Advanced

Otillbörlig marknadsföring av annans varumärke

Behdjou Arshi, Kamelia (2003)
Department of Law
Abstract
Ett varumärke har olika funktioner som till viss del skyddas av både den känneteckensrättsliga lagstiftningen och marknadsföringslagen (MFL). Härvid brukar det talas om att ett varumärke har en särskiljnings-, ursprungs-, garanti- och reklamfunktion. Funktionerna är av central betydelse vid bedömningen av huruvida ett varumärke är vilseledande både enligt varumärkeslagen (VML) och MFL. Att otillbörligen åberopa sig på annans varumärke kan vara förbjudet enligt MFL och VML. I varumärkesrätten är utgångspunkten om det föreligger någon olovlig känneteckensanvändning och detta får man söka i förväxlingsreglerna. MFL innehåller vissa bestämmelser som reglerar vilseledande marknadsföring i form av bl.a. renommésnyltning, vilseledande om... (More)
Ett varumärke har olika funktioner som till viss del skyddas av både den känneteckensrättsliga lagstiftningen och marknadsföringslagen (MFL). Härvid brukar det talas om att ett varumärke har en särskiljnings-, ursprungs-, garanti- och reklamfunktion. Funktionerna är av central betydelse vid bedömningen av huruvida ett varumärke är vilseledande både enligt varumärkeslagen (VML) och MFL. Att otillbörligen åberopa sig på annans varumärke kan vara förbjudet enligt MFL och VML. I varumärkesrätten är utgångspunkten om det föreligger någon olovlig känneteckensanvändning och detta får man söka i förväxlingsreglerna. MFL innehåller vissa bestämmelser som reglerar vilseledande marknadsföring i form av bl.a. renommésnyltning, vilseledande om kommersiellt ursprung, efterbildningar och jämförelser i reklam. MD:s praxis är här av central betydelse. MFL kan utgöra ett komplement till känneteckensrätten även om det inte skall råda något samspel mellan regelverken. Vid bedömningen av om kännetecknet är vilseledande står MFL fri i förhållande till känneteckenrättens systematik och skyddsförutsättningar. I Sverige har man tidigare haft den uppfattningen att den immaterialrättsliga ensamrättslagstiftningen skulle vara exklusiv. I och med den utveckling som har skett genom rättspraxis har detta synsätt kommit att ändras, även om utgångspunkten fortfarande är att det normalt är tillåtet att efterbilda immaterialrättsligt oskyddade kännetecken och prestationer. Sanktionsmässigt finns det viss diskrepans mellan regelverken, men möjligheten att få ett snabbt slut på ett eventuellt intrång eller olovlig marknadsföring finns i båda lagstiftningarna genom förbudsregler som ofta förenas med vite och genom möjligheterna att få till stånd ett interimistiskt förbud. Det finns vissa grundläggande skillnader mellan regelverken. VML är en ensamrättslagstiftning som primärt har att tillgodose den enskilde rättsinnehavarens intressen medan MFL har att tillgodose både den enskildes och allmänhetens intressen. Regelverken är också uppbyggda på olika sett. MFL har en bred generalklausul som gör att skyddsomfånget blir större. Det ger också större utrymme för MD:s praxis som kan vara flexibel och ibland även ha överraskande utfall. VML har en klarare reglering med tydliga kriterier både vad avser skyddsomfattningen och skyddsförutsättningarna. Den ger då en bättre förutsägbarhet om vad som kan omfattas av lagstiftningen och vad som kan falla utanför. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Behdjou Arshi, Kamelia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1556048
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556048,
  abstract     = {Ett varumärke har olika funktioner som till viss del skyddas av både den känneteckensrättsliga lagstiftningen och marknadsföringslagen (MFL). Härvid brukar det talas om att ett varumärke har en särskiljnings-, ursprungs-, garanti- och reklamfunktion. Funktionerna är av central betydelse vid bedömningen av huruvida ett varumärke är vilseledande både enligt varumärkeslagen (VML) och MFL. Att otillbörligen åberopa sig på annans varumärke kan vara förbjudet enligt MFL och VML. I varumärkesrätten är utgångspunkten om det föreligger någon olovlig känneteckensanvändning och detta får man söka i förväxlingsreglerna. MFL innehåller vissa bestämmelser som reglerar vilseledande marknadsföring i form av bl.a. renommésnyltning, vilseledande om kommersiellt ursprung, efterbildningar och jämförelser i reklam. MD:s praxis är här av central betydelse. MFL kan utgöra ett komplement till känneteckensrätten även om det inte skall råda något samspel mellan regelverken. Vid bedömningen av om kännetecknet är vilseledande står MFL fri i förhållande till känneteckenrättens systematik och skyddsförutsättningar. I Sverige har man tidigare haft den uppfattningen att den immaterialrättsliga ensamrättslagstiftningen skulle vara exklusiv. I och med den utveckling som har skett genom rättspraxis har detta synsätt kommit att ändras, även om utgångspunkten fortfarande är att det normalt är tillåtet att efterbilda immaterialrättsligt oskyddade kännetecken och prestationer. Sanktionsmässigt finns det viss diskrepans mellan regelverken, men möjligheten att få ett snabbt slut på ett eventuellt intrång eller olovlig marknadsföring finns i båda lagstiftningarna genom förbudsregler som ofta förenas med vite och genom möjligheterna att få till stånd ett interimistiskt förbud. Det finns vissa grundläggande skillnader mellan regelverken. VML är en ensamrättslagstiftning som primärt har att tillgodose den enskilde rättsinnehavarens intressen medan MFL har att tillgodose både den enskildes och allmänhetens intressen. Regelverken är också uppbyggda på olika sett. MFL har en bred generalklausul som gör att skyddsomfånget blir större. Det ger också större utrymme för MD:s praxis som kan vara flexibel och ibland även ha överraskande utfall. VML har en klarare reglering med tydliga kriterier både vad avser skyddsomfattningen och skyddsförutsättningarna. Den ger då en bättre förutsägbarhet om vad som kan omfattas av lagstiftningen och vad som kan falla utanför.},
  author       = {Behdjou Arshi, Kamelia},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Otillbörlig marknadsföring av annans varumärke},
  year         = {2003},
}