Sui generis-skydd för databaser - Direktiv 96/9/EG och den svenska implementeringen
(2005)Department of Law
- Abstract
- Databaser har fått en allt större betydelse för det ekonomiska livet. Populariseringen av Internet och digitala nätverk har fört med sig att det är möjligt att till låg kostnad sammanställa stora mängder information. Kommissionen identifierade i sin Grönbok år 1988 ett harmoniserat rättsligt skydd för databaser som ett viktigt område för realiserandet av en europeisk informationsmarknad. Traditionellt har databaser i svensk rätt skyddats bland annat med stöd av den sk. "&semickatalogregeln"&semic i 49 § URL. Bestämmelsen ändrades 1 januari 1998 för att svara mot de krav som följde av Europaparlamentets och Rådets Direktiv 96/9/EG ("&semicDirektivet"&semic) om rättsligt skydd för databaser. Direktivet var resultatet av... (More)
- Databaser har fått en allt större betydelse för det ekonomiska livet. Populariseringen av Internet och digitala nätverk har fört med sig att det är möjligt att till låg kostnad sammanställa stora mängder information. Kommissionen identifierade i sin Grönbok år 1988 ett harmoniserat rättsligt skydd för databaser som ett viktigt område för realiserandet av en europeisk informationsmarknad. Traditionellt har databaser i svensk rätt skyddats bland annat med stöd av den sk. "&semickatalogregeln"&semic i 49 § URL. Bestämmelsen ändrades 1 januari 1998 för att svara mot de krav som följde av Europaparlamentets och Rådets Direktiv 96/9/EG ("&semicDirektivet"&semic) om rättsligt skydd för databaser. Direktivet var resultatet av Unionens strävanden efter ett harmoniserat skydd för databaser. Emellertid kom genomförandet av Direktivet i svensk rätt att ske på ett summariskt sätt, där flera av dess centrala bestämmelser omnämndes endast i förarbetena till den lagstiftning som syftade till att genomföra Direktivet, samtidigt som delar av den äldre katalogregeln behölls eller utvidgades utöver vad Direktivet föreskriver. Därmed uppstår frågan om Sverige, genom det sätt på vilket Direktivet har genomförts i svensk rätt, kan sägas ha gjort sig skyldigt till fördragsbrott. Direktivet anger i sin artikel 1 (2) att med "&semicdatabas"&semic avses en samling av självständiga, på ett systematiskt eller metodiskt sätt sammanställda verk, data eller andra element, vilka vart och ett för sig är tillgängliga med elektroniska eller andra medel. Vid genomförandet av Direktivet angavs att tillämpningsområdet för 49 § URL inte endast avsåg att omfatta de databaser som direktivet ämnade skydda, utan även sådana där de ingående elementen inte var tillgängliga var för sig. Däremot är omfattningen av 49 § URL större än omfattningen av Direktivets tillämpningsområde. Mot bakgrund av att fast praxis från EG-domstolen har slagit fast att i avsaknad av gemenskapsrättsliga bestämmelser om harmonisering av de nationella lagstiftningarna, det ankommer på medlemsstaterna att fastställa villkoren för och de närmare reglerna om skydd för en immateriell rättighet, uppstår därmed frågan om Sverige har rätt att införa ett skydd för databaser vilka inte omfattas av direktivets databasdefinition. För att lösa de diskuterade spörsmålen redogör uppsatsen för kompetensfördelningen mellan nationell lagstiftare och Gemenskapen. Slutsatsen är att Genomförandet av Direktivet, inom dess tillämpningsområde, strider mot det resultat som Direktivet ämnar uppnå. Däremot synes inte finnas något direkt hinder för att skydda även databaser, vilka inte omfattas av det område som Gemenskapen har harmoniserat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555982
- author
- Axhamn, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt, IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1555982
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1555982,
abstract = {{Databaser har fått en allt större betydelse för det ekonomiska livet. Populariseringen av Internet och digitala nätverk har fört med sig att det är möjligt att till låg kostnad sammanställa stora mängder information. Kommissionen identifierade i sin Grönbok år 1988 ett harmoniserat rättsligt skydd för databaser som ett viktigt område för realiserandet av en europeisk informationsmarknad. Traditionellt har databaser i svensk rätt skyddats bland annat med stöd av den sk. "&semickatalogregeln"&semic i 49 § URL. Bestämmelsen ändrades 1 januari 1998 för att svara mot de krav som följde av Europaparlamentets och Rådets Direktiv 96/9/EG ("&semicDirektivet"&semic) om rättsligt skydd för databaser. Direktivet var resultatet av Unionens strävanden efter ett harmoniserat skydd för databaser. Emellertid kom genomförandet av Direktivet i svensk rätt att ske på ett summariskt sätt, där flera av dess centrala bestämmelser omnämndes endast i förarbetena till den lagstiftning som syftade till att genomföra Direktivet, samtidigt som delar av den äldre katalogregeln behölls eller utvidgades utöver vad Direktivet föreskriver. Därmed uppstår frågan om Sverige, genom det sätt på vilket Direktivet har genomförts i svensk rätt, kan sägas ha gjort sig skyldigt till fördragsbrott. Direktivet anger i sin artikel 1 (2) att med "&semicdatabas"&semic avses en samling av självständiga, på ett systematiskt eller metodiskt sätt sammanställda verk, data eller andra element, vilka vart och ett för sig är tillgängliga med elektroniska eller andra medel. Vid genomförandet av Direktivet angavs att tillämpningsområdet för 49 § URL inte endast avsåg att omfatta de databaser som direktivet ämnade skydda, utan även sådana där de ingående elementen inte var tillgängliga var för sig. Däremot är omfattningen av 49 § URL större än omfattningen av Direktivets tillämpningsområde. Mot bakgrund av att fast praxis från EG-domstolen har slagit fast att i avsaknad av gemenskapsrättsliga bestämmelser om harmonisering av de nationella lagstiftningarna, det ankommer på medlemsstaterna att fastställa villkoren för och de närmare reglerna om skydd för en immateriell rättighet, uppstår därmed frågan om Sverige har rätt att införa ett skydd för databaser vilka inte omfattas av direktivets databasdefinition. För att lösa de diskuterade spörsmålen redogör uppsatsen för kompetensfördelningen mellan nationell lagstiftare och Gemenskapen. Slutsatsen är att Genomförandet av Direktivet, inom dess tillämpningsområde, strider mot det resultat som Direktivet ämnar uppnå. Däremot synes inte finnas något direkt hinder för att skydda även databaser, vilka inte omfattas av det område som Gemenskapen har harmoniserat.}},
author = {{Axhamn, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sui generis-skydd för databaser - Direktiv 96/9/EG och den svenska implementeringen}},
year = {{2005}},
}