Kollektivavtalsregleringar i Öresundsregionen - en komparativ studie av företagsdemokrati i Sverige och Danmark
(2007)Department of Law
- Abstract
- Den kollektiva arbetsrätten i Sverige kan för den oinvigde te sig tämligen olikartad i jämförelse med Danmark, men bjuder vid en närmare granskning både på likheter och skillnader. Den gemensamma nämnaren är en lång tradition av inflytande för arbetstagarsidan genom förhandlingar och kollektivavtalsslutande. Lagstiftaren har inte varit en framträdande aktör. Medbestämmandelagen i Sverige är förvisso grunden för arbetstagarinflytandet, men mycket har överlåtits åt arbetsmarknadens parter att själva komma överens om. Skillnader påvisas dock bl.a. i det lokala medbestämmandet, vilket i Danmark inte är lika starkt kopplat till de fackliga organisationerna. Medbestämmande på små arbetsplatser existerar inte, såvida det inte är avtalat härom i... (More)
- Den kollektiva arbetsrätten i Sverige kan för den oinvigde te sig tämligen olikartad i jämförelse med Danmark, men bjuder vid en närmare granskning både på likheter och skillnader. Den gemensamma nämnaren är en lång tradition av inflytande för arbetstagarsidan genom förhandlingar och kollektivavtalsslutande. Lagstiftaren har inte varit en framträdande aktör. Medbestämmandelagen i Sverige är förvisso grunden för arbetstagarinflytandet, men mycket har överlåtits åt arbetsmarknadens parter att själva komma överens om. Skillnader påvisas dock bl.a. i det lokala medbestämmandet, vilket i Danmark inte är lika starkt kopplat till de fackliga organisationerna. Medbestämmande på små arbetsplatser existerar inte, såvida det inte är avtalat härom i kollektivavtal. I Sverige omfattas däremot alla av MBL, även om denna i mångt och mycket är dispositiv. Danmarks något splittrade reglering har förmodligen sin bakgrund i den branschanpassning den möjliggör. Förvisso existerar det danska arbetstagarinflytandet i kollektivavtal, och även lokalt genom samarbetsutskott, men dess omfattning är något obestämd och flytande. Dessutom omfattas långtifrån alla av kollektivavtal i Danmark. Många faller utanför. Jämfört med Danmark är inskränkningarna i den svenska arbetsledningsrätten en reell förstärkning av arbetstagarsidans inflytande. Proportionalitetsprövningen i dansk rätt av stridsåtgärder är också ett tecken på arbetsgivarsidans större spelrum vid avtalsförhandlingar. Något motsvarande återfinns inte i svensk kollektiv arbetsrätt. Sammantaget kan orsakerna till den danske arbetsgivarens större ekonomiska rådrum spåras till skillnader i företagsstrukturer. Medbestämmandet är av mindre styrka i jämförelse med Sverige och arbetstagarsidan har överlag svagare möjligheter att göra sig hörd. Framväxten av främst små och medelstora företag i Danmark är förmodligen orsaken till de större möjligheter till flexibilitet som givits, då sådan varit nödvändig för företagens överlevnad på marknaden. Utvecklingen på senare år visar på ytterligare decentralisering av kollektivavtalsregleringen med större möjligheter för lokala anpassningar och en större hänsyn till företagsekonomiska intressen, både i Sverige och i Danmark. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555946
- author
- Assarsson, Marie
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555946
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1555946,
abstract = {{Den kollektiva arbetsrätten i Sverige kan för den oinvigde te sig tämligen olikartad i jämförelse med Danmark, men bjuder vid en närmare granskning både på likheter och skillnader. Den gemensamma nämnaren är en lång tradition av inflytande för arbetstagarsidan genom förhandlingar och kollektivavtalsslutande. Lagstiftaren har inte varit en framträdande aktör. Medbestämmandelagen i Sverige är förvisso grunden för arbetstagarinflytandet, men mycket har överlåtits åt arbetsmarknadens parter att själva komma överens om. Skillnader påvisas dock bl.a. i det lokala medbestämmandet, vilket i Danmark inte är lika starkt kopplat till de fackliga organisationerna. Medbestämmande på små arbetsplatser existerar inte, såvida det inte är avtalat härom i kollektivavtal. I Sverige omfattas däremot alla av MBL, även om denna i mångt och mycket är dispositiv. Danmarks något splittrade reglering har förmodligen sin bakgrund i den branschanpassning den möjliggör. Förvisso existerar det danska arbetstagarinflytandet i kollektivavtal, och även lokalt genom samarbetsutskott, men dess omfattning är något obestämd och flytande. Dessutom omfattas långtifrån alla av kollektivavtal i Danmark. Många faller utanför. Jämfört med Danmark är inskränkningarna i den svenska arbetsledningsrätten en reell förstärkning av arbetstagarsidans inflytande. Proportionalitetsprövningen i dansk rätt av stridsåtgärder är också ett tecken på arbetsgivarsidans större spelrum vid avtalsförhandlingar. Något motsvarande återfinns inte i svensk kollektiv arbetsrätt. Sammantaget kan orsakerna till den danske arbetsgivarens större ekonomiska rådrum spåras till skillnader i företagsstrukturer. Medbestämmandet är av mindre styrka i jämförelse med Sverige och arbetstagarsidan har överlag svagare möjligheter att göra sig hörd. Framväxten av främst små och medelstora företag i Danmark är förmodligen orsaken till de större möjligheter till flexibilitet som givits, då sådan varit nödvändig för företagens överlevnad på marknaden. Utvecklingen på senare år visar på ytterligare decentralisering av kollektivavtalsregleringen med större möjligheter för lokala anpassningar och en större hänsyn till företagsekonomiska intressen, både i Sverige och i Danmark.}},
author = {{Assarsson, Marie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kollektivavtalsregleringar i Öresundsregionen - en komparativ studie av företagsdemokrati i Sverige och Danmark}},
year = {{2007}},
}