EU:s förmedlemskapsstrategi
(2003)Department of Law
- Abstract
- De kandidatländer som ansökt om medlemskap i EU måste genomgå en omställningsprocess för att klara av de krav som EU uppställt. Alltsedan denna process började har EU haft en strategi för hur man på bästa sätt kan göra länderna i Central- och Östeuropa Europafähiga. Under senare år kan man skönja en ökad intensitet i denna s k förmedlemskapsstrategi. Denna kursändring framgår b l a vid en studie av Europeiska rådets beslut. Förmedlemskapsstrategin består av tre sammanflätade delar: Europaavtal, Anslutningspartnerskap och förmedlemskapsstöd. Den finansiella assistansen, förmedlemskapsstödet, är det instrument som finansierar en tillämpning av EU: s regelverk, aquis communautaire, i kandidatländerna. Det finns tre typer av förmedlemskapsstöd... (More)
- De kandidatländer som ansökt om medlemskap i EU måste genomgå en omställningsprocess för att klara av de krav som EU uppställt. Alltsedan denna process började har EU haft en strategi för hur man på bästa sätt kan göra länderna i Central- och Östeuropa Europafähiga. Under senare år kan man skönja en ökad intensitet i denna s k förmedlemskapsstrategi. Denna kursändring framgår b l a vid en studie av Europeiska rådets beslut. Förmedlemskapsstrategin består av tre sammanflätade delar: Europaavtal, Anslutningspartnerskap och förmedlemskapsstöd. Den finansiella assistansen, förmedlemskapsstödet, är det instrument som finansierar en tillämpning av EU: s regelverk, aquis communautaire, i kandidatländerna. Det finns tre typer av förmedlemskapsstöd - Phare, Ispa och Sapard. En jämförelse och beskrivning visar att det tredje stödet (Sapard) följer en decentraliserad modell när det gäller att genomföra stödet. Detta är intressant eftersom denna decentralisering innebär att EU ger bistånd till ett tredje land för att förvaltas under eget ansvar. Detta har aldrig tidigare hänt. Förmedlemskapsstödet har dock haft problem när det gäller att få den effekt som man önskat i mottagarländerna. Det går inte med säkerhet att peka på några orsaker till att absorptionen av stödet är fortsatt låg i kandidatländerna. En faktor som dock har framhållits att ha direkt samband med den låga absorptionskapaciten är den bristande administrativa/institutionella kapaciten i kandidatländerna. Rumänien är ett kandidatland som ansetts ligga sist under anslutningsprocessen och förväntas bli medlem först år 2007. Rumänien kommer således under en längre tidshorisont att tillgodogöra sig förmedlemskapsstöd. I denna kontext föreslås att genomförandet av förmedlemskapsstödet skall decentraliseras. Detta skulle öka förutsättningarna för en lyckad förmedlemskapsperiod. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555916
- author
- Arvidsson, Magnus
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1555916
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555916,
abstract = {{De kandidatländer som ansökt om medlemskap i EU måste genomgå en omställningsprocess för att klara av de krav som EU uppställt. Alltsedan denna process började har EU haft en strategi för hur man på bästa sätt kan göra länderna i Central- och Östeuropa Europafähiga. Under senare år kan man skönja en ökad intensitet i denna s k förmedlemskapsstrategi. Denna kursändring framgår b l a vid en studie av Europeiska rådets beslut. Förmedlemskapsstrategin består av tre sammanflätade delar: Europaavtal, Anslutningspartnerskap och förmedlemskapsstöd. Den finansiella assistansen, förmedlemskapsstödet, är det instrument som finansierar en tillämpning av EU: s regelverk, aquis communautaire, i kandidatländerna. Det finns tre typer av förmedlemskapsstöd - Phare, Ispa och Sapard. En jämförelse och beskrivning visar att det tredje stödet (Sapard) följer en decentraliserad modell när det gäller att genomföra stödet. Detta är intressant eftersom denna decentralisering innebär att EU ger bistånd till ett tredje land för att förvaltas under eget ansvar. Detta har aldrig tidigare hänt. Förmedlemskapsstödet har dock haft problem när det gäller att få den effekt som man önskat i mottagarländerna. Det går inte med säkerhet att peka på några orsaker till att absorptionen av stödet är fortsatt låg i kandidatländerna. En faktor som dock har framhållits att ha direkt samband med den låga absorptionskapaciten är den bristande administrativa/institutionella kapaciten i kandidatländerna. Rumänien är ett kandidatland som ansetts ligga sist under anslutningsprocessen och förväntas bli medlem först år 2007. Rumänien kommer således under en längre tidshorisont att tillgodogöra sig förmedlemskapsstöd. I denna kontext föreslås att genomförandet av förmedlemskapsstödet skall decentraliseras. Detta skulle öka förutsättningarna för en lyckad förmedlemskapsperiod.}},
author = {{Arvidsson, Magnus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s förmedlemskapsstrategi}},
year = {{2003}},
}