Förordning 1/2003 - Introduktionen av ett direkt tillämpligt undantag
(2003)Department of Law
- Abstract
- Sedan 1962 har tillämpningen av fördragets artiklar 81 och 82 i huvudsak styrts av en och samma förordning&semic rådets förordning 17/62. Skapandet och antagandet av förordningen skedde i en tid då gemenskapen bestod av sex medlemsstater med en sammanlagd befolkning om 170 miljoner. Idag, drygt 40 år senare, är det fortfarande samma regelverk som är ledande för tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler. 1999 inleddes genom antagandet av en vitbok ett reformarbete med utsikter om en ny tillämpningsförordning. Vitboken summerade de brister som erfarits under förordning 17/62 och erbjöd dessutom fem alternativ till reform. Ett år senare presenterades ett förordningsförslag som till stora delar byggde på ett av de koncept som presenterats... (More)
- Sedan 1962 har tillämpningen av fördragets artiklar 81 och 82 i huvudsak styrts av en och samma förordning&semic rådets förordning 17/62. Skapandet och antagandet av förordningen skedde i en tid då gemenskapen bestod av sex medlemsstater med en sammanlagd befolkning om 170 miljoner. Idag, drygt 40 år senare, är det fortfarande samma regelverk som är ledande för tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler. 1999 inleddes genom antagandet av en vitbok ett reformarbete med utsikter om en ny tillämpningsförordning. Vitboken summerade de brister som erfarits under förordning 17/62 och erbjöd dessutom fem alternativ till reform. Ett år senare presenterades ett förordningsförslag som till stora delar byggde på ett av de koncept som presenterats i vitboken. Förordningsförslaget bjöd på en mängd reformivriga komponenter varav introduktionen av ett direkt tillämpligt undantag blev en av de flitigast omdiskuterade. Efter två års beredning presenterades den slutliga förordningstexten. Det visade sig härmed att kommissionen, trots yttre påtryckningar och skarp kritik, fortsatt på den inslagna vägen. Genom förordningen realiserades såväl föreställningen om ett direkt tillämpligt undantag som det av vissa åstundade avskaffandet av notifieringsförfarandet. Den nya förordningen omkullkastar till stora delar gemenskapens tidigare hävdvunna tillämpningspraxis och kan därmed sägas utgöra en milstolpe för den europeiska konkurrenskulturen. Införandet av ett direkt tillämpligt undantag påverkar såväl rättstillämpare som företag. För de nationella rättstillämparna innebär legalundantaget en utökning av behörigheten att tillämpa fördragets art 81. För kommissionen blir verkningarna tydligast genom avskaffandet av notifieringsförfarandet. De europeiska företagen tvingas genom det direkt tillämpliga undantaget att i större utsträckning än tidigare förlita sig på egenhändigt utförda juridiska analyser och bedömningar. Vidare har den nya åskådningen av art 81 blåst nytt liv i debatten kring rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning. Den utökade behörigheten för de nationella rättstillämparna befaras öka risken för en divergerande rättstillämpning. Kommissionen har mot detta framfört att förordning 17/62 har tillämpats under en tillräckligt lång tid för att tydligt visa hur gemenskapens konkurrensregler skall tillämpas. I den föreliggande uppsatsen framställs den nya tillämpningsförordningen mot bakgrund av förordning 17/62. Framställningen görs med fokus på art 81 och behandlar således inte spörsmål relaterade till regleringen av dominerande ställning i art 82. Uppsatsens utredande del tar främst sikte på frågorna kring rättsäkerhet, ärendefördelning och vissa mer lagtekniskt orienterade problemställningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556234
- author
- Bertilson, Markus
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556234
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556234,
abstract = {{Sedan 1962 har tillämpningen av fördragets artiklar 81 och 82 i huvudsak styrts av en och samma förordning&semic rådets förordning 17/62. Skapandet och antagandet av förordningen skedde i en tid då gemenskapen bestod av sex medlemsstater med en sammanlagd befolkning om 170 miljoner. Idag, drygt 40 år senare, är det fortfarande samma regelverk som är ledande för tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler. 1999 inleddes genom antagandet av en vitbok ett reformarbete med utsikter om en ny tillämpningsförordning. Vitboken summerade de brister som erfarits under förordning 17/62 och erbjöd dessutom fem alternativ till reform. Ett år senare presenterades ett förordningsförslag som till stora delar byggde på ett av de koncept som presenterats i vitboken. Förordningsförslaget bjöd på en mängd reformivriga komponenter varav introduktionen av ett direkt tillämpligt undantag blev en av de flitigast omdiskuterade. Efter två års beredning presenterades den slutliga förordningstexten. Det visade sig härmed att kommissionen, trots yttre påtryckningar och skarp kritik, fortsatt på den inslagna vägen. Genom förordningen realiserades såväl föreställningen om ett direkt tillämpligt undantag som det av vissa åstundade avskaffandet av notifieringsförfarandet. Den nya förordningen omkullkastar till stora delar gemenskapens tidigare hävdvunna tillämpningspraxis och kan därmed sägas utgöra en milstolpe för den europeiska konkurrenskulturen. Införandet av ett direkt tillämpligt undantag påverkar såväl rättstillämpare som företag. För de nationella rättstillämparna innebär legalundantaget en utökning av behörigheten att tillämpa fördragets art 81. För kommissionen blir verkningarna tydligast genom avskaffandet av notifieringsförfarandet. De europeiska företagen tvingas genom det direkt tillämpliga undantaget att i större utsträckning än tidigare förlita sig på egenhändigt utförda juridiska analyser och bedömningar. Vidare har den nya åskådningen av art 81 blåst nytt liv i debatten kring rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning. Den utökade behörigheten för de nationella rättstillämparna befaras öka risken för en divergerande rättstillämpning. Kommissionen har mot detta framfört att förordning 17/62 har tillämpats under en tillräckligt lång tid för att tydligt visa hur gemenskapens konkurrensregler skall tillämpas. I den föreliggande uppsatsen framställs den nya tillämpningsförordningen mot bakgrund av förordning 17/62. Framställningen görs med fokus på art 81 och behandlar således inte spörsmål relaterade till regleringen av dominerande ställning i art 82. Uppsatsens utredande del tar främst sikte på frågorna kring rättsäkerhet, ärendefördelning och vissa mer lagtekniskt orienterade problemställningar.}},
author = {{Bertilson, Markus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förordning 1/2003 - Introduktionen av ett direkt tillämpligt undantag}},
year = {{2003}},
}