Battle of Forms
(2003)Department of Law
- Abstract
- ''The Battle of the Forms'' uppstår när två parter inleder ett avtalsförhållande men båda parter anser att deras respektive standardavtal, som skiljer sig beträffande ett eller flera villkor, skall gälla som avtalsinnehåll. Frågan blir då dels om avtal kommit till stånd samt, om avtal anses föreligga, vilka villkor som skall gälla mellan parterna. Många modeller har konstruerats för att avgöra vilket innehåll avtalet ska ha. Lösningsmodellerna bygger antingen på synsättet att ena partens villkor skall tillämpas på avtalet fullt ut eller att de villkor som överensstämmer skall tillämpas och övriga villkor skall bortses ifrån och ersättas. Till den första gruppen räknas ''shot''-lösningar där den part som hänvisat till sitt standardavtal... (More)
- ''The Battle of the Forms'' uppstår när två parter inleder ett avtalsförhållande men båda parter anser att deras respektive standardavtal, som skiljer sig beträffande ett eller flera villkor, skall gälla som avtalsinnehåll. Frågan blir då dels om avtal kommit till stånd samt, om avtal anses föreligga, vilka villkor som skall gälla mellan parterna. Många modeller har konstruerats för att avgöra vilket innehåll avtalet ska ha. Lösningsmodellerna bygger antingen på synsättet att ena partens villkor skall tillämpas på avtalet fullt ut eller att de villkor som överensstämmer skall tillämpas och övriga villkor skall bortses ifrån och ersättas. Till den första gruppen räknas ''shot''-lösningar där den part som hänvisat till sitt standardavtal först, vid ''first shot'', respektive sist, vid ''last shot'', får sina villkor i sin helhet tillämpade på avtalet. Även ''the preformance rule'' där den person som konkludent accepterat avtalet får finna sig i att motpartens villkor blir gällande räknas in till denna kategori. Den andra sortens lösning representeras av klausulupplösande ''knock-out''-doktrin där villkor som är motstridiga bortses ifrån. Den lucka som då uppstår måste fyllas ut och då företrädesvis av dispositiv rätt. I den svenska rätten regleras oren accept i avtalslagens sjätte paragraf. Denna lagregel är det närmaste den svenska lagen kommer en ''the Battle of the Forms'' - situation. Om denna regel skulle tillämpas enligt sin ordalydelse innebär det att ena partens standardavtal skall vinna företräde antingen genom ''last shot'' eller ''the preformance rule''. I den svenska doktrinen är dock meningarna delade om detta och så gott som alla möjligheter diskuteras. Samtidigt har inget rent ''the Battle of the Forms'' -fall behandlats av Högsta Domstolen. Detta ger sammantaget att en viss osäkerhet råder kring hur problemet skall lösas enligt den svenska rätten. I USA finns en federalt utfärdad lag på det köprättsliga området, UCC. I artikel 2-207 behandlas ''the Battle of the Forms'', där olika lösningar presenteras. Den amerikanska doktrinen har gett uttryck för en hel del skepsis mot UCC 2-207 och bland de domstolsavgöranden som finns är det inte ovanligt att ett ''Common Law''-tänkande fortfarande blir vägledande. De senaste åren har emellertid UCC 2-207 kommit an användas flitigare och då främst som klausulupplösare där UCC ''gap-fillers'' fyller ut luckorna. Den internationella rätten styrs av tre dokument, CISG, UNIDROIT Principles och PECL. I CISG reglerar artikel 19 frågan om oren accept och det är även genom denna artikel som situationer där standardavtal kolliderar löses. Den ''last shot''-lösning som artikel 19 förespråkar har dock fått stå tillbaka den klausulupplösande metod som förespråkas i såväl UNIDROIT Principles som PECL. Min analys efter att ha behandlat frågan om ''the Battle of the Forms'' är att de som förespråkar en modell där en parts standardavtal ensamt bestämmer villkoren efterstävar en stark förutsägbarhet medan de som förespråkar en klausulupplösande metod snarare eftersöker en individuellt anpassad lösning till varje enskilt fall. Personligen ansluter jag mig till de senare. Med stöd i PECL anser jag att en klausulupplösande modell där dispositiv rätt såväl som relevant branschpraxis fyller de luckor som uppkommer i avtalet är den lösning som bör användas för att fastställa avtalets villkor i en ''the Battle of the Forms'' - situation. Även om det inte är lika fullt uttalat kan stöd för denna uppfattning även stå att finna i såväl UNIDROIT Principles, amerikanska domstolsavgöranden som i delar av den svenska doktrinen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556308
- author
- Björk, Erik
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Avtalsrätt, Civilrätt; oklassificerad
- language
- Swedish
- id
- 1556308
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556308,
abstract = {{''The Battle of the Forms'' uppstår när två parter inleder ett avtalsförhållande men båda parter anser att deras respektive standardavtal, som skiljer sig beträffande ett eller flera villkor, skall gälla som avtalsinnehåll. Frågan blir då dels om avtal kommit till stånd samt, om avtal anses föreligga, vilka villkor som skall gälla mellan parterna. Många modeller har konstruerats för att avgöra vilket innehåll avtalet ska ha. Lösningsmodellerna bygger antingen på synsättet att ena partens villkor skall tillämpas på avtalet fullt ut eller att de villkor som överensstämmer skall tillämpas och övriga villkor skall bortses ifrån och ersättas. Till den första gruppen räknas ''shot''-lösningar där den part som hänvisat till sitt standardavtal först, vid ''first shot'', respektive sist, vid ''last shot'', får sina villkor i sin helhet tillämpade på avtalet. Även ''the preformance rule'' där den person som konkludent accepterat avtalet får finna sig i att motpartens villkor blir gällande räknas in till denna kategori. Den andra sortens lösning representeras av klausulupplösande ''knock-out''-doktrin där villkor som är motstridiga bortses ifrån. Den lucka som då uppstår måste fyllas ut och då företrädesvis av dispositiv rätt. I den svenska rätten regleras oren accept i avtalslagens sjätte paragraf. Denna lagregel är det närmaste den svenska lagen kommer en ''the Battle of the Forms'' - situation. Om denna regel skulle tillämpas enligt sin ordalydelse innebär det att ena partens standardavtal skall vinna företräde antingen genom ''last shot'' eller ''the preformance rule''. I den svenska doktrinen är dock meningarna delade om detta och så gott som alla möjligheter diskuteras. Samtidigt har inget rent ''the Battle of the Forms'' -fall behandlats av Högsta Domstolen. Detta ger sammantaget att en viss osäkerhet råder kring hur problemet skall lösas enligt den svenska rätten. I USA finns en federalt utfärdad lag på det köprättsliga området, UCC. I artikel 2-207 behandlas ''the Battle of the Forms'', där olika lösningar presenteras. Den amerikanska doktrinen har gett uttryck för en hel del skepsis mot UCC 2-207 och bland de domstolsavgöranden som finns är det inte ovanligt att ett ''Common Law''-tänkande fortfarande blir vägledande. De senaste åren har emellertid UCC 2-207 kommit an användas flitigare och då främst som klausulupplösare där UCC ''gap-fillers'' fyller ut luckorna. Den internationella rätten styrs av tre dokument, CISG, UNIDROIT Principles och PECL. I CISG reglerar artikel 19 frågan om oren accept och det är även genom denna artikel som situationer där standardavtal kolliderar löses. Den ''last shot''-lösning som artikel 19 förespråkar har dock fått stå tillbaka den klausulupplösande metod som förespråkas i såväl UNIDROIT Principles som PECL. Min analys efter att ha behandlat frågan om ''the Battle of the Forms'' är att de som förespråkar en modell där en parts standardavtal ensamt bestämmer villkoren efterstävar en stark förutsägbarhet medan de som förespråkar en klausulupplösande metod snarare eftersöker en individuellt anpassad lösning till varje enskilt fall. Personligen ansluter jag mig till de senare. Med stöd i PECL anser jag att en klausulupplösande modell där dispositiv rätt såväl som relevant branschpraxis fyller de luckor som uppkommer i avtalet är den lösning som bör användas för att fastställa avtalets villkor i en ''the Battle of the Forms'' - situation. Även om det inte är lika fullt uttalat kan stöd för denna uppfattning även stå att finna i såväl UNIDROIT Principles, amerikanska domstolsavgöranden som i delar av den svenska doktrinen.}},
author = {{Björk, Erik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Battle of Forms}},
year = {{2003}},
}