Det föreslagna Tjänstedirektivet och låglönekonkurrens
(2005)Department of Law
- Abstract
- Syftet med mitt arbete har varit att utreda vilken effekt det föreslagna tjänstedirektivet skulle kunna få för låglönekonkurrensen i förhållande till den svenska arbetsrättsmodellen. Detta låter inte sig göras utan att först utreda dagens rättsläge, och jag har valt att göra detta i förhållande till det pågående Vaxholmsmålet. Grundläggande för hur effekten av hur tjänstedirektivet ska bedömas är hur nuvarande rättsläge är beskaffat. Den centrala EG-rättsliga bestämmelsen är artikel 49 EG och utstationeringsdirektivet som enligt min uppfattning preciserar denna artikels innebörd avseende låglönekonkurrens. Kritiken som hörts mot förslaget till tjänstedirektiv måste anses gälla även idag, men då i förhållande till utstationeringsdirektivet... (More)
- Syftet med mitt arbete har varit att utreda vilken effekt det föreslagna tjänstedirektivet skulle kunna få för låglönekonkurrensen i förhållande till den svenska arbetsrättsmodellen. Detta låter inte sig göras utan att först utreda dagens rättsläge, och jag har valt att göra detta i förhållande till det pågående Vaxholmsmålet. Grundläggande för hur effekten av hur tjänstedirektivet ska bedömas är hur nuvarande rättsläge är beskaffat. Den centrala EG-rättsliga bestämmelsen är artikel 49 EG och utstationeringsdirektivet som enligt min uppfattning preciserar denna artikels innebörd avseende låglönekonkurrens. Kritiken som hörts mot förslaget till tjänstedirektiv måste anses gälla även idag, men då i förhållande till utstationeringsdirektivet och följderna av fallet Rush Portuguesa och den osäkerhet som finns kring det gällande rättsläget. I uppsatsen beskriver jag ett av flera möjliga svarsalternativ. Detta förutsätter dock att jag har rätt i samtliga de slutsatser angående de förutsättningar jag bedömt som viktiga. Skulle jag ha fel i en enda av mina slutsatser faller hela resonemanget och den slutliga effekten skulle komma att bedömas på ett helt annat sätt. Utifrån min studie har jag kommit fram till att enda säkra slutsatsen om tjänstedirektivets påverkan på den svenska arbetsrättsmodellen är att en medlemsstat inte längre kommer att äga rätten att kräva att anställningsrelaterade handlingar ska bevaras på plats. I övrigt beror tjänstedirektivets inverkan på den svenska arbetsmarknaden helt på vem som gjort en riktig tolkning av gällande rätt idag. Slutligen delar jag Bernitz uppfattning att den svenska obenägenheten att fatta positiva beslut om att inhämta förhandsavgörande är olycklig. Bernitz menar att genom att EG-domstolen inte tillförs tillräcklig kännedom om nordisk rätt missar Sverige därigenom sin möjlighet att påverka rättsutvecklingen. Bernitz avslutar artikeln med ''förhoppningsvis besinnar svenska domstolar detta och förstår att genom att begära förhandsavgörande för man fram nordisk rättskultur och våra rättspolitiska problem i det europeiska ljuset och förbättrar våra påverkansmöjligheter''. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556051
- author
- Behrens, Birgitta
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1556051
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556051,
abstract = {{Syftet med mitt arbete har varit att utreda vilken effekt det föreslagna tjänstedirektivet skulle kunna få för låglönekonkurrensen i förhållande till den svenska arbetsrättsmodellen. Detta låter inte sig göras utan att först utreda dagens rättsläge, och jag har valt att göra detta i förhållande till det pågående Vaxholmsmålet. Grundläggande för hur effekten av hur tjänstedirektivet ska bedömas är hur nuvarande rättsläge är beskaffat. Den centrala EG-rättsliga bestämmelsen är artikel 49 EG och utstationeringsdirektivet som enligt min uppfattning preciserar denna artikels innebörd avseende låglönekonkurrens. Kritiken som hörts mot förslaget till tjänstedirektiv måste anses gälla även idag, men då i förhållande till utstationeringsdirektivet och följderna av fallet Rush Portuguesa och den osäkerhet som finns kring det gällande rättsläget. I uppsatsen beskriver jag ett av flera möjliga svarsalternativ. Detta förutsätter dock att jag har rätt i samtliga de slutsatser angående de förutsättningar jag bedömt som viktiga. Skulle jag ha fel i en enda av mina slutsatser faller hela resonemanget och den slutliga effekten skulle komma att bedömas på ett helt annat sätt. Utifrån min studie har jag kommit fram till att enda säkra slutsatsen om tjänstedirektivets påverkan på den svenska arbetsrättsmodellen är att en medlemsstat inte längre kommer att äga rätten att kräva att anställningsrelaterade handlingar ska bevaras på plats. I övrigt beror tjänstedirektivets inverkan på den svenska arbetsmarknaden helt på vem som gjort en riktig tolkning av gällande rätt idag. Slutligen delar jag Bernitz uppfattning att den svenska obenägenheten att fatta positiva beslut om att inhämta förhandsavgörande är olycklig. Bernitz menar att genom att EG-domstolen inte tillförs tillräcklig kännedom om nordisk rätt missar Sverige därigenom sin möjlighet att påverka rättsutvecklingen. Bernitz avslutar artikeln med ''förhoppningsvis besinnar svenska domstolar detta och förstår att genom att begära förhandsavgörande för man fram nordisk rättskultur och våra rättspolitiska problem i det europeiska ljuset och förbättrar våra påverkansmöjligheter''.}},
author = {{Behrens, Birgitta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det föreslagna Tjänstedirektivet och låglönekonkurrens}},
year = {{2005}},
}