Tystnadsplikt för arbetstagare i offentliga företag som har privatiserats
(2002)Department of Law
- Abstract
- En omfattande privatisering av den offentliga verksamheten har medfört en ny situation för de före detta offentligt anställda, då det gäller reglerna om yttrandefrihet. Lag om företagshemligheter reglerar inte yttrandefriheten för arbetstagare, utan skyddet för hemlig information hos arbetsgivaren, s.k. företagshemlighet. Med företagshemlighet avses enligt 1 § FHL ''information om affärs - eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende''. FHL är främst en lag med stark konkurrensaspekt, men även områdena arbetsrätt, immaterialrätt, straffrätt och skadeståndsrätt har anknytning till lagen. Privata arbetstagares skyldigheter... (More)
- En omfattande privatisering av den offentliga verksamheten har medfört en ny situation för de före detta offentligt anställda, då det gäller reglerna om yttrandefrihet. Lag om företagshemligheter reglerar inte yttrandefriheten för arbetstagare, utan skyddet för hemlig information hos arbetsgivaren, s.k. företagshemlighet. Med företagshemlighet avses enligt 1 § FHL ''information om affärs - eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende''. FHL är främst en lag med stark konkurrensaspekt, men även områdena arbetsrätt, immaterialrätt, straffrätt och skadeståndsrätt har anknytning till lagen. Privata arbetstagares skyldigheter gentemot arbetsgivaren regleras genom avtal, det kan vara genom kollektivavtal eller genom anställningsavtal. Genom praxis i Arbetsdomstolen har det utvecklats en ''lojalitetsplikt'' för privata arbetstagare, och denna är långtgående. Räckvidden för lojalitetsplikten begränsas genom kritikrätten, vilken också har utvecklats i praxis. Kritikrätten innebär att arbetstagare får avslöja information om företaget, om denna information består av missförhållanden. Men arbetstagare måste först ha försökt lösa problemet med arbetsgivaren. Inom den offentliga sektorn råder som huvudregel öppenhet, genom offentlighetsprincipen. Offentligt anställda arbetstagare har en yttrandefrihet som är stadgad i grundlag, genom Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Den innebär bl.a. ett förbud mot efterforskning för arbetsgivaren, när arbetstagaren har varit i kontakt med media. Inskränkningar i offentlighetsprincipen sker i lag, främst genom Sekretesslagen. Sverige är bunden av den europeiska konventionen (d. 4 nov. 1950) om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som är implementerad genom SFS 1994:1219. Detta innebär också att Sverige är bundet av de domar och principer som fastställs av Europadomstolen. Enligt EK Art. 10, och Europadomstolens praxis, har en konventionsstat inte bara en skyldighet att se till att medborgares yttrandefrihet inte kränks genom myndighetsutövning, utan också en skyldighet att i vissa fall skydda medborgarnas yttrandefrihet från eventuella inskränkningar som privata rättssubjekt kan göra. Hur långt den senare skyldigheten sträcker sig är dock oklart. Vid en privatisering av offentlig verksamhet övergår regleringen av arbetstagares tystnadsplikt från offentliga till privata regler. Det finns då möjlighet att reglera yttrandefriheten via anställningsavtal, genom att ge riktlinjer i kollektivavtal, vilket Svenska Kyrkan valde att göra då den blev ett privat rättssubjekt år 2000. Ett tredje alternativ finns i Ds 2001:9 ''Yttrandefrihet för privatanställda'', där förslaget är att en lag skall inrättas. Lagen föreslås ge en bibehållen yttrandefrihet med stöd av grundlag till arbetstagare i offentlig verksamhet som privatiserats. De föreligger en skillnad i yttrandefrihet, beroende på om arbetstagaren arbetar i privat eller i offentlig verksamhet. Den stora skillnaden utgörs av det förbud mot efterforskning som åligger offentliga arbetsgivare. Det finns inget som hindrar att parterna avtalar om en utsträckt yttrandefrihet, i anställningsavtalet eller i kollektivavtal. Det har dock endast skett vid ett fåtal tillfällen. En lagreglering av tystnadsplikten för arbetstagare i offentlig verksamhet som privatiserats, i enlighet med förslaget i Ds 2001:9 är ett tredje alternativ. Förslaget är ingen bra lösning. Det kommer att innebära en omfattande bevisbörda för den arbetstagare som har fått sin yttrandefrihet kränkt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556024
- author
- Barrdahl, Henrik
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556024
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556024,
abstract = {{En omfattande privatisering av den offentliga verksamheten har medfört en ny situation för de före detta offentligt anställda, då det gäller reglerna om yttrandefrihet. Lag om företagshemligheter reglerar inte yttrandefriheten för arbetstagare, utan skyddet för hemlig information hos arbetsgivaren, s.k. företagshemlighet. Med företagshemlighet avses enligt 1 § FHL ''information om affärs - eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende''. FHL är främst en lag med stark konkurrensaspekt, men även områdena arbetsrätt, immaterialrätt, straffrätt och skadeståndsrätt har anknytning till lagen. Privata arbetstagares skyldigheter gentemot arbetsgivaren regleras genom avtal, det kan vara genom kollektivavtal eller genom anställningsavtal. Genom praxis i Arbetsdomstolen har det utvecklats en ''lojalitetsplikt'' för privata arbetstagare, och denna är långtgående. Räckvidden för lojalitetsplikten begränsas genom kritikrätten, vilken också har utvecklats i praxis. Kritikrätten innebär att arbetstagare får avslöja information om företaget, om denna information består av missförhållanden. Men arbetstagare måste först ha försökt lösa problemet med arbetsgivaren. Inom den offentliga sektorn råder som huvudregel öppenhet, genom offentlighetsprincipen. Offentligt anställda arbetstagare har en yttrandefrihet som är stadgad i grundlag, genom Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Den innebär bl.a. ett förbud mot efterforskning för arbetsgivaren, när arbetstagaren har varit i kontakt med media. Inskränkningar i offentlighetsprincipen sker i lag, främst genom Sekretesslagen. Sverige är bunden av den europeiska konventionen (d. 4 nov. 1950) om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som är implementerad genom SFS 1994:1219. Detta innebär också att Sverige är bundet av de domar och principer som fastställs av Europadomstolen. Enligt EK Art. 10, och Europadomstolens praxis, har en konventionsstat inte bara en skyldighet att se till att medborgares yttrandefrihet inte kränks genom myndighetsutövning, utan också en skyldighet att i vissa fall skydda medborgarnas yttrandefrihet från eventuella inskränkningar som privata rättssubjekt kan göra. Hur långt den senare skyldigheten sträcker sig är dock oklart. Vid en privatisering av offentlig verksamhet övergår regleringen av arbetstagares tystnadsplikt från offentliga till privata regler. Det finns då möjlighet att reglera yttrandefriheten via anställningsavtal, genom att ge riktlinjer i kollektivavtal, vilket Svenska Kyrkan valde att göra då den blev ett privat rättssubjekt år 2000. Ett tredje alternativ finns i Ds 2001:9 ''Yttrandefrihet för privatanställda'', där förslaget är att en lag skall inrättas. Lagen föreslås ge en bibehållen yttrandefrihet med stöd av grundlag till arbetstagare i offentlig verksamhet som privatiserats. De föreligger en skillnad i yttrandefrihet, beroende på om arbetstagaren arbetar i privat eller i offentlig verksamhet. Den stora skillnaden utgörs av det förbud mot efterforskning som åligger offentliga arbetsgivare. Det finns inget som hindrar att parterna avtalar om en utsträckt yttrandefrihet, i anställningsavtalet eller i kollektivavtal. Det har dock endast skett vid ett fåtal tillfällen. En lagreglering av tystnadsplikten för arbetstagare i offentlig verksamhet som privatiserats, i enlighet med förslaget i Ds 2001:9 är ett tredje alternativ. Förslaget är ingen bra lösning. Det kommer att innebära en omfattande bevisbörda för den arbetstagare som har fått sin yttrandefrihet kränkt.}},
author = {{Barrdahl, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tystnadsplikt för arbetstagare i offentliga företag som har privatiserats}},
year = {{2002}},
}