De svenska koncernbidragsreglernas tillämpning i svensk praxis och EG-domstolens praxis
(2001)Department of Law
- Abstract
- Koncernbidragsreglerna i svensk skattelagstiftning syftar till att skapa möjligheter till förlustutjämning mellan bolag i koncerner. Avsikten är att det inte skall vara mindre förmånligt att driva verksamhet i flera bolag än i ett bolag. Ett svenskt moderbolag som lämnar koncernbidrag till sitt svenska dotterbolag medges avdrag för bidraget och dotterbolaget skall ta upp bidraget till beskattning. En förutsättning är att både det givande och det mottagande bolaget är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige. Enligt koncernbidragsreglernas ordalydelse kan koncernbidrag endast lämnas mellan och genom svenska bolag i svenska koncerner. I Regeringsrättens praxis har emellertid fastslagits att utländska bolag i koncernstrukturen inte... (More)
- Koncernbidragsreglerna i svensk skattelagstiftning syftar till att skapa möjligheter till förlustutjämning mellan bolag i koncerner. Avsikten är att det inte skall vara mindre förmånligt att driva verksamhet i flera bolag än i ett bolag. Ett svenskt moderbolag som lämnar koncernbidrag till sitt svenska dotterbolag medges avdrag för bidraget och dotterbolaget skall ta upp bidraget till beskattning. En förutsättning är att både det givande och det mottagande bolaget är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige. Enligt koncernbidragsreglernas ordalydelse kan koncernbidrag endast lämnas mellan och genom svenska bolag i svenska koncerner. I Regeringsrättens praxis har emellertid fastslagits att utländska bolag i koncernstrukturen inte hindrar att koncernbidrag lämnas mellan svenska bolag. Regeringsrätten finner stöd för denna sin uppfattning i dubbelbeskattningsavtalens diskrimineringsförbud. Vid en prövning i EG-domstolen 1999 av de svenska koncernbidragsreglerna fann EG-domstolen att reglerna strider mot EG-fördragets artikel 43 om fri etablering. Anledningen är att enligt reglernas ordalydelse kan de endast tillämpas i koncerner som uteslutande består av svenska bolag och att koncernbidrag är beroende av att bolagen har sitt säte i Sverige. EG-domstolen anser att de svenska koncernbidragsreglerna därmed utgör en restriktion i strid med artikel 43. Eftersom EG-rätten är överordnad medlemsstaternas nationella rättsordningar måste de svenska koncernbidragsreglerna anpassas till att stämma överens med EG-fördraget. Regeringen har därför i en proposition under år 2000 föreslagit en ändring av reglerna. Förslaget innebär att utländska bolag i koncerner med svenska bolag inte skall hindra möjligheten till koncernbidrag mellan svenska bolag. Förslaget innebär också att fasta driftsställen i Sverige skall jämställas med svenska dotterbolag vid tillämpning av koncernbidragsreglerna. Kravet enligt förslaget är att de utländska bolagen är etablerade i ett land som omfattas av EES-avtalet och att fasta driftställen ägs av ett bolag i ett av dessa länder. Enligt förslaget uppställs fortfarande krav på att de givande och mottagande bolagen av koncernbidrag är etablerade i Sverige. Eftersom EG-domstolen i sin praxis har fastslagit att koncernbidrag inte får göras beroende av i vilket medlemsland bolag har sitt säte borde koncernbidragsreglerna trots regeringens proposition fortfarande anses strida mot EG-fördragets artikel 43. Frågan om koncernbidrag kan lämnas till bolag i andra länder än Sverige har emellertid aldrig prövats av EG-domstolen. Det är därmed oklart om koncernbidragsreglerna fortfarande utgör en otillåten restriktion eller om Sverige kan medges nationellt undantag med hänvisning till skattesystemets inre sammanhang på grund av koncernbidragsreglernas konstruktion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556213
- author
- Bernbo, Linda
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1556213
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556213,
abstract = {{Koncernbidragsreglerna i svensk skattelagstiftning syftar till att skapa möjligheter till förlustutjämning mellan bolag i koncerner. Avsikten är att det inte skall vara mindre förmånligt att driva verksamhet i flera bolag än i ett bolag. Ett svenskt moderbolag som lämnar koncernbidrag till sitt svenska dotterbolag medges avdrag för bidraget och dotterbolaget skall ta upp bidraget till beskattning. En förutsättning är att både det givande och det mottagande bolaget är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige. Enligt koncernbidragsreglernas ordalydelse kan koncernbidrag endast lämnas mellan och genom svenska bolag i svenska koncerner. I Regeringsrättens praxis har emellertid fastslagits att utländska bolag i koncernstrukturen inte hindrar att koncernbidrag lämnas mellan svenska bolag. Regeringsrätten finner stöd för denna sin uppfattning i dubbelbeskattningsavtalens diskrimineringsförbud. Vid en prövning i EG-domstolen 1999 av de svenska koncernbidragsreglerna fann EG-domstolen att reglerna strider mot EG-fördragets artikel 43 om fri etablering. Anledningen är att enligt reglernas ordalydelse kan de endast tillämpas i koncerner som uteslutande består av svenska bolag och att koncernbidrag är beroende av att bolagen har sitt säte i Sverige. EG-domstolen anser att de svenska koncernbidragsreglerna därmed utgör en restriktion i strid med artikel 43. Eftersom EG-rätten är överordnad medlemsstaternas nationella rättsordningar måste de svenska koncernbidragsreglerna anpassas till att stämma överens med EG-fördraget. Regeringen har därför i en proposition under år 2000 föreslagit en ändring av reglerna. Förslaget innebär att utländska bolag i koncerner med svenska bolag inte skall hindra möjligheten till koncernbidrag mellan svenska bolag. Förslaget innebär också att fasta driftsställen i Sverige skall jämställas med svenska dotterbolag vid tillämpning av koncernbidragsreglerna. Kravet enligt förslaget är att de utländska bolagen är etablerade i ett land som omfattas av EES-avtalet och att fasta driftställen ägs av ett bolag i ett av dessa länder. Enligt förslaget uppställs fortfarande krav på att de givande och mottagande bolagen av koncernbidrag är etablerade i Sverige. Eftersom EG-domstolen i sin praxis har fastslagit att koncernbidrag inte får göras beroende av i vilket medlemsland bolag har sitt säte borde koncernbidragsreglerna trots regeringens proposition fortfarande anses strida mot EG-fördragets artikel 43. Frågan om koncernbidrag kan lämnas till bolag i andra länder än Sverige har emellertid aldrig prövats av EG-domstolen. Det är därmed oklart om koncernbidragsreglerna fortfarande utgör en otillåten restriktion eller om Sverige kan medges nationellt undantag med hänvisning till skattesystemets inre sammanhang på grund av koncernbidragsreglernas konstruktion.}},
author = {{Bernbo, Linda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{De svenska koncernbidragsreglernas tillämpning i svensk praxis och EG-domstolens praxis}},
year = {{2001}},
}