Advanced

Väsentligen Negativ Förändring - En studie av MAC-klausuler

Benninge, Christoffer (2008)
Department of Law
Abstract
MAC-klausuler används ofta för att reglera risken för oförutsedda händelser från tiden då ett offentligt uppköpserbjudande lämnas tills affären är avslutad. Dessa är oprövade i Sverige men det finns utländska avgöranden som visat hur en bedömning kan arta sig. Den svenska regleringen för offentliga uppköpserbjudanden har sin grund i ett EU-direktiv som i sin tur är baserat på de engelska reglerna i City Code on Mergers and Takeovers. I Sverige implementerades direktivet genom en blandning av självreglering och lag. Det stadgades att börser var tvungna att utforma takeover-regler som uppfyllde direktivets krav. Stockholmsbörsens regler på området tillåter fullföljande villkor men kräver att dessa skall vara objektivt verifierbara. Vidare... (More)
MAC-klausuler används ofta för att reglera risken för oförutsedda händelser från tiden då ett offentligt uppköpserbjudande lämnas tills affären är avslutad. Dessa är oprövade i Sverige men det finns utländska avgöranden som visat hur en bedömning kan arta sig. Den svenska regleringen för offentliga uppköpserbjudanden har sin grund i ett EU-direktiv som i sin tur är baserat på de engelska reglerna i City Code on Mergers and Takeovers. I Sverige implementerades direktivet genom en blandning av självreglering och lag. Det stadgades att börser var tvungna att utforma takeover-regler som uppfyllde direktivets krav. Stockholmsbörsens regler på området tillåter fullföljande villkor men kräver att dessa skall vara objektivt verifierbara. Vidare måste en omständighet som åberopas vara av väsentlig betydelse för att budgivaren skall få dra tillbaka budet. De engelska reglerna är väldigt snarlika de svenska. The Panel on Mergers and Takeovers utgör ett fristående organ som enligt delegering i lag prövar huruvida bolag uppfyller reglerna i the City Code on Mergers and Takeovers. Ett fall från panelen där en MAC-klausul åberopats, Tempus fallet, visade att budgivaren har bevisbördan för att en väsentligen negativ händelse inträffat. Denna händelse är tvungen att vara specifik, oväntad och väsentlig. Det kunde inte visas att affären hade påverkats så pass mycket av omständigheterna att MAC-klausulen kunde rättfärdiga ett åberopande. Panelen såg särskilt till vilka långtidseffekter som kunde väntas. En omständighet som endast påverkade målbolaget på kortare sikt kunde inte uppfylla kravet på väsentlighet för en långtidsinvesterare. I USA faller regleringen under kontraktsrätten och prövas av domstol. I fallet IBP v Tyson gällde frågan huruvida Tyson kunde dra tillbaka sitt bud då vissa problem uppstått rörande ett av IBPs dotterbolag samt att vädret gjort att både Tysons och IBPs verksamheter inte presterat som förväntat. Domstolen tolkade avtalet efter de syften som parterna haft. Vikt lades vid pressmeddelanden från Tysons sida och hur ofta de inhämtat rapporter från IBP. Rätten fann att Tyson inte hade rätt att dra tillbaka budet, även här sågs mycket till tidsperspektivet. Tyson ålades att fullfölja budet. Bedömningarna i fallen var relativt lika och detta beror förmodligen på att domstolarna utgått från att bedöma väsentlighet affärsmässigt. Det är troligt att även en svensk bedömning hade sett liknande ut. De diskussioner som följde på båda fallen uttryckte att besluten satte mer press på budgivare eftersom väsentlighetskravet sattes väldigt högt. Fortsättningsvis skulle budgivare bli tvungna att utforma mer specifika klausuler och lägga mer vikt på due diligence-undersökningar. Det höga väsentlighetskravet är försvarbart utifrån de skyddssyften som uttrycks i EU-direktivet. Marknaden skall inte kunna otillbörligen påverkas och det kan föreligga en risk för detta ifall budgivare alltför lättvindigt kan kunnat dra tillbaka sitt bud. Bud hade kunnat användas som strategiska vapen mot konkurrenterna. Detta lägger mer press på budgivaren att genomföra en noggrann due diligence-undersökning och utforma sina fullföljande villkor utefter de risker som framkommit. Valet av sanktion mot den budgivare som försöker frångå budet är av stor vikt. Ekonomisk teori understryker vikten av att använda balanserade skadestånd för att undvika att ge endera parten en otillbörlig fördel och därmed störa marknaden. Möjligheter att ålägga en budgivare att fullgöra budet kan försvaras utifrån rättsekonomisk teori eftersom skadestånd i sig blir väldigt svårt att uppmäta korrekt. Vidare kan fullgörelse skydda marknaden då alla aktörer vet vad som är att vänta. Slutligen låter sig inte en bedömning av väsentligheten göras lätt. I båda rättsfallen har helhetsbedömningar varit det rådande med särskilt fokus på tidsperspektivet. En stor studie av företagsförvärv har visat att synergieffekterna är det vanligaste motivet till förvärv och detta bör öppna upp för att ta in detta i bedömningen. En helhetsbedömning är det rimligaste eftersom förvärvens omständigheter skiljer sig så pass mycket att en precisering av bedömningen vore omöjlig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Benninge, Christoffer
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1556120
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556120,
  abstract     = {MAC-klausuler används ofta för att reglera risken för oförutsedda händelser från tiden då ett offentligt uppköpserbjudande lämnas tills affären är avslutad. Dessa är oprövade i Sverige men det finns utländska avgöranden som visat hur en bedömning kan arta sig. Den svenska regleringen för offentliga uppköpserbjudanden har sin grund i ett EU-direktiv som i sin tur är baserat på de engelska reglerna i City Code on Mergers and Takeovers. I Sverige implementerades direktivet genom en blandning av självreglering och lag. Det stadgades att börser var tvungna att utforma takeover-regler som uppfyllde direktivets krav. Stockholmsbörsens regler på området tillåter fullföljande villkor men kräver att dessa skall vara objektivt verifierbara. Vidare måste en omständighet som åberopas vara av väsentlig betydelse för att budgivaren skall få dra tillbaka budet. De engelska reglerna är väldigt snarlika de svenska. The Panel on Mergers and Takeovers utgör ett fristående organ som enligt delegering i lag prövar huruvida bolag uppfyller reglerna i the City Code on Mergers and Takeovers. Ett fall från panelen där en MAC-klausul åberopats, Tempus fallet, visade att budgivaren har bevisbördan för att en väsentligen negativ händelse inträffat. Denna händelse är tvungen att vara specifik, oväntad och väsentlig. Det kunde inte visas att affären hade påverkats så pass mycket av omständigheterna att MAC-klausulen kunde rättfärdiga ett åberopande. Panelen såg särskilt till vilka långtidseffekter som kunde väntas. En omständighet som endast påverkade målbolaget på kortare sikt kunde inte uppfylla kravet på väsentlighet för en långtidsinvesterare. I USA faller regleringen under kontraktsrätten och prövas av domstol. I fallet IBP v Tyson gällde frågan huruvida Tyson kunde dra tillbaka sitt bud då vissa problem uppstått rörande ett av IBPs dotterbolag samt att vädret gjort att både Tysons och IBPs verksamheter inte presterat som förväntat. Domstolen tolkade avtalet efter de syften som parterna haft. Vikt lades vid pressmeddelanden från Tysons sida och hur ofta de inhämtat rapporter från IBP. Rätten fann att Tyson inte hade rätt att dra tillbaka budet, även här sågs mycket till tidsperspektivet. Tyson ålades att fullfölja budet. Bedömningarna i fallen var relativt lika och detta beror förmodligen på att domstolarna utgått från att bedöma väsentlighet affärsmässigt. Det är troligt att även en svensk bedömning hade sett liknande ut. De diskussioner som följde på båda fallen uttryckte att besluten satte mer press på budgivare eftersom väsentlighetskravet sattes väldigt högt. Fortsättningsvis skulle budgivare bli tvungna att utforma mer specifika klausuler och lägga mer vikt på due diligence-undersökningar. Det höga väsentlighetskravet är försvarbart utifrån de skyddssyften som uttrycks i EU-direktivet. Marknaden skall inte kunna otillbörligen påverkas och det kan föreligga en risk för detta ifall budgivare alltför lättvindigt kan kunnat dra tillbaka sitt bud. Bud hade kunnat användas som strategiska vapen mot konkurrenterna. Detta lägger mer press på budgivaren att genomföra en noggrann due diligence-undersökning och utforma sina fullföljande villkor utefter de risker som framkommit. Valet av sanktion mot den budgivare som försöker frångå budet är av stor vikt. Ekonomisk teori understryker vikten av att använda balanserade skadestånd för att undvika att ge endera parten en otillbörlig fördel och därmed störa marknaden. Möjligheter att ålägga en budgivare att fullgöra budet kan försvaras utifrån rättsekonomisk teori eftersom skadestånd i sig blir väldigt svårt att uppmäta korrekt. Vidare kan fullgörelse skydda marknaden då alla aktörer vet vad som är att vänta. Slutligen låter sig inte en bedömning av väsentligheten göras lätt. I båda rättsfallen har helhetsbedömningar varit det rådande med särskilt fokus på tidsperspektivet. En stor studie av företagsförvärv har visat att synergieffekterna är det vanligaste motivet till förvärv och detta bör öppna upp för att ta in detta i bedömningen. En helhetsbedömning är det rimligaste eftersom förvärvens omständigheter skiljer sig så pass mycket att en precisering av bedömningen vore omöjlig.},
  author       = {Benninge, Christoffer},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Väsentligen Negativ Förändring - En studie av MAC-klausuler},
  year         = {2008},
}