När den skadelidande är den skyldige
(2008)Department of Law
- Abstract
- En lika intressant som självkar aspekt av skadeståndsrätten är att alla har rätt att kräva skadestånd då de, till exempel, drabbas av en personskada vållad, uppsåtligen eller genom oaktsamhet, av annan. Att detta även gäller personer som uppträtt så hotfullt eller så provocerande att de själv blivit offer för misshandel eller brottslingar som skadats vid utövandet av den brottsliga gärningen väcker många gånger heta känslor och debatt. Denna uppsats behandlar effekterna, ur ett ersättningsrättsligt perspektiv, av att en skadelidande agerat klandervärt vid skadetillfället. Skadeståndsrätten har rötter långt tillbaka i Sveriges historia och syftet bakom den har skiftat under århundradenas gång. Till en början präglades skadeståndet av en mer... (More)
- En lika intressant som självkar aspekt av skadeståndsrätten är att alla har rätt att kräva skadestånd då de, till exempel, drabbas av en personskada vållad, uppsåtligen eller genom oaktsamhet, av annan. Att detta även gäller personer som uppträtt så hotfullt eller så provocerande att de själv blivit offer för misshandel eller brottslingar som skadats vid utövandet av den brottsliga gärningen väcker många gånger heta känslor och debatt. Denna uppsats behandlar effekterna, ur ett ersättningsrättsligt perspektiv, av att en skadelidande agerat klandervärt vid skadetillfället. Skadeståndsrätten har rötter långt tillbaka i Sveriges historia och syftet bakom den har skiftat under århundradenas gång. Till en början präglades skadeståndet av en mer straffrättslig karaktär men under utvecklingen som följde, speciellt under senare delen av 1900-talet, kom den reparativa effekten av skadeståndsrätten istället att komma i förgrunden. Beroende på ur vilket perspektiv skadeståndsrätten betraktas framträder syftena i olika grad. Från den skadelidandes sida sett är just reparationen det allra viktigaste medan den preventiva samt kostnadsplacerande effekten kan anses viktiga ur samhällssynpunkt. En allvarlig personskada kan många gånger leda till förödande sociala och ekonomiska konsekvenser för den drabbade. Av denna anledning anses just personskadorna vara extra skyddsvärda inom skadeståndsrätten. Förutom det omfattande samhälleliga skyddsnät som finns tillgängligt för att lindra skadeverkningarna kan den som drabbats av en skada vållad av annan även kräva skadestånda. Skadeståndet syftar då till att, i så stor utsträckning som möjligt, ställa den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan aldrig ägt rum. Många gånger täcks även skadevållaren eller den skadelidande av någon form av försäkring vilken täcker hela eller delar av skadan. Om skadevållaren saknar medel att betala ett skadestånd med och försäkring saknas alternativt inte täcker skadan kan den skadelidande, som en sista utväg, söka den statligt finansierade brottsskadeersättningen. Ersättningssystemet vid personskador är omfattande men en skadelidande som agerat klandervärt vid skadetillfället har vissa ersättningsrättsliga konsekvenser att vänta. Domstolarna, försäkringsbolagen samt Brottsoffermyndigheten har alla möjlighet att sätta ner eller jämka ersättning till den skadelidande under vissa förutsättningar. Domstolarnas möjligheter till jämkning är relativt små men då ersättningen till den skadelidande ofta utbetalas av försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten, som har större möjlighet att ta den skadelidandes beteende i beaktande, anser jag att tillfredställande resultat uppnås, utan att rättssäkerheten sätts på spel. Slutsatsen som dras i uppsatsen är således den att det som till en början kan te sig fel och orättvist har kommit att reglera sig själv genom det komplexa ersättningssystem som skadeståndsrätten utgör en del av. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556159
- author
- Berglund, Cecilia
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556159
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556159,
abstract = {{En lika intressant som självkar aspekt av skadeståndsrätten är att alla har rätt att kräva skadestånd då de, till exempel, drabbas av en personskada vållad, uppsåtligen eller genom oaktsamhet, av annan. Att detta även gäller personer som uppträtt så hotfullt eller så provocerande att de själv blivit offer för misshandel eller brottslingar som skadats vid utövandet av den brottsliga gärningen väcker många gånger heta känslor och debatt. Denna uppsats behandlar effekterna, ur ett ersättningsrättsligt perspektiv, av att en skadelidande agerat klandervärt vid skadetillfället. Skadeståndsrätten har rötter långt tillbaka i Sveriges historia och syftet bakom den har skiftat under århundradenas gång. Till en början präglades skadeståndet av en mer straffrättslig karaktär men under utvecklingen som följde, speciellt under senare delen av 1900-talet, kom den reparativa effekten av skadeståndsrätten istället att komma i förgrunden. Beroende på ur vilket perspektiv skadeståndsrätten betraktas framträder syftena i olika grad. Från den skadelidandes sida sett är just reparationen det allra viktigaste medan den preventiva samt kostnadsplacerande effekten kan anses viktiga ur samhällssynpunkt. En allvarlig personskada kan många gånger leda till förödande sociala och ekonomiska konsekvenser för den drabbade. Av denna anledning anses just personskadorna vara extra skyddsvärda inom skadeståndsrätten. Förutom det omfattande samhälleliga skyddsnät som finns tillgängligt för att lindra skadeverkningarna kan den som drabbats av en skada vållad av annan även kräva skadestånda. Skadeståndet syftar då till att, i så stor utsträckning som möjligt, ställa den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan aldrig ägt rum. Många gånger täcks även skadevållaren eller den skadelidande av någon form av försäkring vilken täcker hela eller delar av skadan. Om skadevållaren saknar medel att betala ett skadestånd med och försäkring saknas alternativt inte täcker skadan kan den skadelidande, som en sista utväg, söka den statligt finansierade brottsskadeersättningen. Ersättningssystemet vid personskador är omfattande men en skadelidande som agerat klandervärt vid skadetillfället har vissa ersättningsrättsliga konsekvenser att vänta. Domstolarna, försäkringsbolagen samt Brottsoffermyndigheten har alla möjlighet att sätta ner eller jämka ersättning till den skadelidande under vissa förutsättningar. Domstolarnas möjligheter till jämkning är relativt små men då ersättningen till den skadelidande ofta utbetalas av försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten, som har större möjlighet att ta den skadelidandes beteende i beaktande, anser jag att tillfredställande resultat uppnås, utan att rättssäkerheten sätts på spel. Slutsatsen som dras i uppsatsen är således den att det som till en början kan te sig fel och orättvist har kommit att reglera sig själv genom det komplexa ersättningssystem som skadeståndsrätten utgör en del av.}},
author = {{Berglund, Cecilia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När den skadelidande är den skyldige}},
year = {{2008}},
}