Militära aktiviteter i yttre rymden ur ett folkrättsligt perspektiv
(2004)Department of Law
- Abstract
- Detta examensarbete i folkrätt har till syfte att med hjälp av olika folkrättsliga rättskällor som rymdrättsliga regler, doktrin och analogier försöka besvara frågan om militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna eller inte? Dessutom besvaras frågan var militära aktiviteter är tillåtna och var de inte är tillåtna? Människans intresse av yttre rymden går långt tillbaka i mänsklighetens historia. I början av 1900-talet började man fantisera om resor till yttre rymden. Den 4 oktober år 1957 blev fantasi verklighet och människans första steg mot stjärnorna blev ett faktum. I dag år 2003 har den militära användningen av yttre rymden ökat med en rasande fart. Signalspaning genom militära satelliter är det viktigaste exemplet på militär... (More)
- Detta examensarbete i folkrätt har till syfte att med hjälp av olika folkrättsliga rättskällor som rymdrättsliga regler, doktrin och analogier försöka besvara frågan om militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna eller inte? Dessutom besvaras frågan var militära aktiviteter är tillåtna och var de inte är tillåtna? Människans intresse av yttre rymden går långt tillbaka i mänsklighetens historia. I början av 1900-talet började man fantisera om resor till yttre rymden. Den 4 oktober år 1957 blev fantasi verklighet och människans första steg mot stjärnorna blev ett faktum. I dag år 2003 har den militära användningen av yttre rymden ökat med en rasande fart. Signalspaning genom militära satelliter är det viktigaste exemplet på militär användning av yttre rymden. Den viktigaste aktören är här USA som för närvarande investerar miljarder dollar varje år i utveckling av nya rymdbaserade vapen och som har planer på att utveckla ett försvarssystem bestående av rymdbaserade komponenter. Med tanke på denna oroväckande utveckling är det i mänsklighetens största intresse främst med tanke på nästkommande generationer samt det faktum att yttre rymden skall betraktas som mänsklighetens gemensamma arvedel och inte som en krigsplats för framtida konflikter, att besvara frågan om militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna eller inte? Undersöker vi vilka regler som är tillämpliga på frågeställningen så finner vi en rad avtal och bilaterala överenskommelser eller samtal mellan kärnvapenmakterna. Emellertid riktas analysen i det här examensarbetet främst mot rymdrättsliga regler som avser militarisering av yttre rymden. Dessa utgörs av Yttre rymdsfördraget och dess artikel 4 och till viss del också Månavtalet. Tolkningen av artikel 4 är här av grundläggande betydelse för att försöka besvara den tidigare ställda frågan. Artikel 4 är den enda artikeln i Yttre rymdsfördraget som reglerar militära aktiviteter i yttre rymden och på himlakropparna. Den förbjuder placerande av kärn- och massförstörelsevapen i kretslopp runt jorden, på himlakropparna samt deras stationerande i yttre rymden. Månen och övriga himlakroppar skall endast användas för fredliga ändamål. När det gäller förbudet att upprätta militära baser och liknande på himlakropparna är det klart att månen också omfattas av termen himlakropparna. Emellertid är användning av militär personal för vetenskapliga undersökningar eller för andra fredliga ändamål tillåten. Militariseringen av yttre rymden är inte förbjuden i sin helhet enligt det här stadgandet. Tilläggas måste också att problem kvarstår beträffande tolkningen av artikel 4 st. 2 och dess term fredliga ändamål. USA har tolkat begreppet som icke aggressivt och f.d. Sovjet har tolkat det som icke militärt. Doktrin anser här att fredliga ändamål måste betyda något mer än icke aggressivt samt ha ett positivt meningsinnehåll. Emellertid är inte svårigheterna att definiera begreppet fredliga ändamål det enda problematiska med artikel 4 i yttre rymdsfördraget. En uppenbar brist är här också den typ av vapen som är förbjudna. Ett vapen som befinner sig i rörelse genom yttre rymden och ej befinner sig i kretslopp runt jorden faller således utanför förbudet i artikel 4 st. 1. Vidare är endast vissa typer av vapen förbjudna. Det innebär ju att andra vapen är tillåtna även i kretsloppet runt jorden och ännu viktigare att annan militär aktivitet är tillåten. Slutsatsen kan dras att militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna men begränsade. Militariseringsreglerna uppvisar förekomst av luckor som enligt författaren måste fyllas ut med ytterligare lagstiftning! Tolkar vi artikel 4 i Yttre rymdsfördraget i ljuset av 1969 års Wienkonvention om traktaträtten så finner vi att termen fredliga ändamål bör tolkas som icke militärt bland annat med tanke på den avsikt som FN:s rymdkommitté (UNCOPUOS) haft med fördraget samt kontexten i frågan. Om vi ser artikel 4 i ljuset av FN-stadgan så finner vi att termen fred betyder något mer än frånvaro av krig. Vad gäller våldsanvändning i yttre rymden så gäller det så kallade fundamentala våldsförbudet i artikel 2(4) i FN-stadgan också här. Stater har dock rätt till självförsvar i, från och genom yttre rymden. Betraktar vi slutligen artikel 4 i Yttre rymdsfördraget i ljuset av Antarktisfördraget finner vi återigen att där så tolkas termen fredliga ändamål inte som icke aggressivt utan som icke militärt. Intressanta folkrättsliga analogier visar också på existensen av så kallade besläktade common international spaces (det fria havet, yttre rymden och Antarktis). Det fria havet och yttre rymden (tomrummet mellan himlakropparna) bildar en folkrättslig konstellation som kännetecknas av att militära aktiviteter med vissa undantag är tillåtna inom dessa områden. Den andra folkrättsliga konstellationen utgörs av himlakropparna och Antarktis och denna kännetecknas i sin tur av att militära aktiviteter är förbjudna. Författaren hoppas slutligen att stormakterna, framtida och nuvarande visar ansvar och respekt för de regler som faktiskt finns angående militära aktiviteter i yttre rymden samt dessutom lagstiftar genom FN:s rymdkommitté ytterligare regler som bland annat förbjuder andra typer av vapen än kärn- och massförstörelsevapen. Avslutningsvis hoppas författaren att alla världens stater och speciellt de som bedriver militär användning av yttre rymden respekterar det folkrättsliga paradigm som fanns från början av rymdåldern och som gick ut på att yttre rymden skall användas av alla världens stater endast för fredliga icke militära ändamål. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556018
- author
- Barisic, Kresimir
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556018
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556018,
abstract = {{Detta examensarbete i folkrätt har till syfte att med hjälp av olika folkrättsliga rättskällor som rymdrättsliga regler, doktrin och analogier försöka besvara frågan om militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna eller inte? Dessutom besvaras frågan var militära aktiviteter är tillåtna och var de inte är tillåtna? Människans intresse av yttre rymden går långt tillbaka i mänsklighetens historia. I början av 1900-talet började man fantisera om resor till yttre rymden. Den 4 oktober år 1957 blev fantasi verklighet och människans första steg mot stjärnorna blev ett faktum. I dag år 2003 har den militära användningen av yttre rymden ökat med en rasande fart. Signalspaning genom militära satelliter är det viktigaste exemplet på militär användning av yttre rymden. Den viktigaste aktören är här USA som för närvarande investerar miljarder dollar varje år i utveckling av nya rymdbaserade vapen och som har planer på att utveckla ett försvarssystem bestående av rymdbaserade komponenter. Med tanke på denna oroväckande utveckling är det i mänsklighetens största intresse främst med tanke på nästkommande generationer samt det faktum att yttre rymden skall betraktas som mänsklighetens gemensamma arvedel och inte som en krigsplats för framtida konflikter, att besvara frågan om militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna eller inte? Undersöker vi vilka regler som är tillämpliga på frågeställningen så finner vi en rad avtal och bilaterala överenskommelser eller samtal mellan kärnvapenmakterna. Emellertid riktas analysen i det här examensarbetet främst mot rymdrättsliga regler som avser militarisering av yttre rymden. Dessa utgörs av Yttre rymdsfördraget och dess artikel 4 och till viss del också Månavtalet. Tolkningen av artikel 4 är här av grundläggande betydelse för att försöka besvara den tidigare ställda frågan. Artikel 4 är den enda artikeln i Yttre rymdsfördraget som reglerar militära aktiviteter i yttre rymden och på himlakropparna. Den förbjuder placerande av kärn- och massförstörelsevapen i kretslopp runt jorden, på himlakropparna samt deras stationerande i yttre rymden. Månen och övriga himlakroppar skall endast användas för fredliga ändamål. När det gäller förbudet att upprätta militära baser och liknande på himlakropparna är det klart att månen också omfattas av termen himlakropparna. Emellertid är användning av militär personal för vetenskapliga undersökningar eller för andra fredliga ändamål tillåten. Militariseringen av yttre rymden är inte förbjuden i sin helhet enligt det här stadgandet. Tilläggas måste också att problem kvarstår beträffande tolkningen av artikel 4 st. 2 och dess term fredliga ändamål. USA har tolkat begreppet som icke aggressivt och f.d. Sovjet har tolkat det som icke militärt. Doktrin anser här att fredliga ändamål måste betyda något mer än icke aggressivt samt ha ett positivt meningsinnehåll. Emellertid är inte svårigheterna att definiera begreppet fredliga ändamål det enda problematiska med artikel 4 i yttre rymdsfördraget. En uppenbar brist är här också den typ av vapen som är förbjudna. Ett vapen som befinner sig i rörelse genom yttre rymden och ej befinner sig i kretslopp runt jorden faller således utanför förbudet i artikel 4 st. 1. Vidare är endast vissa typer av vapen förbjudna. Det innebär ju att andra vapen är tillåtna även i kretsloppet runt jorden och ännu viktigare att annan militär aktivitet är tillåten. Slutsatsen kan dras att militära aktiviteter i yttre rymden är tillåtna men begränsade. Militariseringsreglerna uppvisar förekomst av luckor som enligt författaren måste fyllas ut med ytterligare lagstiftning! Tolkar vi artikel 4 i Yttre rymdsfördraget i ljuset av 1969 års Wienkonvention om traktaträtten så finner vi att termen fredliga ändamål bör tolkas som icke militärt bland annat med tanke på den avsikt som FN:s rymdkommitté (UNCOPUOS) haft med fördraget samt kontexten i frågan. Om vi ser artikel 4 i ljuset av FN-stadgan så finner vi att termen fred betyder något mer än frånvaro av krig. Vad gäller våldsanvändning i yttre rymden så gäller det så kallade fundamentala våldsförbudet i artikel 2(4) i FN-stadgan också här. Stater har dock rätt till självförsvar i, från och genom yttre rymden. Betraktar vi slutligen artikel 4 i Yttre rymdsfördraget i ljuset av Antarktisfördraget finner vi återigen att där så tolkas termen fredliga ändamål inte som icke aggressivt utan som icke militärt. Intressanta folkrättsliga analogier visar också på existensen av så kallade besläktade common international spaces (det fria havet, yttre rymden och Antarktis). Det fria havet och yttre rymden (tomrummet mellan himlakropparna) bildar en folkrättslig konstellation som kännetecknas av att militära aktiviteter med vissa undantag är tillåtna inom dessa områden. Den andra folkrättsliga konstellationen utgörs av himlakropparna och Antarktis och denna kännetecknas i sin tur av att militära aktiviteter är förbjudna. Författaren hoppas slutligen att stormakterna, framtida och nuvarande visar ansvar och respekt för de regler som faktiskt finns angående militära aktiviteter i yttre rymden samt dessutom lagstiftar genom FN:s rymdkommitté ytterligare regler som bland annat förbjuder andra typer av vapen än kärn- och massförstörelsevapen. Avslutningsvis hoppas författaren att alla världens stater och speciellt de som bedriver militär användning av yttre rymden respekterar det folkrättsliga paradigm som fanns från början av rymdåldern och som gick ut på att yttre rymden skall användas av alla världens stater endast för fredliga icke militära ändamål.}},
author = {{Barisic, Kresimir}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Militära aktiviteter i yttre rymden ur ett folkrättsligt perspektiv}},
year = {{2004}},
}