Advanced

Den svenska Arbetsdomstolen i ljuset av tvistelösningsmodeller i Danmark

Bastin, Marie (2006)
Department of Law
Abstract
Den svenska Arbetsdomstolen har debatterats och ifrågasatts under nästan hela sin existens. Debatten kring domstolen har främst rört de domare som nomineras av arbetsmarknadens organisationer. Kritikerna menar att dessa kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten genom att intresseledamöterna har så starka band till de organisationer som nominerat dem att de inte kan förhålla sig helt organisationsneutrala i sitt dömande. Arbetsdomstolens försvarare menar istället att något sådant problem inte föreligger. Intresseledamöterna är självständiga domare och går inte i någons band. De tillför domstolen kunnande och auktoritet. Arbetsdomstolen instiftades för att slita tvister om kollektivavtal och har alltid varit en parternas domstol. Senare har... (More)
Den svenska Arbetsdomstolen har debatterats och ifrågasatts under nästan hela sin existens. Debatten kring domstolen har främst rört de domare som nomineras av arbetsmarknadens organisationer. Kritikerna menar att dessa kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten genom att intresseledamöterna har så starka band till de organisationer som nominerat dem att de inte kan förhålla sig helt organisationsneutrala i sitt dömande. Arbetsdomstolens försvarare menar istället att något sådant problem inte föreligger. Intresseledamöterna är självständiga domare och går inte i någons band. De tillför domstolen kunnande och auktoritet. Arbetsdomstolen instiftades för att slita tvister om kollektivavtal och har alltid varit en parternas domstol. Senare har domstolens jurisdiktion utökats och den handhar nu ett större antal arbetstvister, och även sådana där individuella arbetstagare och arbetsgivare och inte bara organisationer är part. Domstolen har alltså inte samma roll som den hade vid dess instiftande. Trots detta är reglerna om dess sammansättning i stort sett oförändrade. Europakonventionen som gäller som svensk lag uppställer krav på att medborgare skall garanteras en rättvis rättegång inför en opartisk och oavhängig domstol. Arbetsdomstolen har prövats för brott mot konventionen i Europadomstolen. I fallet Kellerman från 2004 friades domstolen av en oenig domstol. Kritiken har dock inte tystnat utan efter domens avkunnande. En livlig debatt om Arbetsdomstolen förs fortfarande i den juridiska litteraturen. Danmark har många likheter med Sverige vad gäller arbetsmarknadens uppbyggnad, som i mångt och mycket är kollektiv. Organisationsgraden är till och med något högre än i Sverige. Även Danmark har en specialdomstol för arbetsrättslig tvistelösning. Regleringen kring denna reviderades nyligen för att garantera att Europakonventionen, som även gäller som dansk lag, efterlevs. Det är numera möjligt att i den danska Arbejdsretten avgöra mål helt utan medverkan av intresseledamöterna. Enligt min mening visar Danmark att det är fullt möjligt att fortsatt ha en specialdomstol på arbetsrättens område som tar hänsyn till arbetsrättens speciella natur, men samtidigt garanterar den rätt till rättvis rättegång som ges oss genom Europakonventionen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bastin, Marie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1556030
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556030,
  abstract     = {Den svenska Arbetsdomstolen har debatterats och ifrågasatts under nästan hela sin existens. Debatten kring domstolen har främst rört de domare som nomineras av arbetsmarknadens organisationer. Kritikerna menar att dessa kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten genom att intresseledamöterna har så starka band till de organisationer som nominerat dem att de inte kan förhålla sig helt organisationsneutrala i sitt dömande. Arbetsdomstolens försvarare menar istället att något sådant problem inte föreligger. Intresseledamöterna är självständiga domare och går inte i någons band. De tillför domstolen kunnande och auktoritet. Arbetsdomstolen instiftades för att slita tvister om kollektivavtal och har alltid varit en parternas domstol. Senare har domstolens jurisdiktion utökats och den handhar nu ett större antal arbetstvister, och även sådana där individuella arbetstagare och arbetsgivare och inte bara organisationer är part. Domstolen har alltså inte samma roll som den hade vid dess instiftande. Trots detta är reglerna om dess sammansättning i stort sett oförändrade. Europakonventionen som gäller som svensk lag uppställer krav på att medborgare skall garanteras en rättvis rättegång inför en opartisk och oavhängig domstol. Arbetsdomstolen har prövats för brott mot konventionen i Europadomstolen. I fallet Kellerman från 2004 friades domstolen av en oenig domstol. Kritiken har dock inte tystnat utan efter domens avkunnande. En livlig debatt om Arbetsdomstolen förs fortfarande i den juridiska litteraturen. Danmark har många likheter med Sverige vad gäller arbetsmarknadens uppbyggnad, som i mångt och mycket är kollektiv. Organisationsgraden är till och med något högre än i Sverige. Även Danmark har en specialdomstol för arbetsrättslig tvistelösning. Regleringen kring denna reviderades nyligen för att garantera att Europakonventionen, som även gäller som dansk lag, efterlevs. Det är numera möjligt att i den danska Arbejdsretten avgöra mål helt utan medverkan av intresseledamöterna. Enligt min mening visar Danmark att det är fullt möjligt att fortsatt ha en specialdomstol på arbetsrättens område som tar hänsyn till arbetsrättens speciella natur, men samtidigt garanterar den rätt till rättvis rättegång som ges oss genom Europakonventionen.},
  author       = {Bastin, Marie},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den svenska Arbetsdomstolen i ljuset av tvistelösningsmodeller i Danmark},
  year         = {2006},
}