Ensamkommande barns rätt till representation i samband med asylprocessen
(2007)Department of Law
- Abstract
- Mitt examensarbete behandlar ensamkommande barns rättigheter under asylprocessen, med särskild betoning på företrädarinstituten. Jag har valt att utgå från ett aktörsperspektiv och undersöka det regelverk som omgärdar det ensamkommande barnet. I uppsatsen besvaras en rad frågor som alla leder fram till barnets bästa. Det gäller framför allt frågor som rör lagrum, rättstillämpning, internationella rättsakter, företrädarinstitut och rättssäkerhet. Ett ensamkommande barn har definierats som en medborgare i tredje land, som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för dem och så länge de inte faktiskt tas om hand av sådan person. Barnen... (More)
- Mitt examensarbete behandlar ensamkommande barns rättigheter under asylprocessen, med särskild betoning på företrädarinstituten. Jag har valt att utgå från ett aktörsperspektiv och undersöka det regelverk som omgärdar det ensamkommande barnet. I uppsatsen besvaras en rad frågor som alla leder fram till barnets bästa. Det gäller framför allt frågor som rör lagrum, rättstillämpning, internationella rättsakter, företrädarinstitut och rättssäkerhet. Ett ensamkommande barn har definierats som en medborgare i tredje land, som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för dem och så länge de inte faktiskt tas om hand av sådan person. Barnen flyr från krig, förföljelse, fattigdom och väpnade konflikter i likhet med vuxna. Vad som dock skiljer barnen från de vuxna är att de är just ensamkommande. Barnet upptäcks i regel i samband med en anmälan hos Migrationsverkets transitenheter för ansökan om asyl. Statistiskt sett rör det sig som 20 000 ensamkommande barn som söker asyl i Europa, varav 350-560 som årligen till anländer till Sverige. Ett barn som flyr till Sverige utan vårdnadshavare befinner sig i en mycket utsatt situation. Det är det svenska samhällets uppgift att träda in och förse barnet med den hjälp och trygghet som behövs under asylprocessen. När ensamkommande barn tas om hand genom offentlig försorg inför asylprocessen uppkommer naturligt frågor om hur barnets rättssäkerhet skall kunna garanteras. Uppsatsen belyser i ett grundläggande avsnitt först de internationella rättsakterna som Sverige är bundet till. I Genèvekonventionen, från 1951 som rör flyktingars rättsliga ställning, regleras förutsättningarna för att erhålla flyktingstatus i art. 1. Ett barn som flyr förföljelse på grund av sin religion, ras eller ursprung kan alltså förvärva flyktingstatus. Flyktingskap är en grund för beviljandet av asyl enligt art. 33. Motsvarande bestämmelser om uppehållstillstånd i den svenska rätten finns i utlänningslagen. Ett barn beviljas asyl enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen om barnet uppfyller kriterierna för flyktingskap eller skyddsbehövande i övrigt. Slutligen kan humanitära skäl åberopas om inget av ovanstående föreligger. De ensamkommande barnen saknar föräldrar eller motsvarande, som kan ge dem trygghet, tillvarata deras intressen och hävda deras behov här i landet, vid deras ankomst till Sverige. För att barnet skall kunna få hjälp att tillvarata sina intressen i asylprocessen behöver barnet en företrädare. De ensamkommande barnen förordnas först och främst en god man, enligt 2 § i lagen om god man för ensamkommande barn, men även ett offentligt biträde, enligt 18 kap 3 § utlänningslagen. Dessa två former av företrädarskap utgör barnets skydd för att erhålla en rättssäker process. Det är denne gode mannen som skall ansvara för barnets personliga förhållanden samt sköta barnets angelägenheter under dess första tid i Sverige. Den gode mannens befogenheter har utökats så att denne kan agera som både förmyndare och vårdnadshavare för barnet. Detta gör att den gode mannen på ett heltäckande vis kan tillvarata barnets intressen och verka för barnets bästa. Den gode mannens uppgifter är inte preciserade i lagen, vilket har såväl bra som dåliga konsekvenser. Men den klaraste komponenten i uppdraget är att verka för barnets bästa. Normalt avslutas uppdraget i samband med att barnet får uppehållstillstånd, enligt 5 §. Tilldelandet av ett offentligt biträde är kanske det viktigaste av allt för att ge barnet rättssäkerhet. Ett offentligt biträde skall biträda barnet, genom att framföra dess åsikter och hjälpa barnet att få sådant underlag som behövs för att kunna skapa egen åsikt i frågan. Men i likhet med den gode mannen kan det offentliga biträdet även vara ställföreträdare för barnet. I första hand tillfaller ställföreträdarskapet den gode mannen, med undantag för de situationer där en god man saknas. Den gode mannen kan med fullmakt överlämna rollen som ställföreträdare till det offentliga biträdet. Det offentliga biträde har normalt en särskild sakkunskap i ämnet som gör att en sådan övergång är att föredra. Uppsatsen kommer att belysa nackdelarna med att ge biträdet dubbla roller, eftersom det innebär intressekonflikter, men även visa på fördelarna som den nya lagen om godmanskap ger på denna punkt. Barnets bästa aktualiserar de grundläggande mänskliga rättigheterna eftersom det både är en nationell och internationell angelägenhet. Barns inflytande är en av de viktigaste beståndsdelarna i barnets bästa. I internationell rätt är det en mänsklig rättighet för barn att få uttrycka sig i frågor som rör dem personligen. Barnets bästa omfattar rätten till integritetsskydd och stigande autonomi samt rätten till en rättssäker process och ett rättssäkert beslut. Barnet måste betraktas som ett subjekt och en potentiell aktör, något som medför att barnet kan få uttrycka sig i frågor som rör dem personligen. Barnets behov och intressen skall beaktas i varje enskilt fall utifrån det enskilda barnets förutsättningar. Barnet agerar genom de ombud som tilldelats barnet under processerna. Arbetet sker utifrån principen om barnets bästa där andra åsikter och bedömningar måste vägas mot vad som är det enskilda barnets bästa i varje fall. Uppsatsen har främst behandlat företrädarinstituten och kravet på rättssäkerhet, vilket bara utgör en del av vad som omfattas av barnets bästa Sverige har gjort många internationella åtaganden och skall också uppfylla dessa. Barnkonventionen, en av de viktigaste rättsakterna på området, är speciellt anpassad till barn. I dess art. 3 stadgas att barnets bästa måste komma i främsta rummet. Om barnets bästa inte har en konkret innebörd och definition är det tämligen rimligt att fråga sig hur Sverige ska lyckas uppfylla art. 3. Men genom att ge barnet ett komplett företrädarinstitut har en mycket viktig förutsättning för barnets bästa i alla fall uppfyllts. I Barnkonventionen art. 12 uttrycks en viktig princip, nämligen en rätt för barnet att få uttrycka sina åsikter. Tack vare införandet av den nya formen av godmanskap, genom lagen om god man för ensamkommande barn, kan barnet på ett betryggande sätt åtnjuta ett mer komplett skydd av företrädarskap. Sverige har härmed lyckats uppfylla barnets rätt enligt art. 12. Härigenom erhåller barnet rättssäkerhet vilket är en mycket viktig del för bevarandet av barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555964
- author
- Avenberg, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555964
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1555964,
abstract = {{Mitt examensarbete behandlar ensamkommande barns rättigheter under asylprocessen, med särskild betoning på företrädarinstituten. Jag har valt att utgå från ett aktörsperspektiv och undersöka det regelverk som omgärdar det ensamkommande barnet. I uppsatsen besvaras en rad frågor som alla leder fram till barnets bästa. Det gäller framför allt frågor som rör lagrum, rättstillämpning, internationella rättsakter, företrädarinstitut och rättssäkerhet. Ett ensamkommande barn har definierats som en medborgare i tredje land, som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för dem och så länge de inte faktiskt tas om hand av sådan person. Barnen flyr från krig, förföljelse, fattigdom och väpnade konflikter i likhet med vuxna. Vad som dock skiljer barnen från de vuxna är att de är just ensamkommande. Barnet upptäcks i regel i samband med en anmälan hos Migrationsverkets transitenheter för ansökan om asyl. Statistiskt sett rör det sig som 20 000 ensamkommande barn som söker asyl i Europa, varav 350-560 som årligen till anländer till Sverige. Ett barn som flyr till Sverige utan vårdnadshavare befinner sig i en mycket utsatt situation. Det är det svenska samhällets uppgift att träda in och förse barnet med den hjälp och trygghet som behövs under asylprocessen. När ensamkommande barn tas om hand genom offentlig försorg inför asylprocessen uppkommer naturligt frågor om hur barnets rättssäkerhet skall kunna garanteras. Uppsatsen belyser i ett grundläggande avsnitt först de internationella rättsakterna som Sverige är bundet till. I Genèvekonventionen, från 1951 som rör flyktingars rättsliga ställning, regleras förutsättningarna för att erhålla flyktingstatus i art. 1. Ett barn som flyr förföljelse på grund av sin religion, ras eller ursprung kan alltså förvärva flyktingstatus. Flyktingskap är en grund för beviljandet av asyl enligt art. 33. Motsvarande bestämmelser om uppehållstillstånd i den svenska rätten finns i utlänningslagen. Ett barn beviljas asyl enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen om barnet uppfyller kriterierna för flyktingskap eller skyddsbehövande i övrigt. Slutligen kan humanitära skäl åberopas om inget av ovanstående föreligger. De ensamkommande barnen saknar föräldrar eller motsvarande, som kan ge dem trygghet, tillvarata deras intressen och hävda deras behov här i landet, vid deras ankomst till Sverige. För att barnet skall kunna få hjälp att tillvarata sina intressen i asylprocessen behöver barnet en företrädare. De ensamkommande barnen förordnas först och främst en god man, enligt 2 § i lagen om god man för ensamkommande barn, men även ett offentligt biträde, enligt 18 kap 3 § utlänningslagen. Dessa två former av företrädarskap utgör barnets skydd för att erhålla en rättssäker process. Det är denne gode mannen som skall ansvara för barnets personliga förhållanden samt sköta barnets angelägenheter under dess första tid i Sverige. Den gode mannens befogenheter har utökats så att denne kan agera som både förmyndare och vårdnadshavare för barnet. Detta gör att den gode mannen på ett heltäckande vis kan tillvarata barnets intressen och verka för barnets bästa. Den gode mannens uppgifter är inte preciserade i lagen, vilket har såväl bra som dåliga konsekvenser. Men den klaraste komponenten i uppdraget är att verka för barnets bästa. Normalt avslutas uppdraget i samband med att barnet får uppehållstillstånd, enligt 5 §. Tilldelandet av ett offentligt biträde är kanske det viktigaste av allt för att ge barnet rättssäkerhet. Ett offentligt biträde skall biträda barnet, genom att framföra dess åsikter och hjälpa barnet att få sådant underlag som behövs för att kunna skapa egen åsikt i frågan. Men i likhet med den gode mannen kan det offentliga biträdet även vara ställföreträdare för barnet. I första hand tillfaller ställföreträdarskapet den gode mannen, med undantag för de situationer där en god man saknas. Den gode mannen kan med fullmakt överlämna rollen som ställföreträdare till det offentliga biträdet. Det offentliga biträde har normalt en särskild sakkunskap i ämnet som gör att en sådan övergång är att föredra. Uppsatsen kommer att belysa nackdelarna med att ge biträdet dubbla roller, eftersom det innebär intressekonflikter, men även visa på fördelarna som den nya lagen om godmanskap ger på denna punkt. Barnets bästa aktualiserar de grundläggande mänskliga rättigheterna eftersom det både är en nationell och internationell angelägenhet. Barns inflytande är en av de viktigaste beståndsdelarna i barnets bästa. I internationell rätt är det en mänsklig rättighet för barn att få uttrycka sig i frågor som rör dem personligen. Barnets bästa omfattar rätten till integritetsskydd och stigande autonomi samt rätten till en rättssäker process och ett rättssäkert beslut. Barnet måste betraktas som ett subjekt och en potentiell aktör, något som medför att barnet kan få uttrycka sig i frågor som rör dem personligen. Barnets behov och intressen skall beaktas i varje enskilt fall utifrån det enskilda barnets förutsättningar. Barnet agerar genom de ombud som tilldelats barnet under processerna. Arbetet sker utifrån principen om barnets bästa där andra åsikter och bedömningar måste vägas mot vad som är det enskilda barnets bästa i varje fall. Uppsatsen har främst behandlat företrädarinstituten och kravet på rättssäkerhet, vilket bara utgör en del av vad som omfattas av barnets bästa Sverige har gjort många internationella åtaganden och skall också uppfylla dessa. Barnkonventionen, en av de viktigaste rättsakterna på området, är speciellt anpassad till barn. I dess art. 3 stadgas att barnets bästa måste komma i främsta rummet. Om barnets bästa inte har en konkret innebörd och definition är det tämligen rimligt att fråga sig hur Sverige ska lyckas uppfylla art. 3. Men genom att ge barnet ett komplett företrädarinstitut har en mycket viktig förutsättning för barnets bästa i alla fall uppfyllts. I Barnkonventionen art. 12 uttrycks en viktig princip, nämligen en rätt för barnet att få uttrycka sina åsikter. Tack vare införandet av den nya formen av godmanskap, genom lagen om god man för ensamkommande barn, kan barnet på ett betryggande sätt åtnjuta ett mer komplett skydd av företrädarskap. Sverige har härmed lyckats uppfylla barnets rätt enligt art. 12. Härigenom erhåller barnet rättssäkerhet vilket är en mycket viktig del för bevarandet av barnets bästa.}},
author = {{Avenberg, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ensamkommande barns rätt till representation i samband med asylprocessen}},
year = {{2007}},
}