillstånd då en miljökvalitetsnorm riskerar att överträdas är till exempel tveksamma i förhållande till ramdirektivets krav på att strängare utsläppsregleringar skall fastställas då en regel om miljökvalitet så kräver. De brister som på detta område kan ses i svensk rätt skulle i ett fall där ramdirektivets miljömål riskerar att inte uppfyllas kunna leda till att tillräckliga åtgärder för målens uppnående inte kan vidtas. Utredningar har skett även på detta område och förslag till lagändringar har lagts fram, vilka skulle innebära ett stort framsteg för svensk rätt i förhållande till ramdirektivet för vatten. I nuläget förefaller det svenska regelverket inte kunna säkerställa ett effektivt genomförande av ramdirektivets olika krav och miljömål. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andreasson, Berit
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Miljörätt
language
Swedish
id
1555823
date added to LUP
2010-03-08 15:55:18
date last changed
2010-03-08 15:55:18
@misc{1555823,
  abstract     = {Ramdirektivet för vatten anger nya gemensamma miljömål för EU:s medlemsstater, vilka i huvudsak innebär att statusen hos Europas vatten inom 15 år från direktivets ikraftträdande skall kunna klassas som god. Direktivet innehåller också regler om administrativa arrangemang för förvaltning av vattenresurser och om instrument som skall användas för att miljömålen skall uppfyllas. Syftet med denna framställning har varit att analysera den svenska implementeringen av ramdirektivet för vatten och att söka utreda om de svenska reglerna säkerställer ett effektivt genomförande av direktivets krav och målsättningar. Tyngdpunkten ligger på de svenska reglerna om åtgärdsprogram och hur de minimikrav som i ramdirektivet uppställs i form av grundläggande åtgärder tillförsäkras i svensk rätt. Sverige har utifrån ramdirektivet indelat landets yta i fem avrinningsdistrikt och en länsstyrelse inom varje distrikt har utsetts som vattenmyndighet för distriktet, med ansvar för vattenförvaltningen utifrån direktivets regler. Ramdirektivets miljömål har införts i svensk rätt i form av kvalitetskrav, en sorts miljökvalitetsnormer. Området med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för genomförande av sådana är särskilt intressant eftersom miljöarbete med utgångspunkt i regler om miljökvalitet är relativt nytt för Sveriges del. Svenska regler har tidigare främst varit inriktade på att kontrollera utsläpp, framför allt från stora punktkällor. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som instrument för genomförande av sådana har visserligen funnits i svensk rätt sedan 1999, dock föreligger fortfarande många oklarheter och brister i systemet. Arbete med att se över regelverket pågår och flera utredningar har lagt fram förslag till förändringar, vilka skulle bidra till att göra det svenska systemet med åtgärdsprogram till ett mer effektivt redskap för uppfyllande av miljömålen i ramdirektivet för vatten. Även när det gäller de grundläggande åtgärder som medlemsstaterna enligt ramdirektivet skall vidta kan brister i svensk rätt urskiljas. Flera av dessa har att göra med det befintliga svenska systemet för tillståndsprövning och tillsyn. Det är genom detta system som Sverige upprätthåller förhandsreglering av och kontrollerar utsläpp från punktkällor. De få och oklara reglerna om miljökvalitetsnormers verkningar vid tillståndsprövning och tillsyn och de begränsade möjligheterna att ingripa mot redan befintliga tillstånd då en miljökvalitetsnorm riskerar att överträdas är till exempel tveksamma i förhållande till ramdirektivets krav på att strängare utsläppsregleringar skall fastställas då en regel om miljökvalitet så kräver. De brister som på detta område kan ses i svensk rätt skulle i ett fall där ramdirektivets miljömål riskerar att inte uppfyllas kunna leda till att tillräckliga åtgärder för målens uppnående inte kan vidtas. Utredningar har skett även på detta område och förslag till lagändringar har lagts fram, vilka skulle innebära ett stort framsteg för svensk rätt i förhållande till ramdirektivet för vatten. I nuläget förefaller det svenska regelverket inte kunna säkerställa ett effektivt genomförande av ramdirektivets olika krav och miljömål.},
  author       = {Andreasson, Berit},
  keyword      = {Miljörätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område - En analys av det svenska genomförandet utifrån ett effektivitetsperspektiv},
  year         = {2006},
}