Vem skall vi nu följa? Om statlig styrning i utlänningsärenden
(2001)Department of Law
- Abstract
- Genom betänkandet SOU 1996:16 (NIPU-utredningen) föreslås en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. Syftet med den nya ordningen är att stärka rättssäkerheten i dessa ärenden. Införandet av domstolar i prövningen kommer att innebära att regeringens möjligheter att pröva enskilda ärenden för ledning av UtlL: s tillämpning försvinner. Istället får den statliga styrningen ske genom föreskrifter i förordningar. Behovet av styrning från statens sida har tidigare varit viktig i dessa ärenden då de ofta innebär avvägningar av politisk-ekonomisk karaktär. De senaste årens strävanden att renodla regeringens roll som normgivare istället för tillämpare skall på detta sätt även genomföras på utlänningsområdet. Utformningen av... (More)
- Genom betänkandet SOU 1996:16 (NIPU-utredningen) föreslås en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. Syftet med den nya ordningen är att stärka rättssäkerheten i dessa ärenden. Införandet av domstolar i prövningen kommer att innebära att regeringens möjligheter att pröva enskilda ärenden för ledning av UtlL: s tillämpning försvinner. Istället får den statliga styrningen ske genom föreskrifter i förordningar. Behovet av styrning från statens sida har tidigare varit viktig i dessa ärenden då de ofta innebär avvägningar av politisk-ekonomisk karaktär. De senaste årens strävanden att renodla regeringens roll som normgivare istället för tillämpare skall på detta sätt även genomföras på utlänningsområdet. Utformningen av instansordningen tycks vara valt mer av hänsyn för att passa förvaltningsreformens system än för att vara anpassat till utlänningsärendets speciella behov. Riksdagens behov av kontroll kommer att påverkas av den föreslagna ordningen. I och med att hanteringen av ärenden till stor del försvinner från regeringen är det inte i samma utsträckning konstitutionsutskottet som kommer att svara för kontrollen. I motsvarande grad blir riksdagens ombudsmäns granskning av förvaltningsmyndigheter och domstolar viktigare. Att kontrollera lämpligheten i domstolarnas hantering av utlänningsärenden kan komma att bli en viktig funktion. En granskning av ett urval av de ärenden som prövats av regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 3 och 4 UtlL visar på svårigheter med att förena sådana ärenden med den föreslagna ordningen. Stora inslag av lämplighetsbedömningar kan komma att krävas vilket traditionellt inte passar domstolsprövningen. Samtidigt är det osäkert om regeringens kvarvarande styrmedel, förordningsmakten, är lämpligt för frågor som tidigare hanterades genom regeringens prövning av enskilda ärenden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556246
- author
- Bexelius, Carl
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556246
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556246,
abstract = {{Genom betänkandet SOU 1996:16 (NIPU-utredningen) föreslås en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. Syftet med den nya ordningen är att stärka rättssäkerheten i dessa ärenden. Införandet av domstolar i prövningen kommer att innebära att regeringens möjligheter att pröva enskilda ärenden för ledning av UtlL: s tillämpning försvinner. Istället får den statliga styrningen ske genom föreskrifter i förordningar. Behovet av styrning från statens sida har tidigare varit viktig i dessa ärenden då de ofta innebär avvägningar av politisk-ekonomisk karaktär. De senaste årens strävanden att renodla regeringens roll som normgivare istället för tillämpare skall på detta sätt även genomföras på utlänningsområdet. Utformningen av instansordningen tycks vara valt mer av hänsyn för att passa förvaltningsreformens system än för att vara anpassat till utlänningsärendets speciella behov. Riksdagens behov av kontroll kommer att påverkas av den föreslagna ordningen. I och med att hanteringen av ärenden till stor del försvinner från regeringen är det inte i samma utsträckning konstitutionsutskottet som kommer att svara för kontrollen. I motsvarande grad blir riksdagens ombudsmäns granskning av förvaltningsmyndigheter och domstolar viktigare. Att kontrollera lämpligheten i domstolarnas hantering av utlänningsärenden kan komma att bli en viktig funktion. En granskning av ett urval av de ärenden som prövats av regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 3 och 4 UtlL visar på svårigheter med att förena sådana ärenden med den föreslagna ordningen. Stora inslag av lämplighetsbedömningar kan komma att krävas vilket traditionellt inte passar domstolsprövningen. Samtidigt är det osäkert om regeringens kvarvarande styrmedel, förordningsmakten, är lämpligt för frågor som tidigare hanterades genom regeringens prövning av enskilda ärenden.}},
author = {{Bexelius, Carl}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vem skall vi nu följa? Om statlig styrning i utlänningsärenden}},
year = {{2001}},
}